Nordic School of Public Health NHV

Asylsökande barns svåra väntan skildrad i forskningsprojekt

Pressmeddelande   •   Dec 15, 2009 09:03 CET

Barn kan i Sverige få vänta under påvra föhållanden där inte ens regnkläder är självklart. Ett mångvetenskapligt forskningsprojekt om barns välbefinnande under asylprocessen redovisades vid en konferens med 120 deltagare på NHV. Flytt har barn gjort i alla tider och konferensen tog sin början vid Moses tid. När en handläggare i slutdiskussionen berättade om löpandebandsmetoden för att få människor att återvända och stod det klart att Orwells 1984 är passerat.

Syftet med Europeiska Flyktingfondens projekt GRACE är en förbättring för barn och föräldrar som söker asyl i Sverige. Slutkonferensen som var ett samarrangemang mellan CERGU vid Göteborgs universitet, GU Södertörns högskola och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV, riktade sig till dem som arbetar med asylprocessen.
– Den blev mycket givande och vi fick nya infallsvinklar med oss till slutrapporten som ska publiceras i mars, säger Henry Ascher, barnläkare och docent vid NHV.
I studierna belyses barns hälsa utifrån mediabild, policystrategier och handläggarnas perspektiv. En bild växer under konferensen fram, inte minst när NHV-doktorand Malin Svensson låter 15 barn berätta om hur de upplever sin vardag; utsatta barn som skyddar sina föräldrar, önskar sig en cykel som den de hade hemma men framförallt beskrivs barnens egen förmåga att hantera sin vardag utifrån sin situation, asylprocessens villkor till trots.

Asylsökandes begränsade ekonomi

Bidragen till asylsökande ligger sedan länge under existensminimum.
– I praktiken finns stor restriktivitet i mottagandet. Det signalerar "kom inte hit" till potentiella asylsökande, säger Marita Eastmond, professor och socialantropolog, vid NHV och GU.
En internationell föregångare på området, Charles Watters, diskuterade hur asylsökande kan porträtteras som å ena sidan sådana som utnyttjar samhället och å den andra behövande. Den akademiska diskurs som beskriver Push/Pull; faktorer som drar människor från ett land och lockar dem till ett annat, bygger på negligerande av mänskliga ambitioner.
– Men om man tittar på historiska migrationsrörelser blir de mänskliga ambitionerna tydliga sade Watters.
Frågan ”Vad vill en pojke från Somalia eller Libyen, internerad på gränsen till Europa?” besvaras med ”Jo, han vill gå i skolan, komma in på college och han vill spela fotboll”.
Problemet med en snäv familjesyn; att ett barn blir 18 år plötsligt ska ha egna asylskäl och därmed inte längre bedöms utifrån att vara barn i sin familj, uppmärksammades. Som exempel berättades om en nyblivne artonåringen som var den ensamma mammans och familjens lilla flickas enda stöd i en traumatiserad tillvaro.
Den norske doktorn i politisk historia Ketil Eide studerar barngrupper som sedan 1950-talet anlänt till Norge. Ensamkommande flyktingbarn var tidigare följden av politiska händelser i hemlandet men är sedan 1990-talet del av en modern flykting- och folkvandringsström.
Gemensamt är dock att politiska intressen står i motsats till barnens bästa.
– Historien upprepar sig när det gäller ensamkommande barn; och det har den gjort sedan Moses tid men frågan är vad vi kan lära oss av detta, påpekade Eide.
– Uttalanden är i dag mer korrekta men det handlar om samma dilemman och konflikter, menar Eide.
Utmaningen för en modern demokrati som ratificerat internationella FN-avtal är i dag att flyktingbarn ska behandlas som andra barn, men med hänsyn till deras specifika situation.
– Historien visar att vi gör det ena eller det andra istället för både och.

