Finansdepartementet

Budget för 2004: Satsningar på tillväxt, jobb och välfärd

Pressmeddelande   •   Sep 22, 2003 10:31 CEST

Sveriges ekonomi har klarat den internationella lågkonjunkturen väl. Sysselsättningen är hög, tillväxten god och arbetslösheten fortfarande låg jämfört med andra länder. De offentliga finanserna uppvisar fortfarande ett överskott; nästa år beräknat till 0,4 procent av BNP. De beräknade överskotten för de offentliga finanserna de kommande åren ligger i linje med regeringens övergripande mål. Överskottsmålet för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast och ska klaras.

De statliga utgifterna hålls som tidigare år inom de beslutade utgiftstaken. Regeringen bedömer att inga ytterligare besparingar behövs för att klara utgiftstaken för 2003 och 2004. Regeringen följer dock utgiftsutvecklingen löpande och kommer att vidta ytterligare åtgärder om utgiftstaken skulle hotas. Utgiftstaken för staten föreslås bli 894 miljarder kronor år 2005 och 931 miljarder kronor år 2006.

Någon tydlig vändning i den internationella konjunkturen
har ännu inte skett. Men regeringen räknar med en förbättrad konjunktur under den senare delen av 2004. Bruttonationalprodukten, BNP, väntas öka med 1,4 procent i år och 2,0 procent 2004.

121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska genomföras under mandatperioden. De tre partierna avser att återkomma med riktlinjer och budgetförslag för hur återstående delar av 121-punktsöverenskommelsen ska genomföras under 2005 och 2006 i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2004 och 2005 års budget.

Arbetsmarknaden
Sysselsättningsgraden beräknas i år uppgå till 77,7 procent och år 2004 till 77,3 procent. Därmed uppnås i prognosen inte det mål som regeringen satt upp om 80 procents reguljär sysselsättning 2004. Målet om att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden ligger dock fast. Regeringen följer löpande utvecklingen och kommer att vidta åtgärder för att uppnå målet.

Den öppna arbetslösheten har successivt stigit sedan mitten av 2002 beroende på svag utveckling av sysselsättningen, färre personer i arbetsmarknadspolitiska program och ett ökande arbetskraftsutbud. Arbetslösheten beräknas ligga kvar på 4,7 procent också nästa år, för att därefter minska. Ett ökat arbetskraftsutbud är en förutsättning för att trygga en långsiktig finansiering av välfärden.

Antalet helårspersoner med socialbidrag har minskat med 25 procent mellan 1999 och 2002. Trots detta tyder mycket på att rättvisemålet om att halvera antalet socialbidragstagare till år 2004 kan bli svårt att nå. En förutsättning för att målet ska kunna nås är att sysselsättningsmålet klaras.

För första gången innehåller årets budgetproposition en jämställdhetsbilaga (bilaga 4) med en genomgripande analys av såväl kvinnors och mäns ekonomiska situation. Där redovisas fördelningen av såväl betalt som obetalt arbete. Där redovisas fördelningen av arbetstider, löneinkomster, inkomster från offentliga stödsystem samt inkomster från kapital. Bilagan visar att inkomsterna mellan män och kvinnor är skevt fördelade, men att de offentliga stödsystemen har en utjämnande effekt. Kvinnors andel av män löner uppgår till 63 procent. Beaktar man samtliga inkomstkällor stiger kvinnornas andel till 76 procent.

Satsningar på tillväxt
Insatser för att öka tillväxten står i fokus i årets budgetproposition. En ökad tillväxt är en förutsättning för att klara sysselsättningsmålet och därmed välfärden.

