Landsbygdsdepartementet

Beslut om EU:s jordbrukspolitik fattat

Pressmeddelande   •  Jun 26, 2003 09:00 CEST

Efter långa och intensiva förhandlingar träffade EU:s jordbruksministrar på torsdagsmorgonen en politisk överenskommelse om den framtida jordbrukspolitiken.

- Det är bra att vi har tagit ett beslut, säger jordbruksminister Ann-Christin Nykvist. Vi påbörjar en modernisering av jordbrukspolitiken och tar därmed ett steg framåt. Våra bönder stimuleras att producera det konsumenterna efterfrågar och inte det som ger mest bidrag. Ambitionen har varit att stärka EU:s position inför de kommande WTO-förhandlingarna. Min bedömning är att beslutet är acceptabelt ur ett handelsperspektiv även om den minskade frikopplingen gör att vi nu kan ligga på gränsen till vad WTO kräver.

Det centrala inslaget i beslutet innebär att stödet till jordbrukarna i huvudsak utbetalas som ett gårdsstöd frikopplat från produktionen. Frikopplingsgraden varierar mellan olika sektorer. Reformen träder i kraft den 1 januari 2005 men med möjlighet för de länder som önskar att tillämpa reformen från 2007. Tillämpningen ger medlemsländerna möjlighet att utforma stöden efter nationella förutsättningar.

Förslaget innebär vidare att direktstöden gradvis sänks och omvandlas till miljö- och landsbygdsstöd.

- Jordbrukarna kommer att få större frihet och flexibilitet och kan utveckla sina företag, understryker Ann-Christin Nykvist. Förslaget ger oss möjligheter att välja olika modeller för hur det nya stödet skall utformas och den frågan kommer jag att diskutera med bl.a jordbrukarnas företrädare.

Ytterligare element i uppgörelsen är prissänkningar på mjölk, införandet av stöd till energigrödor, fortsatt stöd till potatisstärkelseproduktionen, minskat stöd till durumvete och flexiblare trädesregler. Prissänkningarna är utöver vad som beslutades i Agenda 2000. Detta kommer stärka europeiska jordbruksprodukters konkurrenskraft på världsmarknaden.


Bilaga

Varför reformera den gemensamma jordbrukspolitiken?
EU:s jordbrukspolitik är inte långsiktigt hållbar. Den bygger på ett synsätt och speglar ett Europa som ligger ett halvt sekel tillbaka i tiden. Behovet av en grundläggande reformering är stort. Syftet med reformen är att orientera produktionen mot det som konsumenterna efterfrågar och därmed komma bort från att produktionen styrs av bidragssystemen. Förändringar är också nödvändiga med hänsyn till utvidgningen av EU och de pågående WTO-förhandlingarna. EU:s jordbrukspolitik påverkar idag U-ländernas konkurrensvillkor på världsmarknaden negativt. Detta är ytterligare ett skäl att reformera jordbrukspolitiken.

Innebörden av reformen
Reformen som EU:s jordbruksministrar enats om är omfattande. Nedan finns en kort sammanfattning av de viktigast delarna av beslutet.


Beslutet innebär att nuvarande direktstöd med vissa undantag ersätts av ett frikopplat gårdsstöd. De berörda direktstöden omfattar bland annat spannmål, oljeväxter, proteingrödor, arealuttag, trindsäd, stärkelsepotatis, ris, durumvete, utsäde, torkat foder, nötkött och fårkött.

Stödets storlek är oberoende av hur mycket och vad som produceras. Stödnivån baseras istället på historiska stödutbetalningar.

För att få del av det frikopplade stödet måste jordbrukarna uppfylla ett antal direktiv inom områdena miljö, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurskydd samt garantera att jordbruksmarken kommer att skötas, s.k. tvärvillkor.

Arealstödet för jordbruksgrödor kan frikopplas med mellan 75 % och 100 %. Det är även möjligt för Sverige att koppla det särskilda torkstödet som idag betalas ut i norra Sverige. Det är även valfritt för medlemsländerna att frikoppla produktionsstödet till utsäde.

Inom nötköttssektorn får medlemsstaterna möjlighet att välja mellan alternativen att behålla am-och dikobidraget och koppla slaktbidraget upp till till 40 %, koppla slaktbidraget fullt ut eller koppla handjursbidraget upp till 75 %. Möjlighet ges för medlemstaterna att frikoppla hälften av stödet till får och getter.

Medlemstaterna har också möjlighet att avsätta en del av det totala stödet för att på nationell nivå besluta om åtgärder för att främja jordbruk som är viktigt för att skydda eller förbättra miljön. Den maximala avsättningen får uppgå till 10 % av det totala stödet.

Beslutet innebär även att mjölkstödet kan frikopplas när mjölkreformen är fullt genomförd år 2008/2009. Medlemsländerna kan dock välja att i den regionala tillämpningen välja att frikoppla mjölkstödet tidigare.

