FAO

De utsatta, eftersökta sjögurkorna

Pressmeddelande   •   Apr 01, 2009 12:12 CEST

Rom, 1 april 2009 - För många västerlänningar är sjögurkor en udda sommarföretelse - märkliga klumpar som vi ibland ser på havsbotten under en dag på stranden.

I Asien däremot har sjögurkorna länge varit en viktig basvara i den dagliga kosten, huvudsakligen tillredd i soppor, stuvningar eller som friterad mat. Efterfrågan på denna tagghuding, som lever på havsbotten, är stor. Detta är en av anledningarna till att länder som Indonesien, Papua Nya Guinea och Filippinerna varje år exporterar stora mängder sjögurka till Kina men också till andra asiatiska marknader.

Detta är också anledningen till att populationerna av sjögurka runt om i världen, från Asien till Galapagos, är hotade.

En ny FAO-rapport visar att populationerna av sjögurka är hårt överfiskade i hela världen. De flesta kommersiella arter är redan utfiskade. I många länder, bland annat de ovannämnda, men också i vattnen runt Afrika och Indiska Oceanen är många bestånd överfiskade. Detta gäller även de mest eftertraktade sorterna i det asiatiska Stilla- havsområdet som i stor utsträckning är helt utfiskade.

Enligt rapporten "Sjögurkor: en genomgång av den globala fiskeindustrin och handeln" expanderar industrin snabbt till följd av den ökade internationella efterfrågan. Detta leder inte bara till en utfiskning av sjögurkebestånden utan också till att grunden för den växande industrin snabbt undergrävs.

Vidare pekar rapporten på behovet av förvaltningsplaner anpassade efter lokala förhållanden. Dessa skulle kunna innehålla mått på uthålliga fiskenivåer, och minsta storlek på sjögurkorna samt kvoter. Vidare behövs regler om uppehåll av fisket under parningssäsong samt bättre kontroll av status på bestånden.

Ekonomiskt viktiga

Sjögurkorna är av stor ekonomisk betydelse för de lokala kustsamhällena. Fångsten av sjögurkor svarar i vissa samhällen t.o.m. för den största ekonomiska delen av exportinkomsterna. Detta understryker vikten av ett förbättrat förvaltande av fisket.

FAO:s rapport finner dessvärre att effektiva förvaltningssystem inte hör till vanligheten, vilket gör det svårt att begränsa överfiske.

Ytterligare hot mot sjögurkorna är den globala uppvärmningen, habitatförlust och illegalt fiske, enligt rapporten.

Asien och Stilla havsområdet är de största producenterna av sjögurka, med en produktion på mellan 20000 och 40000 ton årligen. Andra stora producenter är Galapagosöarna, Seychellerna och Newfoundland.

Antik delikatess i ny tappning

Genom en komplicerad process torkas sjögurkans skinn, känt på franska som bêche-de-mer, för att sedan kunna blötläggas och användas vid matlagning. Processen innefattar först kokning och därefter torkning genom rökning.

I Malaysia kallas sjögurkorna trepang, i Japan namako och i Filipinerna baltan. I Kina pocherar man sjögurkorna och serverar dem med en tjock sås av vitlök, ingefära, lök och sojasås. Där kallas de hai sum.

Hela bêche-de-mer kan fyllas med en fyllning av fläsk, majsstärkelse och hackad friterad fisk.

Precis som deras kusiner, som växer på land, kan sjögurkor läggas in.

Trenden har även nått Spanien. Fram till för tio år sedan ansåg katalanska fiskare att sjögurkor var mer eller mindre värdelösa. De hade visserligen ätit dem till sjöss men aldrig bekymrat sig att ta dem med sig till land. Men så fick några högt ansedda kockar i Barcelona upp ögonen för dem. Esparenyes tillagas färska och upphettas snabbt på en het grill och serveras med olivolja, havssalt och några droppar citron.

Sjögurkan har inte bara blivit popular som maträtt. En växande marknad finns också inom läkemedels-, nutritions- och kosmetikaindustrin.

I visa fall används sjögurkans inre organ, så som könskörtlar och inälvor, som först torkas eller jäses, som exklusiva och dyra kosttillskott.

En fascinerande organism

Oavsett ursprung, från öst eller väst, är sjögurkan en intressant och fascinerande organism.

På kommando kan sjögurkan transformera sin kropp till vätska för att kunna ta sig igenom trånga öppningar. Vissa arter utövar självförsvar genom att slita upp ett hål i sin egen buk för att trycka ut flikiga delar av sitt andningsorgan, som de sedan använder sig för att trassla in sina motståndare, för att sedan läka. Andra lever i symbiotiska förhållanden med små fiskar som lever i deras ändtarmsöppning.

 Läs mer:

Pressmedelandet på fao.org(engelska)

Sjögurkor : en genomgång av den globala fiskeindustrin och hadeln (engelska)

Mer information om sjögurkor(engelska)

FAO:s avdelning för fiske och vattenbruk (engelska)

Andra pressmedelande från FAO Norden:

Världens fiskenäringar måste förbereda sig för klimatförändringarna

Avtal kommer att stänga hamnar för illegalt fiske

Fiskar vi ut våra hav?