· Välfärdens centrala delar – vård, skola och omsorg – ska förbättras. Därför förstärks det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting med 400 miljoner kronor 2004. Sammantaget får kommunerna budgetförstärkningar motsvarande 4,7 miljarder. Denna resurs görs permanent fr.o.m. 2005.
· Småföretagare får sänkt skatt genom lättnader i de s.k. 3:12 reglerna.
· Infrastrukturinvesteringar är en central faktor för att öka tillväxten de kommande åren. Regeringen återkommer till dimensioneringen av de slutgiltiga anslagsnivåerna för 2005 och 2006 i vårpropositionen 2004 eller senast i budgetpropositionen för 2005.
· Vägverket får skjuta upp amorteringar 2004. Därigenom frigörs utrymme för att öka väginvesteringarna med 666 miljoner kronor.
· Vinnova får ytterligare 100 miljoner kronor för tillämpad industriforskning inom IT/telekomområdet.
· Ett Centrum för miljödriven affärsutveckling inrättas under Nutek.
· Stödet till kommunerna för att bygga ut bredband ökar med 250 miljoner/år, 2004 och 2005.
· Ökat stöd till grundforskningen (Vetenskapsrådet), 25 miljoner.
· En Valideringsdelegation inrättas, 15 miljoner kronor/år 2004-2007.
· Arbetsgivaravgifterna sänks med 640 miljoner (ingår som en del i den gröna skatteväxlingen

Regeringen förbereder bl.a. flera förslag som syftar till att underlätta tillkomsten av fler och växande företag.

· Ökat utbud av s.k. såddkapital.
· Ökad andel forskningsrelaterade företag. Regeringen avser att fördjupa dialogen mellan berörda parter för att öka andelen forskningsrelaterade företag. Särskild vikt kommer att läggas på områden där Sverige är konkurrenskraftigt.
· Effektivare insatser på regional nivå för företagsutveckling.
· Brett åtgärdsprogram för att förenkla för småföretagen. Näringslivets organisationer inbjuds delta i arbetet med att utforma en metod för att mäta företagens administrativa börda.
· 20 miljoner kronor till Stiftelsen svensk Industridesign. Medlen ska användas till förberedelse av designåret 2005 och projekt för att hjälpa företagen att utveckla sin design.
· Kortare handläggningstider vid miljöprövning. Miljöbalkskommittén har fått tilläggsdirektiv att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskraven.


Åtgärder för ökad sysselsättning och bättre välfärd

Arbetet med att nå sysselsättningsmålet fortsätter. Regeringen föreslår nu ytterligare insatser som ska gynna sysselsättningen:

· Bättre undervisning i svenska för invandrare (sfi). Regeringen kommer att uppdra åt Myndigheten för skolutveckling att genomföra en riktad kompetensutveckling för sfi-lärare.
· Bättre styrning av arbetsmarknadspolitiken. Regeltillämpningen ska av rättviseskäl vara lika i hela landet. Regeringen avser att förbättra styrningen genom att tydliggöra verksamhetens mål och ändra regelverket.
· Kartläggning av avtalsförmåner för att analysera dessa förmåners påverkan på äldres arbetsutbud.
· Förkortad vidareutbildning för undersköterskor som vill bli sjuksköterskor.

Åtgärder för att minska ohälsan.
Långtidssjukskrivningarna fortsätter att öka. Det finns nu ca 135 000 som varit sjukskrivna längre än ett år och dessutom ca 492 000 personer som har sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är eniga om att sjukfrånvaron måste minskas och kostnaderna för ohälsan likaså för att nå en långsiktigt hög sysselsättning. Därför ska ett antal nya åtgärder nu vidtas.

· Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska ohälsan förstärks. Ett system baserat på ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsan ska införas senast under 2004. När ett sådant system och andra åtgärder har resulterat i en sänkning av kostnaderna för ohälsan finns förutsättningar för en återgång till en tidigare ersättningsnivå för sjukpenning.

· Socialförsäkringens administration. Regeringen anser att arbetet med att förändra socialförsäkringens organisation är en mycket viktig åtgärd för att öka effektiviteten i arbetet med att minska ohälsan och nå det nationella målet om halverad sjukfrånvaro 2008.

· Ökat ansvar för den enskilde att medverka till återgång i arbetslivet samt åtgärder mot fusk och missbruk. En arbetsgrupp bildas inom Regeringskansliet för att få underlag för eventuella skärpningar av regler och tillämpning. Regeringen återkommer med förslag i vårpropositionen 2004.

