Fjärde Världen

Afghanistan: motståndsledare vill förhandla med Karzai

Pressmeddelande   •   Jan 25, 2010 00:30 CET

En av ledarna för det afghanska motståndet, Gulbuddin Hekmatyar, vill förhandla med Afghanistans president Hamid Karzai och föreslår i en video politisk försoning. En öppning  - anser vissa bedömare, andra inte - till en möjlighet att fredligt lösa konflikten.

Det är långt ifrån säkert att samtal med Hekmatyar kommer att börja, än mindre lyckas. Det skriver  Yaroslav Trofimov, som uppmärksammat Hekmatyars utspel en större artikel i Wall Street Journal den 21 januari i år. I motsats till talibanernas ledare mulla Omar och hans allierade ledare Sirajuddin Haqqani, som vägrar varje samtal med Kabul så länge utländska trupper finns kvar i landet, har Hekmatyar tagit en mer försonlig linje i en färsk video.

"Vi har inget avtal med talibanerna, inte för krig, och inte för fred", sade Hekmatyar, som har lojalitet från tusentals rebeller, i videon. "Det enda som förenar talibanerna och [oss] är kriget mot utlänningar."

Gulbuddin Hekmatyar har en lång historia av att byta sida. En gång stred han mot talibanerna som just nu är hans allierade. Hekmatyar anslöt sig till islamistisk ideologi på 1970-talet, och vägrade att träffa president Ronald Reagan även när USA pumpade miljoner dollar till hans gerilla genom den pakistanska underrättelsetjänsten på 1980-talet.

Efter att den pro-sovjetiska regimen i Afghanistan föll samman 1992, lade Hekmatyar stora delar av Kabul i ruiner, när han stred med rivaliserande mujahedin-befälhavare om kontroll över huvudstaden. En kort tid fungerade han också som Afghanistans premiärminister. När Pakistan började stödja talibanrörelsen i mitten av 1990-talet jagades han ut av talibanerna, och var tvungen att söka sin tillflykt till Iran.

Efter att USA störtade talibanerna 2001 uteslöts Hekmatyar från den nya regeringen i Kabul. Under de följande månaderna, då en förbittrad Hekmatyar börjat ge sitt stöd till talibanerna och al Qaida, utvisades han från Iran, och dödades nästan i ett amerikanskt flyganfall. År 2003 utsågs Hekmatyars grupp till en terroristorganisation av USA och sattes på FN:s svarta lista tillsammans med mulla Omar och bin Laden.

Till skillnad från tidigare filmer, där Hekmatyar använt ett gevär som rekvisita och uttryckt sitt stöd för al-Qaida, antog han i det senaste bandet en professorlig ton, bar glasögon och en svart turban och talade med en lugn, mjuk röst. Det var inspelat i slutet av december och lämnades till Wall Street Journal av hans medhjälpare i Pakistan.

Hekmatyar levde i exil i Iran när talibanerna styrde Afghanistan, har byggt sin rörelse under de senaste tre åren med en väldig kraft. Hans män dominerar motståndet i flera östra och centrala afghanska provinser, såsom Kunar, Laghman och Kapisa, enligt amerikanska underrättelseuppskattningar.

Samtidigt deltar en legal gren, Hizb-e-Islami, ett islamistiskt parti Hekmatyar grundade på 1970-talet, i det afghanska parlamentet, med 19 av 246 platser. En av dess ledare är minister i ekonomi i Karzais nya kabinett. Det lagliga Hizb-e-Islami förnekar formella band med Hekmatyar, men många av dess ledande medlemmar tros upprätthålla kommunikation med grånade krigsherren och stödjer öppet idén att föra in honom i regeringen.

För närvarande kämpar mulla Omars talibaner i söder, där större delen av striderna sker, Haqqani-nätverket i sydost, och Hekmatyars män i sina fästen - i ett samarbete med varandra, åtminstone på den taktiska nivån, säger den amerikanska underrättelsetjänstens tjänstemän. Men, medan Haqqani svurit en formell trohetsed till mulla Omar, och erkänner honom som sin övergripande ledare har Hekmatyar flera gånger vägrat att göra en sådan utfästelse. I bandet, säger han att han tillbringade "några månader" med mulla Omar och al-Qaidas ledare Osama bin Laden och Ayman al Zawahri under 2002, men insisterade på att han "inte hade någon direkt eller indirekt kontakt med dem sedan dess." Han sade också att det huvudsakliga skälet att han kämpar mot de amerikanska styrkorna är att USA lierat sig med hans bittra afghanska fiender efter talibanernas fall 2001.

