Lunds universitet

Askåterföring – bra medicin för mark, träd och vatten

Pressmeddelande   •   Apr 06, 2006 09:36 CEST

När aska sprids i skogen blir den friskare och växer bättre! Det visar en ny undersökning vid Lunds Tekniska Högskola.

Askåterföring är en viktig del i ett modernt, uthålligt skogsbruk, särskilt vid uttag av hygges¬rester, d v s grenar och toppar, s k GROT. Näringsämnen som förloras vid skörd återförs med askan till skogen.
I ett nyligen slutfört projekt har effekterna av av askåterföring undersökts i granskog och bokskog i sydvästra Sverige i genomsnitt 7–8 år efter asktillförsel. När vi jämförde ask¬behandlade ytor med obehandlade kontrollytor fann vi att
• Markens försurning har motverkats
• Markens näringsförråd har förstärkts
• Trädens näringsstatus har förbättrats
• Granens tillväxt har ökat med i genomsnitt 14 %
• Mängderna av kol och kväve i biomassan har ökat i granbestånd
• Mängderna av kol och kväve i marken har ökat i bokbestånd
• Kväveutlakningen har minskat i bokbestånd och varit opåverkad i granbestånd
– Effekterna på träden var större än förväntat. Det är sannolikt trädens förbättrade fosforstatus som ligger bakom tillväxtökningen i askade granbestånd. Det finns så gott om kväve i marken i sydvästra Sverige att tillväxten i många granbestånd numera är mer begränsad av tillgången på fosfor än av tillgången på kväve, konstaterar projektledaren Gunnar Thelin.
I marken var effekterna begränsade. Dosen två ton aska och två ton kalk verkar vara för låg för att på så här kort sikt höja pH i mineraljorden och förbättra den syraneutraliserande förmågan i markvattnet. Det beror på att frisläppning av sulfat, som ackumulerats i marken under årtionden av surt regn, motverkar pH-höjningen. Dosen verkar inte heller räcka för att kompensera för skördeförluster av kalium och fosfor vid GROT-uttag. Det innebär att högre doser kan behövas för att uppnå uthållighet i systemet.
Det är viktigt att askåterföringsystem utvecklas så att den verkligen kompenserar för de näringsförluster som dagens intensiva skogsbruk innebär. Dessutom måste de näringsförluster som försurningen skapar kompenseras. Den naturliga återhämtningen från försurningen räcker inte.
Askåterföringen verkar ha gett de positiva effekter som var åsyftade med åtgärden utan att ge befarade negativa bieffekter som ökad kväveutlakning och ökade kolförluster. Istället har inbindningen av kol och kväve ökat. Tillväxtökningen innebär dessutom att askåterföring sannolikt är mycket lönsamt för den enskilde markägaren. Omvänt är det så att underlåtenhet att kompensera för skördeförluster kommer att leda till sämre tillväxt och sämre ekonomi.
Projektet som heter ”Askåterföring till gran- och bokbestånd – effekter på näring, tillväxt, kvävedynamik och kolbalans” finansierades av Värmeforsk.

För fler uppgifter kontakta:
Gunnar Thelin
Projektledare, Fil. dr. i växtekologi
Inst. f. kemiteknik, LTH, Lunds Universitet
046-222 33 36
0709-227473

Mats Nygren