· Ansvaret för arbetsskadeförsäkringen. Regeringen tar upp frågan med arbetsmarknadens parter för att se om det finns förutsättningar för att träffa en överenskommelse om att föra över försäkringen till dessa.

· Sjukersättning högst tre år i taget. Regeringen kommer att inhämta arbetsmarknadens parters syn på hur frågan ska lösas och därefter återkomma till riksdagen med förslag.

· Bättre stöd till och kontroll av personer med sjukersättning. Samtliga personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska efterhand få en ny prövning av arbetsförmågan och få erbjudanden om stöd.

Reformer för rättvisa och trygghet
Både i år och nästa år genomförs ett antal viktiga reformer. Det handlar om fler lärare i skolan, förbättrade studiebidrag, allmän förskola samt mer pengar till vården och omsorgen. Därutöver görs satsningar på miljö och infrastruktur, bostadsbyggande, rättsväsendet och höjt bistånd.

Tabell 1.7 Beslutade och aviserade reformer.


Satsningar på skola och förskola
Den första januari i år genomfördes allmän förskola för fyra- och femåringar. Alla barn har därmed rätt till avgiftsfri förskola motsvarande tre timmar om dagen. 500 miljoner kronor i särskilda resurser satsas även fortsättningsvis för att värna kvalitén i verksamheten.

Föräldraförsäkringen stärks i år och nästa år. Förlängningen av föräldraförsäkringen med en månad får genomslag i år. Grundnivån föräldraförsäkringen har i år höjts till 150 kr/dag. En ytterligare höjning till 180 kr/dag föreslås för 2004. När det ekonomiska läget medger detta avser regeringen gå vidare och stärka föräldraförsäkringen ytterligare genom att höja inkomsttaket i försäkringen.
Studiebidraget har utökats från 9 till 10 månader om året. Det innebär 950 kronor mer per år för familjer med en tonåring på gymnasiet.

Vård och omsorg
Ett tillfälligt sysselsättningsstöd infördes för år 2002 för att stärka kommunerna och landstingen på kort sikt. Stödet förlängdes och höjdes med 300 miljoner kronor 2003. Eftersom kommunernas och landstingens ekonomi är fortsatt ansträngd har det tillfälliga sysselsättningsstödet förlängts även till 2004. Beloppet på 200 kronor som alla inkomsttagare betalar i statlig inkomstskatt tillfaller kommuner och landsting också 2004. Dessutom föreslås kommunerna få 400 miljoner kronor extra under 2004. Förändringarna innebär en budgetförstärkning för kommunerna med sammanlagt 4,7 miljarder kronor 2004.

Välfärdens centrala delar – vård, skola och omsorg – ska förbättras. Den tillfälliga förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi omfattande 4,7 miljarder görs permanent fr.o.m. 2005.
Mellan 2002 och 2004 satsas 3,6 miljarder kronor på att minska väntetiderna i vården.

De äldre
Pensionerna har höjts med mellan 300 och 600 kronor i månaden för dem med de lägsta pensionerna. Ett förbättrat tandvårdskydd för de äldre har införts. Stödet består bl.a. av ett högkostnadsskydd för protetisk tandvård. Ett äldreförsörjningsstöd har införts som garanterar alla i Sverige som fyllt 65 år en skälig levnadsnivå. Det minskar behovet av socialbidrag för äldre. Eventuella briser inom äldreomsorgen ska snabbt uppmärksammas och åtgärdas. Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått medel för att anställa ca 100 äldreskyddsombud.

En tryggare vardag
Regeringen har under de senaste åren genomfört den största satsningen på rättsväsendet i modern tid. Satsningen fullföljs nu och rättväsendet förstärks med ytterligare med 550 miljoner kronor, vilket innebär ca 1 miljard kronor mer 2004 än 2003. Polisorganisationen får 225 miljoner kronor, kriminalvården 150 miljoner för att hantera det ökade platsbehovet, domstolsväsendet 50 miljoner och rättshjälpen 100 miljoner kronor. Övriga myndigheter inom området får 25 miljoner kronor.