En rad åtgärder har beslutats för att undvika vissa av övergångsproblemen, t.ex. de problem som den historiska referensperioden skapar för de brukare som köpt eller expanderat under eller efter referensperioden. Jordbrukare som gjort förändringar till och med den 31 maj 2003 kan komma att få tilldelning av betalningsrätter.

Beslut har också fattats om att högst 3 % av det totala frikopplade stödet i ett land får avsättas i en nationell reserv för att hantera övergångsproblem.

Satsning på landsbygdsutveckling
Jordbruksreformen innebär att direktstöden dras ned successivt och att pengarna används för stöd till miljö och landsbygdsutveckling – s.k. modulering. Små företag undantas från neddragningen. Genom modulering stärks miljö och landsbygdsutvecklingens roll. Därigenom ges medlemsländerna möjlighet att i ökad utsträckning – genom riktade åtgärder – tillgodose behov på landsbygden.

Finansiell disciplin
F.r.o.m. 2007 införs en finansiell mekanism för att säkerställa att jordbruksbudgeten som är fastställd t.o.m. 2013 inte överskrids.

Mjölk
Sänkningarna av interventionspriserna i Agenda 2000 utökas vilket innebär sänkningar av smörpriset med totalt 25 % och skummjölkspulverpriset med totalt 15 %. Sänkningarna görs i tre steg för skummjölkspulver och fyra steg för smör med start år 2004. Samtidigt begränsas möjligheten för stödköp av smör, kvantiteten sänks successivt från 70 000 ton 2004/05 till 30 000 ton 2008/09. Kompensation för prissänkningarna ges delvis. Slutligen förlängs kvotsystemet till år 2014/15.

Spannmål
Det nuvarande stödpriset för spannmål bibehålls på nuvarande nivå. Nivån på de månatliga tilläggen på stödpriset halveras dock. Ett generellt proteingrödstöd införs på 55,57 euro per hektar.

Landsbygdsutveckling
Beslutet innebär att landsbygdsförordningen utökas med ett antal nya åtgärder. De nya stöden är frivilliga för medlemsstaterna att tillämpa.

- Ett nytt kapitel som möjliggör stöd för att uppfylla lagstiftning på gemenskapsnivå med koppling till miljö, människors, djurs, och växters hälsa, djurens välfärd och arbetarskydd.
- Ett nytt kapitel för livsmedelskvalitet möjliggör stöd till jordbrukare för frivilligt deltagande i kvalitetssystem.
- Ett nytt kapitel som benämns ”miljöstöd och djurvälfärd”.

Särskild prioritet för unga lantbrukare. Beslutet innebär en höjning av stödnivån inom det befintliga investeringsstödet med 5 % för unga lantbrukare.

Samtliga åtgärder i landsbygdsförordningen skall medfinansieras av medlemsstaterna.

Övriga delar av beslutet
I övrigt innehåller beslutet följande:
· Produktionsbegränsning i form av arealuttag gäller fortfarande men med mer flexibla trädesregler.
· Det införs ett energigrödsstöd på 45 euro/hektar.
· Nationellt är det tillåtet för MS att betala ut anläggningsstöd för energiskogsodling.
· Det genomförs en genomgripande reform för ris som innebär halverat stödpris för ris.
· Ett system för jordbruksrådgivning införs, bland annat. för att öka jordbrukarna kunskap om tvärvillkoren.

Konsekvenser för EU-budgeten
Beslutet om jordbruksreformen innebär att marknadsprisstöden minskar och att detta delvis kompenseras genom ökade direktstöd. Den totala jordbruksbudgeten beräknas hamna på ca 44 miljarder euro 2005 och ca 48 miljarder euro 2013. Detta innebär att det finansiella ramar som som tidigare beslutats för EU:s jordbruksstöd utnyttjas fullt ut. Redan tidigare har EU beslutat om en infasning av direktstöden i de nya medlemsländerna, vilket står för en del av de ökade utgifterna.

Vad händer nu?
Nu när ett beslut är fattat kommer jordbruksdepartementet samt andra berörda myndigheter att börja planera för införandet. Det handlar om att anpassa administration och regelverk samt genomförda nödvändiga utbildnings- och informationsinsatser. Förslaget ger möjligheter att välja olika modeller för hur det nya stödet skall utformas. Dessa frågor måste analyseras och alternativen diskuteras med bland annat jordbrukarnas företrädare.

Till hösten kommer kommissionen att presentera tillämpningsföreskrifter som kommer att diskuteras bland annat i berörda förvaltningskommittéer.
Politisk sakkunnig
Joakim Kellner
Mobil 070-694 85 94

Departementsråd Christer Wretborn
Mobil 070-547 72 46