Kungl. Vetenskapsakademien, KVA

De europeiska akademierna ställer sig bakom Kungl. Vetenskapsakademiens budskap om framtidens energiförsörjning

Pressmeddelande   •   Dec 11, 2009 08:29 CET

Konferensen Energy 2050, arrangerad av Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott, underströk att den primära orsaken till de antropogena klimatförändringarna är användningen av fossila bränslen och att världen i första hand behöver ett paradigmskifte inom energiförsörjningen.

Toppolitiker och andra förhandlare från nästan alla världens länder är nu samlade i Köpenhamn för att diskutera det globala klimatet och för att helst nå fram till bindande överenskommelser om hur de av människan orsakade klimatförändringarna ska bekämpas. Europeiska Unionen och dess medlemsländer har påtagit sig en ledande roll i klimatarbetet.

De 27 europeiska vetenskapsakademier som ingår i European Academies Scientific Advisory Council (EASAC) har förra torsdagen (3 december) ställt sig bakom det budskap i fem punkter om energiförsörjningen i världen som gjordes inför köpenhamnsmötet av den internationella energikonferensen "Energy 2050" i Stockholm den 19–20 oktober 2009.

Nedan följer en svensk version av dokumentet "Message for the Copenhagen Climate Change Conference".

GLOBALA KLIMATFÖRÄNDRINGAR KAN BARA BEKÄMPAS GENOM EN GLOBAL ENERGIFÖRÄNDRING

Världssamfundet står inför den historiska utmaningen att genomföra ett paradigmskifte inom energiförsörjningen. De fossila reserverna av olja och gas har förbrukats i allt snabbare takt. En kontrollerad minskning av CO2-utsläppen måste vara ett grundläggande mål för den framtida globala energipolitiken. Inte bara klimateffekterna av användandet av fossila bränslen, utan även andra miljö- och hälsoeffekter utgör stora risker. Vi ber de politiska beslutsfattarna som har samlats i Köpenhamn att beakta följande punkter:

1. Tiden är knapp för radikala förändringar av det globala energisystemet.
Under de senaste 150 åren har ständigt ökande mängder fossila bränslen använts i världen. Nu måste denna trend vändas på mycket kortare tid. Stora förändringar som påverkar och berör samhälle och individer måste genomföras på ett väl genomtänkt sätt. De politiska beslut som fattas under de närmaste åren kommer att i grunden påverka kommande generationer.

2. Livscykelanalyser och ekologisk ekonomi är viktiga ingredienser i framtida energiplanering. Energiförsörjningen måste utvecklas så att mark, vatten och luft inte drastiskt påverkas. Alla framtida energikällor bör baseras på bränsle och byggmaterial som i princip är uthålligt brytbart eller återvinningsbart. Energi och resurser får inte slösas bort på grund av ineffektiv användning. Insatser för ökad effektivitet ökar även trovärdigheten för andra insatser, inklusive miljömässiga och sociala. Hittills har den globala ekonomin inte varit beredd att bekosta den utarmning som skett av naturresurserna eller de andra skadliga effekter på miljön som produktion, distribution och konsumtion av energi åstadkommit. Dessa faktorer måste tas med i energiplaneringen eftersom de ekonomiska kriterierna vägleder beslutsfattare och företag.

3. Jordbruksprodukter bör främst användas för livsmedel, den globala avskogningen måste upphöra och den biologiska mångfalden måste bevaras. Även med dessa begränsningar kan mycket bioenergi utvinnas ur restprodukter och organiskt avfall. De 9–10 miljarder människor som förväntas befolka jorden år 2050 kommer att behöva mat med ett energiinnehåll på cirka 10 000 TWh per år (2 500 kcal/person/dag). Flera gånger mer energi, i dag av fossilt ursprung, kommer dock att krävas för produktion och distribution av livsmedlen.

4. El kommer att bli den huvudsakliga energibäraren i framtiden eftersom de flesta icke-fossila energikällorna ger elektrisk energi. Elektricitet omvandlas till mekanisk rörelse med nästan 100 % verkningsgrad, jämfört med cirka 25 % för förbränning. Betydande besparingar kan alltså uppnås exempelvis genom utbyte av förbränningsmotorer mot elmotorer.

5. Investeringar i energiforskning och utveckling är avgörande för om vi ska uppnå ett hållbart energisystem bortom den fossila energin. Verksamheten inom energisektorn bör samordnas över hela världen för att undvika framtida kriser, och tekniskt avancerade länder har ett särskilt ansvar. Det är viktigt att göra en fullständig analys av systemfel i energisektorn och att göra realistiska uppskattningar av tidsramar, kostnader, miljöeffekter och anpassningsförmåga för olika energisystem. Ett mer direkt utbyte av information mellan beslutsfattare och forskare är av avgörande betydelse och kommer att bidra till att påskynda omställningen.

Gunnar Öquist
Ständig sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien

Sven Kullander
Ordförande i Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott

KONTAKT:
Prof. Gunnar Öquist, Ständig sekreterare, KVA
08-673 95 02, gunnar.oquist@kva.se

Prof. Sven Kullander, Ordförande i KVA:s Energiutskott
08-673 97 05, 070-425 01 42, 070-361 40 05, sven.kullander@kva.se

Erik Huss, pressansvarig, KVA, 08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se

Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.