Göteborgs universitet

Alla barn måste få prata om vad dom tycker och tänker

Pressmeddelande   •   Apr 20, 2006 13:24 CEST

Om ett barn inte kan tala och inte kan gå och heller inte kan använda sina händer för att äta och dricka eller rita en teckning, – vad händer med kommunikationen då? Ulrika Ferm konstaterar i sin avhandling att kommunikationen mellan föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder ofta är innehållsmässigt begränsad. För att kunna utbyta tankar och erfarenheter med andra människor behöver barn med dessa funktionshinder använda olika former av kommunikationsstöd och hjälpmedel.

Barn utvecklas genom att interagera med andra människor och språket fyller många olika funktioner i barnets utveckling. Ord är redskap som stimulerar och organiserar begrepp och tänkande. Ord är också sociala verktyg som barnet använder för att informera och förstå andra människor, sin omvärld och sig själv. Det faktum att utveckling är en livslång process som beror på barnets möjligheter till fysisk och social interaktion gör att barn som inte kan tala, förflytta sig eller på andra sätt manipulera sin omgivning löper stor risk att gå miste om många av de utvecklingsmöjligheter som uppstår helt naturligt för barn utan dessa funktionshinder.

Ulrika Ferm visar att oavsett vilken typ av aktivitet som pågår så handlar kommunikationen mellan föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder nästan uteslutande om det som händer här och nu, om det som är synligt och om det som bägge parter redan vet något om. Trots att barnen som ingick i studien hade en åldersadekvat språkförståelse liknar kommunikationen den mellan föräldrar och betydligt yngre barn.

Genom att jämföra olika typer av aktiviteter visar författaren också att barn som har tal- och rörelsehinder är mer begränsade i vissa aktiviteter än i andra. Måltiden, som är en viktig kommunikativ aktivitet i hemmet och som visat sig stimulera barns språk och tänkande, fyller andra funktioner för barn med funktionshinder än för barn utan funktionshinder. Rutiner som tandborstning och aktiviteter som har en förhållandevis lös struktur – t.ex. då ett barn sitter vid köksbordet och ritar samtidigt som en förälder lagar mat – ger utrymme för mycket innehållsrika samtal mellan föräldrar och barn utan funktionshinder men inte för föräldrar och barn med tal- och rörelsehinder.

Avhandlingen innehåller analyser av spontan kommunikation med hjälpmedel mellan en förälder och ett barn i hemmiljö. När hjälpmedlet används – i detta fall en karta med grafiska tecken som representerar olika ord, så kallade blissymboler – blir samtalet mer nyanserat och mindre förutsägbart; barnet bidrar med annan information och får helt andra möjligheter när hon använder sin blisskarta än när kartan inte används. I studien är det endast kommunikation med blisskarta som liknar den kommunikation som är så vanlig mellan föräldrar och barn utan funktionshinder, det vill säga att man samtalar för samtalandets skull om vad man känner och tycker, har observerat, ska göra och inte förstår etc.

Författaren resonerar kring användning av kommunikationshjälpmedel i hemmet och menar att det i kliniskt arbete är viktigt att respektera och bekräfta föräldrar i att vissa saker kan kommuniceras utan hjälpmedel, t.ex. omedelbara behov, närhet och viss slags humor, och att en del aktiviteter i hemmet är så fysiskt krävande att de faktiskt inte är förenliga med hjälpmedelsbaserad kommunikation. Problemet är allt det man inte kan tala om utan att använda hjälpmedel, vilket är mycket. Behovet att samtala i största allmänhet framträder inte tydligt i vardagen. Denna form av samtal är också tidskrävande för föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder och får därför inte det utrymme som skulle behövas.

Ulrika Ferm som är logoped och språkvetare med lång erfarenhet av alternativ och kompletterande kommunikation, kommer att arbeta vidare med avhandlingens resultat i nya forsknings- och utvecklingsprojekt, i utbildningssammanhang och tillsammans med föräldrar och barn inom sin tjänst på DART – Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder – Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Avhandlingens titel: Using Language in Social Activities at Home.
A Study of Interaction between Caregivers and Children with and without Disabilities.
Opponent: Director Martine Smith, PhD, Trinity College, Dublin
Disputationen äger rum fredagen den 5 maj 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Närmare upplysningar kan fås av Ulrika Ferm, tel. 031-739 80 92 (arbete), 031-96 77 19 (bostad), 0707-85 02 10 (mobil),
e-post: ulrika.ferm @vgregion.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Referenslänk:
http://hum.gu.se/organisation/pressmeddelande/ulrika_ferm