Utbildning för jämlikhet och trygghet
Regeringen genomför en kraftig satsning på höjd kvalitet i skolan. För att anställa fler lärare och andra specialister, tillförs kommunerna 1 miljard kronor per år under 5 år tills nivån 5 miljarder kronor är nådd. för att utveckla skolor i utsatta områden. En lag mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan ska tas fram.

En delegation tillsätts under en fyraårsperiod som ska säkerställa nationell likvärdighet, hög kvalitet och rättssäkerhet i valideringen av kunskaper. En ny IT-portal ska ge relevant information för enskilda lärare och vägledare. Korttidsstudiestödet utökas med 25 miljoner kronor.

Utbildningen av lärare och sjuksköterskor ska fortsätta att öka. Arbetet mot snedrekryteringen till högskolestudier fortsätter.

Satsningen på grundforskning och forskarutbildning fullföljs. Perioden 2000-2005 ökas de statliga anslagen till framför allt grundforskning och forskarutbildning med ca 1,7 miljarder kronor. För att bättre ta tillvara forskningsresultaten är det angeläget att stärka både den fria grundforskningen och den behovsmotiverade forskningen samt kopplingen till det omgivande samhället.

Bostäder
Regeringen har inrättat ett särskilt bolag som kan ta över tomma lägenheter från kommunala bostadsföretag i utflyttningskommuner eller som kan gå in med riskkapital för utvecklingsinsatser.
Kommuner i tillväxtregionerna kan få tidsbegränsade investeringsstimulanser för att öka produktionen av små hyresrätter och studentbostäder. Stödet löper ut 2006. Statens bostadskreditnämnd föreslås få utökade befogenheter att med hjälp av statliga kreditgarantier underlätta kapitalförsörjningen vid bostadsbyggande.

Socialpolitik
Genomförandet av den narkotikapolitiska handlingsplanen fortsätter. Den syftar till att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och få fler att sluta med sitt missbruk.
En satsning på missbrukarvården med namnet ”Kontrakt för livet” börjar genomföras under 2004. Tyngdpunkten ligger på ökade insatser för de mest utsatta tunga missbrukarna.
Genomförandet av den alkoholpolitiska handlingsplanen fortsätter. Ytterligare resurser avsätts för bred informationsverksamhet och för att stärka och bygga ut det lokala förebyggande arbetet.
Regeringen avser under mandatperioden att ta initiativ för att ytterligare begränsa tobakens skadeverkningar samt genomföra insatser mot den ökade övervikten.

Regional utveckling/infrastruktur
Omfattande satsningar på infrastrukturen genomförs de kommande åren. År 2004 handlar det om en satsning på ca 3 miljarder kronor jämfört med 2003. Skatteutjämningen ska utvecklas för att skapa tillväxt och för att gynna en rättvis fördelning av landets resurser. Regionala tillväxtprogram ska tas fram och genomföras i samförstånd och dialog mellan olika aktörer.

Arbetetstidsförkortning och friår
Frågan om försök med arbetstidsförkortning och friår ingår i 121-punktsprogrammet och kräver noggrann planering och förberedelse.
Ansvariga myndigheter ges i uppdrag att planera för försök med arbetstidsförkortning med målsättning att komma igång under 2004.
För att friår ska kunna genomföras i hela landet fr.o.m. den 1 januari 2005 måste ansvariga myndigheter nu påbörja planeringen och förberedelsearbetet inför detta.

Rättvisa skatter
Under det närmaste året kommer det skattepolitiska arbetet att inriktas på fyra områden: globaliseringen, småföretagen, grön skatteväxling och olika insatser mot skattefusk och grön skatteväxling.

Småföretagen:
En miljard kronor avsätts för en reformering av 3:12 reglerna i två steg. Fr.o.m. inkomståret 2004 höjs den s.k. klyvningsräntan med två procentenheter. I ett andra steg kommer ytterligare förslag som ska gälla fr.o.m. inkomståret 2005. Inriktningen är att framför allt ge de mindre företagen gynnsamma villkor. Senare i höst kommer gåvobeskattningen vid generationsskiften att förändras.
Förenklingsutredningen presenterade förra året sitt slutbetänkande med ett förslag till reformerade skatteregler för handelsbolag. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen kommer att ta ställning till utredningens förslag i anslutning till det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler.