Klyfta mellan policy och praktik

Doktorand Lisa Ottosson vid NHV har undersökt hur nio barnhandläggare ser på begreppet ”barnets bästa” och ”barnperspektiv”. Hon blottlägger en klyfta mellan policy och praktik. Tids- och resursbrist, avsaknad av riktlinjer och kunskapsbrist råder och variationen är stor när det gäller i vad mån exempelvis hembesök görs. Det finns också en restriktiv kultur inom verket som gör handläggarna tveksamma till att bevilja de särskilda bidrag som kan gälla exempelvis regnkläder.
Ett positivt exempel är dock när en handläggare som liksom övriga upplevde att barnperspektivet hade låg status, efterfrågade och fick presentera sina ärenden först vid presentationerna vilket gjorde skillnad. Andra underbara exempel på arbete för att stödja ensamkommande flyktingbarn gavs, som Laila Lindberg från Söderhamn som startat teaterprojekt för ungdomar.
En diskussion som återkom under seminariet var oro för att den organisationsförändring som ska förkorta asylsökandes väntan "Kortare väntan" riskerar att utarma rättssäkerheten. Barnperspektivet kan komma att åtsidosättas, inte minst ifall barnhandläggartjänsten som inrättats inte får plats i den nya organisationen.
– Jag uppmanar alla att ta del av vad projektet "Kortare väntan" innebär för det kommer att beröra alla som arbetar med detta, sade barnhandläggaren Shirin Pettersson Henare som deltagit i pilotprojektet.
På Migrationsverkets hemsida kan man läsa att syftet med projektet bland annat är att öka rättssäkerheten och att erfarenheter från pilotprojektet i Göteborg visat att väntan kan kortas till tre månader, jämfört med nuvarande handläggningstid, i genomsnitt cirka sju månader.

Effektiviserad återvändandeprocess

Det gick som en stöt genom salen när Claudio Mc Connell som arbetar med återvändandeprocessen vid Migrationsverket berättade om verkets nya arbetsmodell, LEAN-modellen.
Den kommer från bilindustrin och har löpandebandsprincip som förebild. Tanken är att standardisera återvändandearbete över hela landet. På så sätt går det att mäta hur effektivt hur vi jobbar och arbetet ska ständig kunna förbättras.
Vid enheten arbetar man nu efter tidsstyrda mål där varje återvändande ska ta ett visst antal timmar.
Arbetsmodellen med att sätta den sökande i centrum är inte längre aktuell, menar han:
– Vi rapporterar dagligen antalet ärenden. Ju fler vi lyckas
få att återvända desto fler ”pinnar” får vi, säger Claudio Mc Connell och förklarar: Allra helst ska jag under första samtalet förmå personen att fatta beslut om återvändande. Ju mer jag presterar desto bättre kan jag främjas.
Han tycker att det bara finns ett problem med detta och det är att det kan skapa splittring inom tjänstemannakåren eftersom barnärenden tar tid.
– Jag tjänar alltså inte på att stötta kollegor för då minskar min effektivitet.
Socionom och sociolog Pilar Rodriguez konstaterar kritiskt att 1984 är passerat.
– Detta är något man ser mer och mer i Västvärlden, att man inom människovårdande institutioner alltmer har krav på effektivitet som liknar de inom industrin, menar Pilar.
Ett bra flyktingmottagande förutsätter en begriplig asylprocess, där delaktighet och meningsfull väntan är nyckelbegrepp:
– Annars riskerar ett gott föräldraskap att gröpas ur, menar Marita Eastmond. Arbete är det centrala för de flesta, fortsätter hon och riktar en uppmaning till beslutsfattare att göra verklighet av ambitionerna med "organiserad sysselsättning" och att underlätta arbete och studier.

Av Monica Bengtson, informatör, NHV

Boken ”Asylsökande barns hälsa och välbefinnande” publiceras i mars 2010 kan då beställas på: www.cergu.gu.se

NHV är en nordisk högskola som ger utbildning upp till doktorsnivå inom folkhälsovetenskap, i första hand för dem som arbetar inom hälso-, sjuk- och socialvård, även med ledaransvar. NHV har ett brett urval av kurser, de flesta på två veckor, som ger ny kunskap och därmed nya arbetsverktyg. Kurserna kan bli byggstenar till att gå vidare till olika examina i folkhälsovetenskap. Social- och hälsodepartementen i de nordiska länderna bekostar utbildningen, vilket ger relativt låga kursavgifter, boende- och resekostnader.