Statistiska centralbyrån, SCB

Bruttoregionprodukt (BRP) per län 2001:Storstadslänens andel av produktionen i Sverige oförändrad 2001

Pressmeddelande   •  Jul 08, 2003 10:00 CEST

Bruttonationalprodukten (BNP) för år 2001 uppgick till 2 267 miljarder kronor varav de tre storstadslänen stod för 57 procent d v s samma andel som år 2000. Stockholms läns andel utgjorde 28,8 procent, Västra Götalands andel 16,7 procent och Skåne läns andel 11,7 procent. Hallands län hade dock den högsta tillväxten i löpande pris, 5,8 procent.

För första gången publicerar SCB länsvisa bruttoregionprodukter baserade på preliminär BNP. Beräkningarna utgår i huvudsak från lönesummornas förändring mellan åren 2000 och 2001, per bransch och region. Vissa branscher som jordbruk, skogsbruk, fiske, rederiverksamhet och luftfart har räknats om enligt samma principer och metoder som används vid definitiva beräkningar.

BRP - förändring mellan åren 2000 och 2001, i löpande priser
BNP ökade totalt med 3,2 procent i löpande priser mellan åren 2000 och 2001. Motsvarande länsvisa BRP - förändring varierade mellan som högst 5,8 procents ökning i Hallands län och som lägst 0,6 procents sänkning i Dalarnas län. Även i Uppsala och Gotlands län var tillväxten större än 5 procent. BRP ökade mer än genomsnittet också i Stockholms, Värmlands och Västra Götalands län och förändringen var positiv eller oförändrad i övriga län utom Gävleborgs och Dalarnas som var negativ.

BRP per invånare
Det vanligaste sättet att analysera BRP är att ställa den i relation till medelbefolkningen. Riksgenomsnittet för BRP per invånare var 255 000 kronor. Högst BRP per invånare hade Stockholms län, 356 000 kronor, som var det enda län med högre BRP än riksgenomsnittet. Jämfört med år 2000 har också Stockholms försprång i förhållande till övriga län ökat något. Näst högst BRP avsåg Västra Götalands län med 252 000 kr och den lägsta gällde Södermanlands län med 198 000 kr. Om man ser till utvecklingen, i löpande pris, av BRP per invånare ligger Gotlands (BRP per invånare = 205 000 kr) och Hallands (BRP per invånare = 205 000 kr) län på topp, med 5,2 procents ökning vardera, medan den var lägst, -0,1 procent, i Västmanlands län (BRP per invånare = 227 000 kr).

Nettoarbetspendlingen till huvudstadslänet fortsatte att öka och var 55 600 personer. Arbetspendlingen från Uppsala respektive Södermanlands län uppgick till 20 300 resp 10 100 personer. Pendlare bidrar till produktionen i det län där de arbetar, men ingår inte i det länets befolkningsunderlag när BRP slås ut per invånare. Pendlingen påverkar således BRP per invånare i till exempel Stockholms län uppåt och i Uppsala respektive Södermanlands län nedåt. Även om man korrigerar för pendlarna kvarstår mönstret med relativt högre BRP per invånare i Stockholms län och en relativt lägre nivå i Uppsala respektive Södermanlands län. Ytterligare ett län med stor negativ nettoarbetspendling, 17 400 personer, är Hallands län vilket således påverkar dess BRP per invånare negativt.

BRP per sysselsatt
Ett annat sätt att analysera BRP kan vara att ställa den i relation till antal sysselsatta i de olika länen. År 2001 var riksgenomsnittet för BRP per sysselsatt 521 000 kronor. Högst BRP per sysselsatt hade Stockholms län, 618 000 kronor. På andra plats kom Västmanlands län med 518 000 kronor medan Gotland med 411 000 kronor per sysselsatt låg lägst. Utvecklingen, i löpande pris, av BRP per sysselsatt år 2001 var högst, 4,5 procent, för Värmlands län medan BRP per sysselsatt för Jönköpings och Dalarnas län sjönk med 0,9 respektive 2,1 procent. Förändringen var i genomsnitt för hela riket 1,2 procent och 10 av länen hade förändringstal som låg över riksgenomsnittet medan de för 11 av länen låg under.

Utveckling för olika branscher mellan 2000 och 2001, löpande priser
Förädlingsvärdet för varuproducenter ökade med 0,9 procent mellan åren 2000 och 2001. Tillverkningsindustrin som utgör en stor andel härav sjönk med 1,7 procent och kan ha påverkat negativt i län där tillverkningsindustrin har stor betydelse. Motsatt effekt gäller län där el, gas och värmeproduktionen dominerar som på riksnivå ökade med 23 procent. Inom Hallands län var ökningen av förädlingsvärdet för varuproducerande branscher 6,6 procent och i Uppsala län 6,4 procent. Kronobergs, Värmlands och Norrbottens län ökade med mer än 3 procent och även i Jämtlands, Västernorrlands, Stockholms, Kalmar, Skåne och Västergötlands län ökade förädlingsvärdet. I övriga län sjönk förädlingsvärdet för varuproducenter, som mest med 5,7 procent i Gävleborgs län, med 3,8 procent i Gotlands län och 3,2 procent i Örebro län.

Inom tjänstebranscherna ökade förädlingsvärdet totalt med 4,0 procent. Det är stora skillnader i utveckling mellan länen från 11,3 procents ökning i Gotlands län till som lägst en sänkning med 2 procent i Dalarnas län. Hallands, Västra Götalands, Uppsala och Stockholms län ökade 5 procent eller mer. I Kronobergs (-0,3 procent), Västmanlands (-0,9 procent), Jämtlands (-1,8 procent) och Dalarnas län (-2,0 procent) sjönk förädlingsvärdena. I övriga län var ökningen mellan 0,5 och 4,6 procent.

För tabell, se bifogad fil