Vårdförbundet

Arbetsstyrkan krymper, men efterfrågan ökar

Pressmeddelande   •   Jan 29, 2010 11:22 CET

För första gången ingår i år biomedicinska analytiker i Socialstyrelsens analys av arbetsmarknaden för hälso- och sjukvårdspersonal. Rapporten bekräftar vad vi redan visste: åldersstrukturen bland de yrkesverksamma innebär att det inom kort kommer att råda en allvarlig brist på biomedicinska analytiker. Det innebär stora kvalitets- och säkerhetsproblem för vården.
- Det går inte att ställa diagnos, genomföra operationer eller ge behandlingar utan de korrekta provsvar som de biomedicinska analytikerna får fram. Därför måste vi säkra att antalet biomedicinska analytiker ökar. Och vägen dit stavas lön, lön och lön. Det behövs en helt annan värdering än idag av denna viktiga kunskap, säger Vårdförbundets förbundsordförande Anna-Karin Eklund.

Avgörande roll för säker vård
En brist på biomedicinska analytiker får allvarliga konsekvenser för vården och för samhället i stort. Bland annat är det biomedicinska analytiker som genomför analyser och gör bedömningar som ligger till grund för samhällets planering för epidemier och pandemier (nya influensan, vinterkräksjukan etc). De biomedicinska analytikerna fyller också en avgörande roll för en säker vård, bland annat genom deras arbete med smittspårning. Även inom andra områden i samhället har de biomedicinska analytikerna en viktig funktion; läkemedelsindustri, veterinärmedicin och livsmedelshygien är några exempel.

- Vårdförbundet har i flera år drivit frågan att Socialstyrelsen ska ta med biomedicinska analytiker i den årliga rapporten, just på grund av yrkesgruppens betydelse för en god och säker vård och andra samhällsviktiga funktioner, säger Anna-Karin Eklund.

Över hälften 50-plus
Många av dem som är legitimerade biomedicinska analytiker tog sin examen under 1970-80 talen och majoriteten är idag över 50 år. Av totalt 8167 yrkesverksamma inom laboratoriemedicin är hela 4354 över 50 år (statistik från 2007). Samtidigt utbildas allt färre biomedicinska analytiker, även om en viss ökning av nyutexaminerade har skett under de senaste tre åren.

Fler i pension
Enligt Vårdförbundets egna beräkningar pensioneras cirka 450 biomedicinska analytiker per år i förhållande till att cirka 280 nyexaminerade finns att tillgå på arbetsmarknaden. Det innebär att arbetsstyrkan kommer att krympa med cirka 13 % samtidigt som vården och andra samhällssektorer kommer att ha behov av ett större antal yrkesverksamma biomedicinska analytiker.

Värderingen måste förändras
För att locka fler unga att utbilda sig till biomedicinska analytiker måste värderingen av denna viktiga yrkesgrupp förändras. Medellönen för en biomedicinsk analytiker inom landstinget är på ca 24 200 kr (2008).

- Vården måste precis som andra system i samhället använda den bästa kunskapen för att vi ska nå det allra bästa resultatet - både för varje individ och för samhället. Men då måste man också vara beredd att betala för kunskapen. För en ung person som just avslutat naturvetenskapliga gymnasiestudier har valet att utbilda sig till biomedicinsk analytiker svårt att konkurrera med många andra yrken, där högskoleutbildningen är lika lång, men den förväntade löneutvecklingen är dubbelt så hög, säger Anna-Karin Eklund.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund. Hos oss samlas cirka 110 000 medlemmar från fyra unika yrken - barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Samtliga legitimerade och med kunskaper och erfarenheter som garanterar en trygg och säker vård. Vår uppgift är att medverka till de bästa villkoren och skapa förutsättningar för varje medlem att utveckla sitt yrke och förbättra vården.

VÅRDFÖRBUNDET, Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260, 103 65 Stockholm
08-14 77 00, presskontakt@vardforbundet.se, www.vardforbundet.se