Finansdepartementet

Beskattningstidpunkten för företag

Pressmeddelande   •   Sep 17, 2008 16:07 CEST

Det ska finnas lagregler som talar om när företag ska ta upp inkomster och dra av utgifter i deklarationen. Det föreslår Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning. Utredningen har i dag har överlämnat sitt slutbetänkande - Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet (SOU 2008:80) - till finansminister Anders Borg. Utredare har varit det allmänna ombudet hos Skatteverket Johan Svanberg.

Dagens system för beskattning av företag innebär att det är god redovisningssed som styr beskattningstidpunkten, om det inte finns regler i inkomstskattelagen som anger något annat. Man brukar kalla det för det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Man talar också om ett formellt samband mellan redovisning och beskattning. Det innebär att om ett avdrag ska göras i deklarationen måste samtidigt en lika stor kostnad bokföras i företaget. Ett exempel på det är värdeminskningsavdrag för inventarier som i vissa fall ska motsvaras av lika stora avskrivningar i bokföringen.

Utredningen har i haft i uppdrag att förutsättningslöst utreda hur sambandet mellan redovisning och beskattning ska se ut. Uppdraget har enbart gällt beskattningstidpunkten, däremot inte vad som ska vara skattepliktigt eller avdragsgillt och heller inte nivån på företagsbeskattningen. Uppdraget har gällt en översyn av skattereglerna, men inte reglerna för bokföring och årsredovisning. I utredningsuppdraget har också ingått att föreslå någon slags mekanism som gör att det inte går att dela ut obeskattade vinster.

Utredningens förslag innebär framför allt att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning avskaffas. I stället införs regler om beskattningstidpunkten i inkomstskattelagen.

Det är framför allt följande skäl som ligger bakom förslaget om att avskaffa det materiella sambandet:
- Ett materiellt samband har tidigare inneburit att beskattningen kommit att bygga på sunda företagsekonomiska principer och att företagen haft ett egetintresse av att ta fram vinster till beskattning. Utvecklingen inom redovisningen har förändrat situationen och de huvudsakliga skälen från samhälleliga utgångspunkter för ett materiellt samband har fallit bort.
- Redovisningen i Sverige påverkas starkt av utvecklingen inom den internationella redovisningen. Det innebär t.ex. att värdering av tillgångar till marknadsvärden får större plats. Om sådana principer läggs till grund för beskattningen leder det till problem vid tillämpningen. Det är också svårt att förena sådana principer med vad som av tradition gäller för inkomstbeskattningen i Sverige, exempelvis att beskattningen ska utgå från skatteförmågan.
- Redovisningen i Sverige utvecklar sig mot olika regelverk för fyra kategorier av företag, de s.k. K1-, K2-, K3- och K4-företagen (Bokföringsnämndens indelning). Reglerna blir beroende av storleken på företagen. Ett företagsbeskattningssystem som bygger på olika regler för olika företags¬kategorier skulle bli alltför omfattande och svårt att tillämpa. Ett sådant system skulle också öka risken för skatteundandraganden.
- Utvecklingen har medfört att redovisningen i Sverige från att ha styrts av principer och god sed bland företagen i stället kommit att styras av regler i form av allmänna råd, rekommendationer och föreskrifter. En sådan utveckling gör det omöjligt att ha kvar ett materiellt samband mellan redovisning och beskattning, eftersom det finns ett krav i regeringsformen på att skatteregler ska beslutas i form av lag. Beskattningen ska alltså grunda sig på lagregler beslutade av riksdagen och inte på att redovisnings¬organ vid sidan om riksdagen beslutar om allmänna råd, rekommendationer och föreskrifter.
- Utredningen anser att det heller inte är ett alternativ att fortsätta med någon form av blandmodell, dvs. med skatteregler för vissa inkomster och utgifter och ett materiellt samband för övriga inkomster och utgifter. En modell som innehåller två olika system leder till tillämpningssvårigheter. När redovisningen utvecklas innebär det vidare att lagstiftaren ständigt skulle tvingas ompröva innehållet i skattereglerna. Det är därför oundvikligt att frågan om att avskaffa det materiella sambandet återigen skulle komma upp.

Reglerna om beskattningstidpunkten i inkomstskattelagen placeras i två nya kapitel. De gäller bl.a. följande inkomster och utgifter:
- ersättningar vid försäljning av tillgångar (t.ex. lagertillgångar och inventarier)
- ersättningar vid pågående arbeten
- hyror, provisioner, royalty och räntor
- framtida utgifter
- utgifter för personal
- skatter och avgifter
- garantiutgifter

Utredningen föreslår också att bestämmelserna om lager, pågående arbeten och inventarier ska bli tydligare. I fortsättningen ska det inte finnas någon osäkerhet om när företag ska ta upp sådana tillgångar i deklarationen och när avdrag ska göras för utgifterna. När det gäller pågående arbeten avskaffas den tidigare indelningen i arbeten till fast pris och på löpande räkning. Samtliga pågående arbeten ska i fortsättningen tas upp som tillgångar, det behövdes inte tidigare när det gällde pågående arbeten på löpande räkning.

