Fysioterapeuterna

Artros och kronisk hjärtsvikt bör behandlas med fysisk träning

Pressmeddelande   •   Okt 25, 2005 10:04 CEST

Fysisk träning bör ingå i behandlingen av artros eller ”ledsvikt” och även av kronisk hjärtsvikt. Det sjukgymnaster kallar ”fysisk aktivitet på recept” är viktigt både som behandling och prevention. Det visar erfarenheter som presenteras på onsdag 26 oktober då årets Sjukgymnastdagar inleds på Stockholmsmässan i Älvsjö.

- Mitt huvudbudskap är att starka muskler skyddar mot artrosutveckling, förklarar Ewa Roos, docent vid avdelningen för ortopedi, Lunds lasarett.

Det är svårt att få ut budskapet att det är bra att vara fysiskt aktiv när man har ont i lederna. Det är ett semantiskt problem, framhåller Ewa Roos och vill införa begreppet ”ledsvikt” i stället för artros. Det viktiga är också att ta reda på vad som händer med brosket när man tränar, betonar hon.

- Vi kan visa att kvaliteten på brosket ökar genom träning hos sjukgymnast, säger Ewa Roos.

I en studie med 45 medelålders (35-50 år) kvinnor och män visar hon en broskkvalitet som förändras till det bättre.

Det råder en hög risk för att meniskopererade utvecklar artros. Det vanligaste är dock artros som följer på ärftlighet, ökad kroppsvikt, ledskada, nedsatt muskelkraft, tungt arbete och elitidrott. Ofta krävs en kombination av flera av dessa faktorer.

- För mycket träning kan vara farligt. Elitidrottare, till exempel fotbollsspelare på allsvensk nivå och tyngdlyftare kan drabbas. Motionsidrotten är i stället skyddande.

25 procent av dem som är över 65 år har artros. Fem procent av dem som är mellan 35 och 55 har knäartros, som syns på röntgen, medan 20 procent har ont i knäna.

- Det är inte enbart en överviktig hjulbent tant som drabbas av artros. Det kan också vara unga arbetsföra.

Artros syns inte på vanlig röntgen förrän efter många år. Därför är det så viktigt att lyssna till vad de som har ont upplever, framhåller Ewa Roos.

- Det vi sjukgymnaster vill är att få folk mera aktiva både för att förebygga och behandla sjukdomen.

Ewa Roos hänvisar till en undersökning av personer som hade smärta i knät 1990. När man kontrollerade dem fem år senare visade det sig att de som utvecklat artros var svagare i lårmusklerna. De som hade starkare lårmuskler hade däremot fått ett skydd mot artros.

I början kan det göra ont att träna, men smärtlindring sker ofta efter några veckor. Artros är en kronisk sjukdom. För att uppnå varaktiga resultat är det viktigt att individen själv väljer en träningsform som kan integreras i det dagliga livet. Lämpliga konditionsträningsformer att börja med är cykling och stavgång, enligt Ewa Roos.

Fysisk träning har tidigare också ansetts olämpligt vid hjärtsvikt. Men under de sista två decennierna har vetenskapliga studier klart visat att fysisk träning – både konditionsträning och muskelträning - bör ingå i den medicinska behandlingen av patienter med kronisk hjärtsvikt.

Det är inte ovanligt att patienter med hjärtsvikt ofta har andra sjukdomar som kan försvåra fysisk träning. Ett alternativ är då bassängträning som markant reducerar gravitationens inverkan på kroppen. Det verkar också som om det varma vattnet i sig leder till en förbättrad hjärtfunktion.

För mer information kontakta ewa.roos@med.lu.se

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR, är sjukgymnasternas nationella organisation. LSR verkar för en kunnig och ansvarskännande yrkeskår i ständig utveckling som kan arbeta på såväl en nationell som internationell arbetsmarknad. LSR är en partipolitiskt obunden organisation.
Välkommen till förbundets webbplats, www.sjukgymnastforbundet.se för mer information om verksamheten.