FAO

Biologisk mångfald av grödor - använd eller den går förlorad

Pressmeddelande   •   Okt 26, 2010 16:23 CEST

FAO om tillståndet för världens växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk

Den genetiska mångfalden hos de växter vi odlar och äter och deras "vilda släktingar", kan vara förlorad för alltid. Om inte särskilda insatser omgående görs för att bevara och nyttja den genetiska mångfalden, särskilt i utvecklingsländer, kommer en tryggad livsmedelsförsörjning vara hotad i framtiden.

Detta är ett huvudbudskap i den nya rapporten om tillståndet för världens växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk (2nd State of the World’s Plant Genetic Resources for Food and Agriculture), som FAO lanserade idag.

Den 350-sidiga rapporten, som täcker allt från genbankssamlingar till klimatförändringens effekt på grödors och växters mångfald, är en genomgång av vad som görs för att skydda biologisk mångfald för livsmedels- och jordbruksgrödor.

Förlusten av biologisk mångfald kommer att ha stor påverkan på försörjningsmöjligheterna för mänskligheten i framtiden, det gäller nio miljarder människor år 2050, där de fattigaste i världen bedöms drabbas hårdast.

Klimatförändringen

Den genetiska informationen som finns hos vissa grödor är avgörande för utvecklingen av snabbväxande, högavkastande nya variationer som är resistenta mot hetta, torka, höga salthalter, skadedjur och sjukdomar. Vilket är särskilt viktigt för att trygga livsmedelsförsörjningen i en värld med ett förändrat klimat.

"Att öka ett hållbart användande av växters mångfald kan vara det avgörande sättet att tackla riskerna för utarmade genetiska resurser inom jordbruket ” säger FAO:s generaldirektör Jacques Diouf.

”Det finns fortfarande tusentals vilda släktingar till våra livsmedelsgrödor som behöver samlas in, studeras och dokumenteras eftersom de innehåller genetiska hemligheter som gör det möjligt för dem att stå emot värme, torka, hög salthalt, översvämningar och skadedjur.”

Femtio procent av ökningen i avkastningen under de senaste åren har kommit från nya sorters grödor. Bevattning och växtnäringsämnen har stått för de resterande femtio. Ett nytt, bra exempel är det snabbmognande nya riset för Afrika (NERICA) som har förändrat den lokala ekonomin i flera områden på kontinenten.

Vilda släktingar

Mer behöver göras, särskilt på lokal nivå hos jordbrukarna för att generera ett lokalt intresse och för att förbättra kapaciteten med bevarande och användande av den genetiska mångfald som finns idag.

Det har gått tolv år sedan den första State of the World’s Plant Genetic Resources for Food and Agriculture Report publicerades och under den tiden har världsmarknaden för livsmedel drastiskt förändrats.

Hungern har minskat i vissa länder, men samtidigt ökat i andra. Priserna på bränsle och livsmedel har ökat kraftigt. Globaliseringen är mer utbredd och har fördjupats. Import av billiga livsmedel hotar den rika lokala mångfalden i vissa länder.

Trots att rapporten inte kvantifierar förlusten av biologisk mångfald, pekar empiriska bevis på en fortsatt minskning av biologisk mångfald för livsmedelsgrödor och växter. Det är en fortsatt minskning av mångfald hos de traditionella grödor som överlevt det förra århundradet.

FAO uppskattar att omkring 75 procent av mångfalden av livsmedelsgrödor försvann under 1900-talet. En ny studie, State of the World’s Plant Genetic Resources for Food and Agriculture, som lyfts fram i rapporten, förutspår att mellan 16 och 22 procent av de vilda släktingarna till viktiga livsmedelsgrödor som jordnötter, potatis och bönor kommer vara försvunna till 2055 som en följd av ett förändrat klimat.

Genbanker växer

En mer positiv nyhet i rapporten är att medvetenheten om vikten av att skydda och nyttja den genetiska mångfalden av livsmedelsgrödor har ökat under de senaste tolv åren. Både antalet och storleken på genbankerna har ökat.

Idag finns det omkring 1750 genbanker över hela världen och omkring 130 av dessa omfattar mer än 10 000 nyförvärv. Under 2008 öppnade Svalbard Global Seed Vault i Norge, det mest omfattande säkerhetsnätet för växtmångfald i världen.

Av de totala 7,4 miljoner fröer som finns bevarade i världen är cirka 6,6 miljoner som finns sparade i nationella genbanker. Av dessa finns 45 procent i endast sju länder, vilket är en nedgång från tolv länder jämfört med 1996.

Den ökade koncentrationen av den insamlade och bevarade genetiska mångfalden till ett fåtal länder och forskningscentrum visar på vikten av mekanismer som kan garantera enkel tillgång till genbankerna. En sådan mekanism är det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk (International Treaty for Plant Genetic Resources for Food and Agriculture) från FAO.

Fördraget, som ratificerats av 125 länder, ger ett ramverk som ersätter fattiga jordbrukare som kompensation för att de bevarar genetisk variation av grödorna.

Försummade investeringar

Enligt rapporten har bristande investeringsgrad i jordbruket sedan 1980 lett till en brist av kvalificerade forskare inom jordbruksområdet, inklusive växtförädlare. Detta är särskilt påtagligt i låginkomstländer där unga människor saknar incitament och istället väljer att satsa på mer lönsamma områden.

Inom biologi och informationsteknik har enorma framsteg gjorts under de senaste tolv åren. Lärdomar och fördelar av framstegen måste nu spridas för att förbättra användningen av biologisk mångfald inom jordbruket med målet att nå en tryggad livsmedelsförsörjning.

Många så kallade frösystem, det vill säga marknader eller mekanismer genom vilka fröer av hög kvalitet reproduceras, testas och distribueras, har också lagts ner. I höginkomstländer är frösektorn tillräckligt lönsam för att existera och växa.

I låginkomstländer, å andra sidan, kämpar offentliga institutioner för att säkerställa bra fröer till alla brukare och att kunna ge tillgång till nya sorter.

En ökad och förbättrad användning av genetiska resurser och mångfald hos livsmedelsgrödor och växter kommer att gynna bevarandet av dem. För att detta ska ske krävs lämpliga system så att nya sorter blir tillgängliga för brukarna.

Förenta nationerna har utropat 2010 till det internationella året för biologisk mångfald.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

2010 - Internationella året för biologisk mångfald

Internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk

Läs rapporten:

Second Report on the State of the World's Plant Genetic Resources for Food and Agriculture

Sammanfattning

Landrapporter

State of the World's Plant Genetic Resources - webbsida