Grön skatteväxling:
I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade målet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt åtta miljarder kronor genomförts.

De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse och såväl det kommande energiskattedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste iakttas. Ett första steg i en sådan reformering är förslaget i budgetpropositionen för 2004 att den nuvarande nollskattesatsen på el som förbrukas inom industrin avskaffas och fr.o.m. den 1 juli 2004 ersätts av den skattenivå (0,5 öre/kWh) som motsvaras av miniminivån i det kommande energiskattedirektivet.

Regeringen föreslår en grön skatteväxling för 2004 med 2 miljarder kronor. Följande energi- och miljöskattekomponenter ingår:

· Höjd koldioxidskatt med 18 procent för hushållen och servicesektorn
· Höjd elskatt med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn
· Höjd elskatt med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin fr.o.m.
1 juli, 2004. Samtidigt införs ett system för långsiktiga avtal med den energiintensiva industrin.
· Höjd dieselskatt med 10 öre/liter
· Höjd bekämpningsmedelsskatt med 10 kr/kg, aktiv beståndsdel

Dessa skattehöjningar växlas för 2004 mot följande skattesänkningar för individer och företag:

· sänkning av den statliga inkomstskatten med 200 kronor/ året för alla individer med förvärvsinkomster
· Sänkta arbetsgivaravgifter med 0,12 procentenheter
· Biodrivmedel får full befrielse från punktskatt
· För att de alternativa drivmedlens konkurrenskraft ska säkerställas bör koldioxidneutrala drivmedel, befrias både från koldioxidskatt och energiskatt.

För att underlätta den energieffektiva el- och värmeproduktionen i kraftvärmeverk och för att säkerställa biobränslenas konkurrenskraft fullföljs tidigare presenterade förslag med höjda skatteavdrag för bränslen i värmeproduktion, skatteavdrag i relation till bränsleanvändningen och slopat avdrag för energiskatt för viss el i kraftvärmeverken.

Övriga skatteförslag:
Regeringen kommer senare i höst att föreslå att arvsskatten mellan makar slopas fr.o.m. den 1 januari 2004.
För att förbättra för låg- och medelinkomsttagare kommer regeringen senare i höst att föreslå en begränsningsregel för förmögenhetsskatten. Den nya regeln ska gälla alla som idag omfattas av begränsningsregeln för fastighetsskatt och som betalar förmögenhetsskatt som kan hänföras till småhus som utgör den permanenta bostaden. De nya reglerna ska kunna tillämpas redan från inkomståret 2003.

Regeringen kommer att följa upp förslaget från Egendomsskattekommittén om en dämpningsregel för fastighetsskatten. Den tidigare aviserade skattereduktionen för miljöinvesteringar har beretts och ett förslag ska presenteras under hösten 2003.

Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkohol och tobak upphör fr.o.m. den 1 januari 2004. Regeringen avser noga följa utvecklingen av gränshandeln och den illegala handeln. Beslutade och planerade skattesänkningar i Danmark och Finland, liksom andra förändringar i vårt närområde, ska tas med vid bedömningen av svenska skattejusteringar. Systembolagets alkoholpolitiska funktion får inte försvagas.

För att åstadkomma en ansvarfull och fördelningspolitiskt riktig finansiering av den gröna skatteväxlingen bör ett begränsat ingrepp göras i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster. Regeringen föreslår att en uppräkning ska ske med en procentenhet, utöver förändringen i konsumentprisindex, när skiktgränserna i den statliga skatteskalan fastställs för 2004.

Eva Rosengren
Pressekreterare
08-405 16 25
070- 657 08 95

Fredrik Fällman
Planeringschef
08-405 14 14
070- 581 10 89

Karin Pettersson
Pol. sakkunnig
08- 543 560 18
070- 244 20 30