Göteborgs universitet

Amasonen – en gränsöverskridande figur

Pressmeddelande   •   Maj 27, 2004 09:30 CEST

Ulrika Stahre analyserar i sin avhandling motivet amason ur flera olika aspekter och framför allt i förhållande till en könsmaktsordning. Grundläggande är att amasonen som var beväpnad är en könsöverskridande figur, en maskulint präglad kvinna. Hur uppfattades ett sådant könsöverskridande under perioden 1789 – 1918? Amasonmyten har hittills varit mycket lite behandlad, framför allt inom konstvetenskapen.

Myten om amasonerna är inte helt känd idag men under 1800-talet var den mer levande på grund av ett större intresse för antiken. Den härstammar från den grekiska antiken och berättade historien om ett kvinnligt krigarfolk som styrdes av en drottning. Amasonerna sades ha bott i norra Turkiet eller i Kaukasus och det berättades också att de skar eller brände av höger bröst för att kunna strida. Ulrika Stahre granskar myten i sin visuella form. Definitionen blir bred, eftersom tidens tänkare i begreppet amason också inkluderade kvinnor som var lika antikens amasoner, det vill säga kvinnor med inflytande. Definitionen breddas ytterligare genom en studie av franska revolutionens bildvärld. Här förekom amasonen både som beteckning på en kvinna som beväpnar sig och som en samling ”visuella element”, attribut hos den allegoriska figuren Liberté – den frygiska mössan, det blottade bröstet, vapnet.

Amasonen analyseras i förhållande till en offentlighet, först som motiv på världsutställningarna (framför allt på den stora utställningen i London 1851), sedan som offentlig skulptur i främst Berlin. Här tydliggörs framför allt hur populär skulpturen Kämpfende Amazone mit Panther av August Kiss var och hur amasonen kom att symbolisera mänsklighetens strävan. Gruppen kopierades i flera material och former och var vida spridd i en bred offentlighet.

Avhandlingsförfattaren analyserar två motivgrupper: dels stora bataljmålningar som skildrade strider mellan amasoner och män, målade från sent 1800-tal och fram till första världskriget, dels den ensamma amasonen som motiv. I bildanalysen framkommer att amasonen kan beundras i sin maskulina, stridande sida, och skildras som attraktiv när hon stupar. Glorifiering av det maskulina och sexualisering av det kvinnliga är ett tema som blir mycket tydligt. Sett i relation till en könsmaktsordning betyder detta att amasonen fungerar både som en projektion av önskningar – hon kan vara allt man kan begära – och som en ventil, en ”läcka” i queerteoretisk bemärkelse, för det som gömdes undan, nämligen det könsöverskridande.

Att amasonen, definierad som barbar av grekerna, var beundrad betydde att det främmande och gömda blev synligt. Mytens innebörder under perioden är alltså flera och det mest intressanta – och förvånande – är utan tvekan att just denna beundran och popularitet.

Avhandlingens titel: Beundrad barbar. Amasonen i västeuropeisk bildkultur 1789 – 1918.
Disputationen äger rum fredagen den 11 juni 2004 kl. 13.15
Opponent: Docent Anna Lena Lindberg
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Ulrika Stahre, tel. 031-773 27 84 (arb),
0709-704 13 33 (mobil), e-post ulrika.stahre@arthist.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se