Institutet för Privatekonomi, Swedbank

Barnbidraget, en 65-åring som växt till sig

Pressmeddelande   •   Jun 25, 2013 10:06 CEST

Samhället har flera olika stöd för barnfamiljer. En del är allmänna, andra riktade. Ett behovsprövat bidrag till barnfamiljer infördes 1937, men först 1948 blev bidraget allmänt och lika för alla. Även om alla barn får samma belopp är det ändå för de ekonomiskt mest utsatta hushållen som barnbidraget spelar störst roll för vardagsekonomi. Se bilaga med budgetexempel.

Barnbidraget har ökat med 163 procent
1948 var barnbidraget 65 kronor per kvartal. I dagens prisnivå motsvarar det 4 800 kronor per år. I år är barnbidraget för ett barn 12 600 kronor per år, en ökning med 163 procent. Under årens lopp har bidraget både sänkts och höjts och tilläggsbidrag för flerbarnsfamiljer har tillkommit. 2005 utökades det till att omfatta även det andra barnet. Flerbarnstillägget är större ju fler barn hushållet har. Se tabell 1 i bilagan.

Institutet för Privatekonomi har räknat på nödvändiga levnadskostnader sedan 1971. Barnbidraget har sedan dess ökat mer än kostnaden för barn. Omräknat i 2013 års priser har de nödvändiga kostnaderna för två barn, 8 och 10 år gamla, ökat med drygt 7 procent. Barnbidraget inklusive flerbarnstillägget har under samma period ökat med 58 procent. För ett barn, dvs. utan flerbarnstillägg, är ökningen drygt 47 procent. Se diagram 1.

Underhållsstödet har minskat
För ensamstående föräldrar har barnbidraget fått en allt större betydelse då underhållsstödet, det statliga bidraget till ensamstående med barn, samtidigt har minskat med 20 procent i fasta priser. Se diagram 2. Underhållsstödet följde prisutvecklingen ända fram till 1996, men har sedan dess frysts och enbart höjts med ett krontal år 2009.

Betydelsefull maxtaxa
Sedan 2002 finns en maxtaxa inom barnomsorgen. Den innebar att höginkomsttagare och boende i kommuner med en fast, hög, taxa per barn fick de största sänkningarna av avgiften. För en familj med en vanlig inkomstnivå minskade kostnaden med 1 590 kronor per månad och för en familj med höga inkomster 2 360 kronor per månad.

För ytterligare information:
Madelén Falkenhäll, privatekonom på Institutet för Privatekonomi, tfn: 08-585 902 51 


Institutet för Privatekonomi bevakar områden som har betydelse för privatpersoners ekonomi. Vi analyserar och granskar hur politiska beslut och ändrade förutsättningar påverkar enskilda individer och hushåll. Vi deltar i den allmänna debatten och ställer upp i intervjuer och med föredrag.
www.swedbank.se/privatekonomi