Göteborgs universitet

Biobränsleuttag påverkar skogslevande skalbaggar och spindlar

Pressmeddelande   •   Nov 15, 2006 09:16 CET

Uttag av biobränsle i form av rester från skogsavverkningar påverkar skogslevande skalbaggar och spindlar, både på kortare och på längre sikt. Upp till sju år efter biobränsleuttag på hyggen tycks både individtäthet, artrikedom och artsammansättning vara markant förändrade. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Klimatförändringen har blivit en allt mer debatterad fråga och intresset för att omställa svensk energipolitik från ett fossilt energiberoende till andra mer miljövänliga energislag, som vind- och solenergi och biobränsle har ökat. Biobränslen innefattar brännbara organiska avfall, energigrödor och så kallade träbränslen, vilket bland annat innefattar hyggesrester i form av trädgrenar och trädtoppar som har kvarlämnats efter en avverkning.



Kunskaperna om hur den biologiska mångfalden i våra skogar påverkas av dessa storskaliga biobränsleuttag är dock mycket bristfälliga. Likaså vet man fortfarande alltför lite om effekterna på just de organismer som utnyttjar hyggesrester under sin livscykel. Karolina Nittérus har studerat effekterna av biobränsleuttagen på olika skogslevande leddjur, i ett projekt initierat av Statens energimyndighet, STEM.



Hon visar i sin avhandling att hyggesresterna utgör en mycket viktig levnadsmiljö och födoresurs för dessa djur. Ett år efter biobränsleuttaget hade antalet individer och arter av de marklevande skalbaggarna minskat. Men när man tillförde hyggesrester på marken, visade sig det ha en positiv inverkan på antalet individer av skalbaggsfamiljen jordlöpare. Liknande försök med att manipulera hyggesrester på laboratoriet visade sig även påverka skalbaggarnas val av levnadsmiljö.



Under en fem- till sjuårsperiod påverkades jordlöparnas artrikedom och diversitet positivt av biobränsleuttag. Orsaken tros vara att artsammansättningen bland skalbaggarna drastiskt förändrades genom att antalet specialiserade skogsarter minskade, samtidigt som antalet generalistarter, det vill säga arter som återfinns i många olika miljöer, ökade markant. Ett år efter att hyggesresterna hade tagits ut som biobränsle så tycks antalet skalbaggsindivider av familjen jordlöpare ha minskat medan antalet jordlöpararter ökade. För skalbaggar av familjen långhorningar så ökade däremot antalet individer i jämförelser med den omgivande, opåverkade skogen inom ett år efter biobränsleuttag.



För mer information, kontakta:

Karolina Nittérus

Institutionen för växt- och miljövetenskap

Göteborgs universitet

Tel: 031-773 37 75, E-post: karolina.nitterus@dpes.gu.se



Handledare: Docent Bengt Gunnarsson, Tel: 031-773 38 67, E-post: bengt.gunnarsson@dpes.gu.se

Avhandlingen har titeln: ”Biodiversity & Biofuel - Harvest of Logging Residue Affects Forest Arthropods”


Disputationen äger rum: den 17 november kl. 10.00 på Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Stora föreläsningssalen, Carl Skottbergs gata 22, Göteborg.


Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/?contentId=633349


Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Mobil: 0701-46 39 61