Nordic School of Public Health NHV

Bättre kontroll vid läkemedelsanvändning kan rädda 400 svenskar om året

Pressmeddelande   •   Jan 13, 2010 11:57 CET

En vetenskaplig studie indikerar att 400 svenskars liv årligen skulle kunna räddas, om åtgärder för att förebygga läkemedelsbiverkningar vidtas. Nu har forskarna, bland annat vid NHV, granskat slumpmässiga dödsfall i tre svenska län och det visar sig att 14 procent av dödsfallen kunde undvikits om läkemedel bytts ut eller dosen sänkts.
 
I en tidigare studie har forskarna visat att av 1574 avlidna har 49 personer dött av biverkningar från läkemedel. Nu har man analyserat hur många av dessa dödsfall som kunde undvikits. Forskarna bedömer att sju av fallen, 14 procent, möjligen kunde undvikits om läkemedel bytts ut eller dosen sänkts. Om resultaten är representativa för hela landet innebär detta att ungefär 400 personer skulle kunna räddas varje år.
– Anledningen till att vi kan dra den här slutsatsen är att vi gjort ett slumpmässigt urval utifrån de personer som avlidit i regionen, säger forskaren och farmaceut Anna K Jönsson, projektledare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg, NHV.
De flesta förebyggbara dödsfallen har orsakats av smärtstillande medel, samt medel som hämmar bildning av blodproppar men också av blodtryckssänkande medel.
– I de ”definitivt förebyggbara” fallen har något uppenbart gått fel i vårdprocessen, som att patienten fått ett läkemedel som var kontraindicerat eller gavs i för hög dos, säger Katja Hakkarainen, apotekare och doktorand vid NHV.

En kedja av fel, organisatoriska orsaker som personalbrist och långa arbetsdagar bidrar troligen till läkemedelsbiverkningarna. Därför måste det finnas system för att dubbelkolla så att ett begånget fel upptäcks. Sjukvårdspersonal gör ibland fel men det gör även patienter men även detta kan fångas upp om tillräckligt noggranna uppföljningar görs.
För att undvika onödiga dödsfall föreslår forskarna mer och bättre utbildning i farmakologi. Bättre förskrivarstöd som ger relevant information om läkemedels interaktioner samt bättre rutiner för uppföljning är konkreta åtgärder som forskarna tror kan förbättra statistiken.
Anna K Jönsson tillägger att man dock ska vara medveten om att de flesta av de avlidna som ingår i studien är äldre personer vilket innebär att slutsatsen är att läkemedelsbiverkningar har bidragit till deras död. Olika begrepp har använts och när det gäller de ”möjligen förebyggbara fallen” är bedömningen att vårdpersonalen kunde ha gjort något mer, som exempelvis att ha gjort tätare kontroller av läkemedelseffekten.

Forskargruppen har studerat dödsfall under år 2001 i Jönköping, Kalmar och Östergötland län utifrån tre olika aspekter. ”Incidence of fatal adverse drug reactions: a population based study” publicerades 2007. ”Fatal drug poisonings in a Swedish general population” kom i januari 2009 och nu är delstudien ”Preventable drug related mortality in a Swedish population” accepterad av Pharmacoepedimiology and Drug Safety. I delstudierna har Henrik Druid, Katja M Hakkarainen (NHV), Staffan Hägg, Anna K Jönsson (NHV), Karin Wester, Anne Hiselius, Olav Spigset, Mikaela Tjäderborn deltagit.

Av Monica Bengtson, informatör NHV

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV, ger utbildning upp till doktorsnivå inom folkhälsovetenskap. Kursurvalet vid NHV är brett och utgör bas för examina i folkhälsovetenskap. Social- och hälsodepartementen i de nordiska länderna bekostar utbildningen.