De USA-ledda internationella styrkornas underrättelsetjänsts chef generalmajor Michael Flynn konstaterade nyligen att Hekmatyar's "rapporterade vilja att förenas med den afghanska regeringen" redan blivit en viktig faktor som talar emot de militanta eftersom den "inger oro som andra kan följa". Förutom att dra jaktplan från slagfältet, skulle en sådan försoning öka legitimiteten hos Kabul-regeringen, skriver Yaroslav Trofimov vidare i sin artikel.

Nick Grono är prorektor vid International Crisis Group i Bryssel och Candace Rondeaux är samma krisgrupps ledande analytiker i Kabul. De varnar på RAWA:s - Revolutionary Women of Afghanistan - hemsida för att förhandlingar med Hekmatyar, eller andra som han, är ett misstag. Liknande uppgörelser på andra sidan gränsen i Pakistan har upprepade gånger misslyckats, hävdar de.  

Sällskapet för hotade folk (GfBV, STP), i Afghanistan kritiserade redan i januari 2009 Barack Obamas Afghanistanpolitik som "kortsiktig och farlig". GfBV:s Asienexpert, Ulrich Delius sa: "Att skicka upp till 30.000 nya soldater till Afghanistan utan en tydlig strategi orsakar fler problem, istället för att skapa fred och stabilitet. Afghanistan behöver mer vägar, sjukhus, fabriker, och naturligtvis en rättsstat, men inga fler utländska soldater".

Inför ett stadigt ökande antal civila döda upppfattas de internationella trupperna alltmer som ockupanter, skriver GfBV på sin hemsida. Förstärkningen av amerikanska trupper kommer att dramatiskt minska förtroendet ytterligare, eftersom antalet civila offer inte minskar. Det är olyckligt att Obama inte har meddelat några konkreta åtgärder för att stärka återuppbyggnaden av Afghanistan, anser GfBV. USA har sedan 2002 betalat fem miljarder dollar för återuppbyggnaden av landet. En stor del av medlen går direkt tillbaka till USA på grund av att stödet är knutet till inköp av amerikanska varor eller betalning av amerikanska experter. 47 procent av USA: s utvecklingsbistånd är "tekniskt bistånd" som ska genomföras med hjälp av amerikanska experter. Av de återstående biståndsmedlen är 70 procent knutna till inköp av amerikanska produkter.

Artikel på engelska, och video, se:

http://online.wsj.com/article/SB10001424052748704320104575015103412001066.html

För mer information skriv till Yaroslav Trofimov på: yaroslav.trofimov@wsj.com

Fakta, debatt:

www.rawa.org/temp/runews/2010/01/17/dealing-with-brutal-afghan-warlords-is-a-mistake.html

http://www.gfbv.de/pressemit.php?id=1715&stayInsideTree=1

www.justforeignpolicy.org

www.sak.se

www.afghanistan.nu

www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13691

Bilder från Afghanistan på Wikimedia Commons:

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bd/Buzkashi_Game.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nomadic_Kuchi_people.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Taliban-herat-2001.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Afghan_nurse.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Young_Pashtun_man_of_Afghanistan.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Taliban-herat-2001.jpg
  
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kapisa_Province,_Afghanistan_.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Scarred_young_in_Afghanistan.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Swedish_medic_in_Afghanistan_2006.jpg
  
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kinderarzt.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Computer_classes_--_Afghanistan.jpg
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kabul_Museum_statue2.jpg

 Fjärde Världen handlar om:
-  Ursprungsfolk: samer, indianer, aboriginer, tuareger m fl
-  Romer, assyrier, europeiska minoritetsfolk m fl
-  Kulturmöten, -krockar, religioner, tänkesätt.
-  Arbetet mot rasism och krig.

Fjärde Världen
Klara Södra Kyrkog 20
Box 163 20
103 26 Stockholm
Tel: 08-84 49 15
E-post: post@f4world.org
Hemsida: www.f4world.org
Pren/medl; 220:-  pg 479 54 91-2