Arbetsmiljöverket

Arbetsskadestatistiken för 2003 - inga dramatiska förändringar

Pressmeddelande   •   Maj 17, 2004 14:44 CEST

Preliminära uppgifter för antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar under 2003 har nu ställts samman av Arbetsmiljöverket. Förändrade definitioner och rutiner för registrering gör att statistiken kan publiceras tidigare men försvårar jämförelser bakåt. År 2003 utgör ett nytt basår för den nationella arbetsskadestatistiken.


ARBETSOLYCKOR

Antalet anmälda arbetsolyckor bland arbetstagare uppgick till 18 500 för män och drygt 12 000 för kvinnor.



Yrken som drabbades mest av arbetsolyckor var för män processoperatörer i trä- och pappersindustri samt maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin. Olyckorna bland dessa uppgick till 35 respektive 30 fall per 1 000 förvärvsarbetande.



För kvinnor hade yrkena transport- och maskinförare (av buss, lastbil, truck) och maskinoperatörer flest anmälda arbetsolyckor. Frekvensen uppgick till ca 20 olyckor per 1 000 förvärvsarbetande med dessa jobb.



Lyft och ansträngande kroppsliga rörelser är den vanligaste orsaken eller avvikelsen, som termen heter enligt ny EU-klassifikation. Det gäller båda könen. Sedan följer för män förlorad kontroll över hanterat föremål och för kvinnor fallolyckor.



Som Arbetsmiljöverket redan meddelat omkom 49 arbetstagare och 7 egenföretagare i arbetsolyckor under 2003.



ARBETSSJUKDOMAR

Totalt anmäldes 25 000 arbetssjukdomar 2003, 11 000 bland manliga arbetstagare och 14 000 bland kvinnliga. Belastningsfaktorer ligger för båda könen bakom 6 av 10 anmälningar. Var fjärde arbetssjukdom för kvinnor har orsakats av organisatoriska och sociala faktorer. För män är andelen betydligt lägre och uppgår till 16 procent. Kemiska och biologiska ämnen ligger bakom var tionde anmälan för både kvinnor och män. Sjukdom på grund av buller är fyra gånger så vanligt bland män.



TENDENSER

Medan antalet arbetsolyckor tycks ha planat ut sedan mitten av 1990-talet och faktiskt minskat något i antal för bägge könen, har antalet anmälda arbetssjukdomar ungefär fördubblats under den senaste 6-årsperioden. Jämfört med 1990-talets början har det dock skett en kraftig minskning. Bland männen har olyckorna minskat med drygt 2/3-delar mellan 1990 och 2003; för kvinnornas del handlar det om en halvering. De anmälda arbetssjukdomarna har under samma period halverats för såväl kvinnor som män.



AV-KOMMENTAR

- Även om såväl arbetsolyckor som arbetssjukdomar minskat sedan början av 1990-talet, så är antalet skadade oacceptabelt högt, framhåller Kenth Petterson, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. Det krävs bättre förebyggande arbete genom att det systematiska arbetsmiljöarbetet blir en naturlig del av den löpande verksamheten.





MEST DRABBADE YRKENA

Fordons- och maskinmontörer, poliser samt gruppen som bl a omfattar slaktare och bagare ligger i topp bland männen med belastningsfaktorer som vanligast sjukdomsorsak. Undantaget utgörs av anmälningar från manliga poliser, där fler arbetssjukdomar orsakats av organisatoriska och sociala faktorer samt kemiska/biologiska ämnen än av ansträngande kroppsrörelser.



Montörer, brevbärare och städare tillhör yrkena med flest anmälda arbetssjukdomar per 1 000 förvärvsarbetande kvinnor. I dessa fall är det belastningsfaktorer som ligger bakom. Socialsekreterare och kuratorer samt behandlingsassistenter har flest anmälningar till följd av organisatoriska och sociala faktorer. Montörsarbete utmärker sig bland anmälningarna och har dubbelt så många fall per 1 000 förvärvsarbetande jämfört med näst mest drabbade yrket (brevbärare).



Läs mera på www.av.se/statistik

Arbetsskador 2003 (preliminära uppgifter)

Under www.av.se/regler finns föreskrifterna om Systematiskt arbetsmiljöarbete

(AFS 2001:1)



KONTAKTPERSONER:

Börje Bengtsson 08-730 95 78

Robert Linder 08-730 91 24

Elisabet Broberg 08-730 95 65


Catarina Edgar
Pressekr/Arbetsmiljöverket
730 99 99; 070-210 79 99