Institutet för Privatekonomi, Swedbank

Att ha pension inte som att ha lön

Pressmeddelande   •   Sep 13, 2010 09:41 CEST

Utvecklingen av pensionärernas inkomster halkar efter löntagarnas från år till år. Det har sin orsak i gällande regelverk och avtal.
– Detta är bra att känna till så att man har rätt förväntningar, säger Kristian Örnelius på Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

För andra året i rad kommer inkomstpensionen att sjunka visar beräkningar från Pensionsmyndigheten. Man har räknat fram att inkomst- och tilläggspensionerna kan komma att sjunka med 4,3 procent till 2011. Det motsvarar exempelvis ca 600 kronor för en pension på 14 000 kronor. En sänkning av inkomsten kan naturligtvis innebära problem för många pensionärer. Krav på kompensation låter inte vänta på sig och kritiken mot pensionssystemet ökar. Men, varför sjunker pensionerna och vilka förväntningar ska man ha på pensionens utveckling efter det att den har börjat betalas ut?

En orsak till att pensionerna sjunker (i kronor räknat) är att bromsen aktiverats, vilket har med kravet på balans i pensionssystemet att göra.

Men orsaken står också att finna i det sätt som allmänna pensionen årligen ska räknas upp med. Efter det att man har gått i pension sker nämligen uppräkningen med den så kallade följsamhetsindexeringen, vilket innebär att uppräkningen inte sker med inkomstutvecklingen fullt ut. Därför utvecklas pensionerna långsammare än löntagarnas inkomster från år till år. Under 10 år tappar en pensionär cirka 15 procent i inkomst jämfört med en löntagare. Det är alltså inbyggt i systemet.

- Det man ska komma ihåg är att den årliga följsamhetsindexeringen är en återbetalning av det vi får i förskott på våra pensioner. I början av pensionstiden får vi helt enkelt högre pension, förklarar Kristian Örnelius. Utan detta förskott hade pensionen initialt varit ca 15 procent lägre.

Den beräknade sänkningen till 2011 gäller alltså inkomst- och tilläggspensionerna. I den totala pensionen kan även andra delar ingå, oftast tjänstepension och premiepension. Dessa räknas upp på annat sätt, med inflation eller börsutveckling.

- Tjänstepension som är förmånsbestämd och garantipension räknas enbart upp med prisutvecklingen, vilket visserligen innebär att köpkraften behålls, men den kan heller aldrig öka, menar Ylva Yngveson på Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

Bättre med följsamhetsindexering?

Vid en jämförelse mellan följsamhetsindexeringen och en prisindexering av pensioner under 2000-talet har följsamhetsindexeringen under de flesta åren varit mer gynnsam än prisindexering. Även de med enbart tilläggspension (ATP) har fått del av en mer fördelaktig uppräkning. I år och nästa år hade dock en inflationsuppräkning varit bättre.

Det visar på att prisindexering och följsamhetsindexering kan vara fördelaktigt vid olika perioder. Vid bra tillväxt har den nya metoden att räkna upp pensionerna större möjlighet att ändå ge pensionärerna en ökad köpkraft.

-  Men inkomstutvecklingen som pensionär kan alltså inte vara likadan som den var när man var löntagare, framhåller Kristian Örnelius. Det ligger i systemets konstruktion.

Allmänna pensionen allt mindre del

De delar som är beroende av aktie- eller räntemarknaderna utgör idag en relativt liten del av pensionen, men framöver kommer det att se annorlunda ut.

-  När det är dags för 70- och 80-talister att gå i pension kan premiepensionen och tjänstepensionen komma att tillsammans utgöra hälften eller mer av den totala pensionen, säger Kristian Örnelius.

Läs mer i rapporten ”Pensionen efter pensioneringen”.

Mer fakta kring pension finns i skriften ”55+, så här planerar du din pensionsekonomi”.

För ytterligare information:

Ylva Yngveson, tfn: 08-585 916 04, 070-200 1245

Kristian Örnelius, tfn: 08-585 916 38, 076-790 1638