Utöver dessa regler om beskattningstidpunkten och om tillgångar innebär utredningens förslag följande:
- Det formella sambandet mellan redovisning och beskattning avskaffas. Det innebär t.ex. att värdeminskningsavdrag för inventarier kommer att kunna göras oavsett hur avskrivningarna gjorts i bokföringen.
- Det ska finnas möjlighet för företag att samordna redovisningen av inkomster och utgifter i deklarationen med vad som tagits upp i årsredovisningen. Syftet är att minska den administrativa bördan. En förutsättning för en sådan samordning är att inkomster tas upp tidigare än de annars skulle ha gjort eller att utgifter dras av senare.
- I dag gäller särskilda regler för enskilda näringsidkare som normalt inte omsätter mer än 3 miljoner kronor (K1-företagen). Reglerna innebär i princip att bara fakturerade inkomster och utgifter tas upp respektive dras av i deklarationen. Utredningen föreslår att nuvarande system utvidgas till att också gälla handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare. Reglerna förenklas ytterligare genom att inkomster tas upp och utgifter dras av enligt en renodlad kontantmetod. Företagen kommer därför bara att behöva hålla reda på in- och utbetalningar när det gäller vanliga inkomster och utgifter.
- Det införs olika förenklingsregler som ska gälla alla företag men antagligen kommer att få störst betydelse för mindre företag. En förenklingsregel är att utgifter för inventarier får dras av direkt om anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp (för 2008 är ett prisbasbeloppet 41 000 kronor). En annan förenklingsregel är att något värde på lagertillgångar inte behöver tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 10 000 kronor. Vidare behöver något värde på ett pågående arbete inte tas upp om utgifterna på arbetet inte överstiger 5 000 kronor. Det sammanlagda beloppet av pågående arbeten som inte tas upp får dock inte överstiga 25 000 kronor.
- Som nämnts har en av utgångspunkterna för utredningens arbete varit att vinster i exempelvis aktiebolag ska beskattas innan de delas ut till ägarna i form av utdelning. Obeskattade vinster kan uppstå på olika sätt, exempelvis genom att företag i deklarationen gör större värdeminskningsavdrag för sina inventarier och byggnader än de avskrivningar som görs i bokföringen. Utredningen föreslår ett nytt system som hindrar utdelning av obeskattade vinster. Förslaget innebär att aktiebolag och andra juridiska personer som har skyddat kapital ska beskattas om obeskattade vinster redovisas så att de kan delas ut. Det belopp som företaget beskattas för får sedan dras av nästa år då man gör en ny prövning av om det finns obeskattade vinster som ska beskattas.

Utredningen gör följande bedömning av vilka konsekvenser som förslagen får för företag och för samhället:
- För enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer som delägare (K1-företagen) kommer det att i praktiken bli ett nära samband mellan redovisning och beskattning. Utredningens förslag innebär flera förenklingar för denna företagskategori och den administrativa bördan kommer att minska om förslagen genomförs. K1-kategorin beräknas omfatta 800 000 företag.
- För de mindre aktiebolagen (K2-företagen) utgår utredningen från att det i praktiken blir en nära samordning mellan redovisning och beskattning. Den stora skillnaden mot dagens system är att beskattningstidpunkten kommer att bestämmas av regler i inkomstskattelagen och inte av regler inom redovisningen. Systemet med obeskattade vinster kommer att kunna hanteras av dessa företag, framför allt för att obeskattade vinster bara uppstår om det finns skillnader mellan redovisning och beskattning och några sådana skillnader är det inte tänkt att det ska finnas. K2-kategorin beräknas omfatta 280 000 företag.
- För de största företagen (K3- och K4-företagen, den sista kategorin kallas även för IFRS-företagen) kommer det att bli vissa skillnader mellan redovisning och beskattning. Utredningens bedömning är dock att den ökning av den administrativa bördan som det kan bli fråga om är godtagbar. Även det föreslagna systemet med obeskattade vinster kommer antagligen att leda till ett visst merarbete. Det är ändå utredningens bedömning att andra alternativ för att hindra utdelning av obeskattade vinster, t.ex. någon form av skattemässig utdelningsspärr, skulle innebära en ytterligare ökning av den administrativa bördan. K3- och K4- kategorierna beräknas omfatta 10 000 respektive 400 företag.
- De statsfinansiella effekterna av utredningens förslag går inte att beräkna med säkerhet. Utredningen gör dock bedömningen att förslagen sammantaget snarare kan vara något över- än underfinansierade.

De nya bestämmelserna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.


Kontakt:
Johan Svanberg
Särskild utredare
08-764 8130

Lars Möller
Utredningssekreterare
08-694 1889



-------------------------
Relaterade publikationer
-------------------------
SOU 2008:80 Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet (http://www.regeringen.se/sb/d/10283/a/111259)