Göteborgs universitet

Datorer minskar förmågan att bearbeta information

Pressmeddelande   •   Feb 01, 2007 17:09 CET

Vi förstår bättre när texter är tryckta på papper än när de återges i digital form på en dataskärm. Men textförståelsen kan ökas genom anpassning till skärmen.

Oavsett om det handlar om texter som ska publiceras i form av digitala dokument eller i form av texter utlagda på webben måste informationsproducenter och producenter av programvaror ägna sig mer åt att göra information lättare att ta till sig.

– Visionen om det papperslösa samhället till trots förstår vi mer när vi läser en text på papper än när vi läser samma text på skärmen, säger Erik Wästlund som inom kort doktorerar på Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Detta beror delvis på att texterna inte anpassas till formatet för en datorskärm, förklarar Wästberg vidare. I avhandlingen slås fast att om de som producerar information har ambitionen att inte ytterligare belasta användarna, måste mer tid läggas på att att göra informationen lättare att ta till sig.

I studien har studenter fått genomföra läsförståelseuppgifter i tryckt form eller presenterade på datorskärmar. Resultaten visar att deltagarna som läst texterna på papper klarat testerna bättre än de som läst dem på skärm. Studenter som ägnade sig åt kortare skrivuppgifter rapporterade att de kände sig mer stressade när uppgifterna presenterades på skärm än på papper.
– En orsak till att vi får dessa resultat är att texter i allmänhet inte är anpassade efter datorskärmens teveliknande format, menar Erik Wästlund.

Istället fortsätter vi att producera texter i klassiskt A4-format eller i form av en modern version av forna tiders textrullar. Att bläddra sig framåt i en bok låter sig göras utan någon särskild uppmärksamhet. Att navigera sig fram genom en lång text på en dator kräver att vi förhåller oss till enskilda meningar. Vi måste flytta uppmärksamheten från det övergripande innehållet i en text till en enskild mening, som vi använder som visuell markör för att avgöra om vi flyttat sidan lagom långt.
När studenter fick göra korta läsförståelseuppgifter presenterade uteslutande på skärm i form av dokument utformade antingen som textrullar eller anpassade efter skärmstorleken visade det sig att det senare ledde till mycket lägre belastning på korttidsminnet. Korttidsminnet är den del av minnessystemet vi använder för att bearbeta information och intryck.

– Det gäller att frigöra så mycket kapacitet i korttidsminnet som möjligt till informationsbearbetning, istället för att ödsla resurser på att navigera oss fram genom informationen på datorskärmen, fortsätter Wästlund.
Genom att anpassa det sätt vi presenterar digital information till de skärmar de ska presenteras på och göra det möjligt att navigera med enkla knapptryckningar, kan det förhoppningsvis bli lika lätt att ta till sig digital information, som det är att söka reda på den med hjälp med hjälp av dagens teknik.
– Målet måste trots allt vara att tillhandahålla en ny teknik och ett nytt media som minimerar mental arbetsbelastning och stimulerar, snarare än hämmar, vår informationsbearbetning, påpekar Wästlund.

Avhandlingens titel: Experimental Studies of Human-Computer Interaction: Working memory and mental workload in complex cognition.
Avhandlingsförfattare: Erik Wästlund, tel 054-187172 (bost.), 054-7002528 (arb.)
e-post: erik.wastlund@kau.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Graham Hitch, York
Tid och plats för disputation: Fredagen den 23 februari 2007, kl. 10.00, Hörsal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Avhandlingen kan beställas hos: ann.backlund@psy.gu.se för 150 kronor ex. moms och porto.


AV Monica Bengtsson
031-786 4841