Karolinska Institutet, KI

Arga ansikten fångar uppmärksamheten mer

Pressmeddelande   •   Jul 03, 2003 23:05 CEST

Ansiktet är centralt i människans sociala samspel och ordlösa kommunikation. Trots att ansikten är oerhört komplexa informationskällor visar forskningen att bearbetning av ansikten, såsom igenkänning av emotionella uttryck, sker oerhört fort. Reaktioner knutna till hotfulla ansiktsuttryck har visat sig särskilt snabb jämfört med annan emotionell information.

I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet beskriver Daniel Lundqvist den roll som ansiktet, och dess olika uttryck, spelar för social kommunikation mellan människor. Särskilt fokus läggs på hur emotionella ansiktsuttryck kan kommunicera sin emotionella innebörd och hur i synnerhet hotfulla ansiktsuttryck fångar vår uppmärksamhet.

Emotioner samverkar nära med perception, uppmärksamhet och minne, och påverkar både vår informationshantering och vårt beteende. Vi tycks till exempel uppfatta och uppmärksamma potentiellt hotfull information (som ormar, spindlar eller arga ansikten) effektivare än andra saker, och agerar också snabbare på uppgifter knutna till hotfull information jämfört med annan, icke-hotfull information.

Resultaten visar att framför allt ögonbryn och mun, men även ögonform och blickriktning är viktiga för att förmedla emotionella uttryck. Dessutom tyder resultaten på att information bearbetas utförligt på en omedveten nivå, och att förmedveten igenkänning av information och dess emotionella innebörd i hög grad styr hur vi riktar uppmärksamheten mot olika saker i världen runt oss.

Vilken roll evolutionshistorien spelat för de egenskaper och funktioner som människans olika psykologiska processer har också studerats. Särkilt hur känslor, inverkar på hur vi hanterar och bearbetar information.

I avhandlingens ramberättelse ges en mer utförlig beskrivning (på engelska). Där finns också många illustrationer.
se: http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-556-5/

Avhandlingens titel:
The face of wrath: How facial emotion captures visual attention.

Författare:
Daniel Lundqvist, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
tel. 0709-640 339 eller mail: daniel@lundqvist.net