Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Dagens 70-åringar är smartare än gårdagens

Pressmeddelande   •   Okt 18, 2010 08:13 CEST

Idag klarar 70-åringar intelligenstester betydligt bättre än vad 70-åringar gjorde förr. Dessutom har det blivit svårare att upptäcka demens i tidig fas. Men glömska är fortfarande ett tidigt symtom. Det visar nya forskningsrön baserade på H70-studien vid Sahlgrenska akademin.

I H70-studien tar forskarna reda på vilka symtom som kan förutsäga demensutveckling och om symtomen förändrats i senare födda generationer. Deltagarna består av en stor andel av Göteborgs 70-åringar och har genomgått flera olika undersökningar över åren, bland annat en rad tester som mäter minne, snabbhet, språk, logik och rumsuppfattning.  Nya resultat från studien publicerades för en tid sedan i den ansedda amerikanska tidskriften Neurology.

-Utifrån testresultaten har vi försökt identifiera personer i riskzonen för att utveckla demens, något som fungerade bra för gruppen 70-åringar födda 1901-02. Men för den senare generationen 70-åringar, födda 1930, gav samma tester ingen vägledning om demensrisken, säger Simona Sacuiu, läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi vid Sahlgrenska akademin.

70-åringarna födda 1930, vilka undersöktes 2000, presterade betydligt bättre på intelligenstesterna jämfört med generationen som föddes 1901-02 och undersöktes 1971. Skillnaderna i testresultat mellan de som utvecklade demens de efterföljande fem åren och de som inte gjorde det var obetydliga hos 70-åringarna födda 1930 och undersökta 2000. Medan ett stort antal tester upptäckte tidig demens hos 70-åringarna födda 1901-02 och som undersöktes 1971.
-Det som delvis kan förklara förbättringen är bättre förlossningsvård, bättre kost, högre utbildningskvalitet, bättre behandling av högt blodtryck och andra kärlsjukdomar, och inte minst de högre intellektuella krav som finns i dagens samhälle, där tillgång till avancerad teknik, som  tv och internet har blivit vardag, säger Simona Sacuiu.

Studien visade att minnesstörningar var det enda som kunde ge en indikation om vilka 70-åringar som befinner sig riskzonen för demens. Men långtifrån alla som hade dåligt minne utvecklade demens.
-Därför är det viktigt att personer med minnesstörning får en ordentlig utredning. För att effektivt kunna upptäcka demens tidigt behövs bra verktyg där bland annat olika tester ingår. Dessa måste dock hela tiden anpassas till nya generationer eftersom äldre presterar allt bättre i standardiserade psykologtester, uppger Simona Sacuiu.

Samtidigt var förekomsten av demens i stort sett oförändrad - det är lika vanligt hos 70-75 åringar idag som för 30 år sedan. I studien ingick över 800 demensfria 70-åringar, efter fem år hade fem procent av dem utvecklat demens.
-Den ökade kunskapen om tidiga tecken på demens kan bidra till att patienterna får snabbare hjälp och stöd av sjukvården, säger Simona Sacuiu.

FAKTA H70-STUDIEN

Studien startade med en undersökning av 70-åringar 1971. Dessa följdes sedan upp regelbundet under 30 år. År 2000 startade en ny H70 studie som pågår alltjämt. Totalt ingår data om mer än 2000 äldre göteborgare i studien. Deltagarna har undersökts både kroppsligt och mentalt och gjort det möjligt för flera forskargrupper att beskriva olika trender av fysisk och mental hälsa i den åldrande befolkningen.

För mer information kontakta:

Simona Sacuiu, ST-läkare vid neuropsykiatriska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, telefon vx 031-342 10 00, 0734-35 20 12, e-post simona.sacuiu@neuro.gu.se , Ingmar Skoog, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-342 7002, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se

Tidskrift:
Neurology
Artikelns titel: Secular changes in cognitive predictors of dementia and mortality in 70-year-olds, 2010;75:779-785
Författare: Sacuiu S, Gustafson D, Sjögren M, Guo X, Östling S, Johansson B, Skoog I

Lena Mattsson

Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.