Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Arlanda en miljösatsning säger Eneroth

Pressmeddelande   •   Apr 03, 2018 22:44 CEST

Förra året beslutade regeringen om en nationell flygstrategi och bildade Arlandarådet för att genomföra färdplanen för den. Vi årsskiftet trädde klimatlagar i kraft som innebar att till 2030 skall klimatpåverkan från transportsektorn ha minskat med 70 procent jämfört med 2010, och till 2045 skall Sveriges klimatpåverkan vara noll. Sverige skall bli ett av världens första fossilfria länder.

Kommunikationsminister Thomas Eneroth säger dock att färdplanen för Arlanda ökar förutsättningarna för Sverige att uppnå klimat- och miljömålen. Planerna är stora. 15 miljarder kronor skall satsas på Arlanda till 2040, och i framtiden skall passagerarantalet öka från dagens 26 miljoner till 70 miljoner. Arlanda skall bli Nordens ledande flygplats, större än Kastrup (idag är man minst). Satsningen är nödvändig för att Sverige skall uppnå Europas lägsta arbetslöshet till 2020, säger han också.

I Arlandarådets styrelse finns gräddan av representanter från politik, myndigheter och näringsliv. Från regeringen kommer kommunikationsministern, näringsminister Mikael Damberg (s) och miljöminister Karolina Skog (mp). Med flygkunnandet i rådet är det dock sämre. Alla partier i riksdagen förutom vänstern är för Arlandas utbyggnad.

Två tredjedelar av Arlandas trafik är utanför Norden. Det mesta är charterflyg. En tredjedel av den nordiska tredjedelen står Oslo och Köpenhamn för, 1.4 miljoner passagerare var. De är också liksom södra Sverige möjliga att nå med snabba tåg inom tre timmar. Umeå lan nås från Stockholm på 3,5 timme. Tåg är mycket bekvämare och kan konkurrera tidsmässigt med flyget eftersom man reser från centrum och inte behöver 40 minuter för resa ut till Arlanda och vara där en halvtimme i förväg för incheckning. Med tågresa kan också restiden bättre användas för arbete, och man är ledig att röra sig.

Prismässigt kan tåg konkurrera med flyg trots att flyget är subventionerat och inte behöver betala bränsleskatt. De beslutade flygskatterna ger nog inte mindre flygtrafik. För att skatten vara i samma nivå som för biltrafik bör den vara 167 kronor istället för 60 kronor för en inrikesresa enligt Jonas Åkerman vid KTH. Det skulle ge staten 3,7-6 miljarder kronor.

Tåget orsakar inga klimatgaser, det bullrar inte som flyget, och det lämnar inte stora områden oanvändbara för att använda för boende. Med stor del byggt på bro kan man bygga industriellt, snabbt och kostnadseffektivt, och utan att skapa barriärer. Götalandsbanans kapacitet skulle vara fullt utnyttjad från början mellan Göteborg och Borås och mellan Stockholm och Linköping. Den behöver inte anslag utan kan finansieras med lån, utan att biljettpriserna blir högre än med dagens tåg, tack vare att banan och tågen kan klara fler omlopp med den högre hastigheten.

Bättre vision än att satsa på flyg vore att förbinda Nordens huvudstäder och Sveriges större städer upp till kanske Sundsvall med höghastighetståg. Med snabba tåg mellan våra regioncentra behövs ingen utbyggnad av Arlanda. Regioncentra bör förbindas med kringliggande kommuncentra med bra regionbanor, som fått skarvfria spår på makadam och därmed ofta kan fördubbla hastigheten om linjeföringen är god.

Det verkar absurt att att tala stort om klimat och fossilfria transporter samtidigt som man arbetar hårt för att få ökad trafik till Arlanda. Man vet inte ens om flygbränslet kommer att räcka. Uppslutningen kring Arlandarådet visar att man är fast i gamla idéer, och att Arlanda i handling värderas som viktigare än den miljö man pratar så högt om.

Hans Sternlycke