Europaparlamentet

Debatt om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007

Pressmeddelande   •   Nov 15, 2006 09:26 CET

Europeiska kommissionen presenterade igår i Europaparlamentets kammare sitt lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007 på vilket ledamöterna reagerade genom att framhålla sina prioriteringar. Enighet rådde om åtgärder på energiområdet och miljöområdet samt för minskad byråkrati, men på andra områden framfördes en del kritik eller klagomål om brister. Föresatserna måste nu följas av handling och framförallt av konkreta resultat för medborgarna.


Kommissionen
Kommissionens ordförande José Manuel BARROSO inledde med att säga att han är stolt över att EU har styrt in Bulgarien och Rumänien i den europeiska gemenskapen.

- Historiker kommer att säga att utvidgningen var det viktigaste steget för fred för många generationer framöver. Vi är förenade i vår mångfald och det borde vi fira, sade Barroso, liksom att Europasamarbetet fyller femtio år 2007.

Barroso tog upp några av de nyckelområden som kommissionen kommer att arbeta med under 2007.

- För det första: energifrågan. Kommissionen kommer att arbeta vidare på grönboken samt för att försöka fullborda den inre marknaden för el och gas. Målet är en gemensam energipolitik, med det parallella målet att uppnå miljömålen. Andra nyckelområden är klimatförändringarna, legal och illegal invandring samt att bekämpa terrorism och terrorismpropaganda, fortsatte Barroso.

Han underströk att kommissionen naturligtvis inte kommer att glömma EU:s kärnverksamhet: den inre marknaden. Ett nyckelmål för 2007 är att bl.a. att modernisera försvarsindustrin, sade Barroso.

Vidare nämnde han konstitutionen och hoppades att 2007 ska innebära ett genombrott.

- Det medför stora kostnader att inte ha ett konstitutionellt fördrag. Vi behöver det konstitutionella fördraget för att vara mer effektiva i våra beslutsprocesser, mera samordnade i våra externa handlingar och mer öppna och demokratiska i vårt arbete, sade Barroso.

Flera gånger under talet återkom Barroso till att Europeiska gemenskapen fyller 50 år under 2007.

- Under senare år har EU dragits med en del problem, men det går åt rätt håll, som röstningen om tjänstedirektivet imorgon förhoppningsvis kommer att visa, sade Barroso. När vi firar Europas 50-årsdag nästa år kan vi göra det med mycket större självförtroende. Europa har visat sin styrka genom att återskapa sig självt under 2000-talet, avslutade Barroso med att säga.


Partigruppsinlägg
Françoise GROSSETÊTE (EPP-ED, FR) välkomnade att kommissionen den här gången lagt fram ett mer politiskt dokument och prioriteringarna stramats upp, även om de fortfarande är för många. Att presentera 21 strategiska initiativ är alldeles för mycket. Dessutom finns två parallella listor och det skapar förvirring. Att ange en tidsrymd på 18 månader är för långt, EPP-ED anser att 12 månader bör vara målet, i synnerhet som EU:s budget är årlig.

Grosstête varnade också kommissionen för att skapa onödiga organ i form av olika specialiserade externa byråer. Man bör först utvärdera verksamheten hos dem som finns.

- Att EU har 27 medlemsstater måste inte betyda att vi ska ha 27 externa organ. Allt ska genomsyras av principen om valuta för pengarna.

Konsekvensbedömningar av lagstiftning är också viktiga och parlamentet kräver insyn och objektivitet när det gäller dessa.

För att stimulera den europeiska konkurrenskraften måste byråkratin minskas och all onödig lagstiftning avskaffas.

När det gäller kommissionens sex prioriterade områden, ville Grosstête insistera på energifrågan och EU:s ökande beroende. Hon förespråkade energieffektivitet och ökat utnyttjande av förnybara källor. Enligt henne skulle 1 miljon direkta och indirekta jobb skapas inom energisektorn om man satsar på energieffektivitet.

- EU måste använda hela sin kraft för att främja miljövänligare produkter och teknik för att motverka klimatförändringarna, sade hon vidare.

Förbättrad kommunikation är värdefullt, sade hon avslutningsvis, men aktion är ännu viktigare och har större chans att övertyga medborgarna än långa listor med föresatser.

Martin SCHULZ (PSE, DE) sade att han fann programmet ambitiöst, men att det inte fanns så mycket nytt. När han jämförde med 2006 menade han att det då stod ungefär samma sak. Det är väl i och för sig ett prov på kontinuitet, tillstod han, men vi måste ju komma närmare våra fastställda mål inom t.ex. klimatområdet och på energiområdet.

Han gladde sig särskilt över initiativ för säkerhet för barnleksaker, avskaffning av s.k. roamingavgifter vid internationella mobilsamtal och åtgärder för att minska byråkratin.

- Men når vi människors hjärtan med målen i kommissionens arbetsprogram? I själva verket har marknadsradikaler länge påverkat kommissionen och sagt att avreglering är den rätta melodin. Men det har haft fel eftersom ekonomin i många länder är allt annat än lysande.

Schulz hänvisade till vad Barroso sagt om att EU inte kan förverkliga den inre marknaden utan solidaritet och socialt ansvar. Detta stöder den socialdemokratiska gruppen fullständigt.

När det gällde den nya kommissionen från 1 januari 2007 var Schulz bekymrad över att den föreslagna rumänska kandidatens portfölj med flerspråkighet riskerar att vara lite för tunn. Han föreslog att den ska utökas med kulturell mångfald och skydd av minoriteter. Detta skulle öka kommissionens möjlighet att få parlamentets stöd.


Silvana KOCH-MEHRIN (ALDE/ADLE, DE) påpekade att en lagstiftningsperiod inte är så lång. Kommissionen måste skynda på. Tyvärr ser det fortfarande ut som en upptakt till handling.

- Kommissionen måste koncentrera sig på mindre omfattande och bättre lagstiftning, ansåg hon.

Att hela EU skulle förvandlas till en neoliberal marknad ansåg hon vara en klart överdriven risk i EU:s demokratiska samhällen. Hon saknade dock initiativ som ger intrycket av ett Europa för medborgarna.

Koch-Mehrin framhöll en viktig skillnad från 2005 eftersom hon ansåg att sammanhangen är klarare och att motiveringarna är bättre.

När det gällde den rumänska kommissionärens portfölj undrade hon om det inte vara så att det fanns lite för många kommissionärer.

Hon beklagade avslutningsvis att biståndspolitiken inte berördes och sade att EU behöver ett tydligare helhetsangrepp på området.

Pierre JONCKHEER (De gröna/EFA, BE) anspelade på EU:s motto som förespråkar en union av mångfald, men ansåg att vad EU behöver just nu är större enighet på en rad viktiga områden. Han beklagade t.ex. att rådet var splittrat i frågan om arbetstidsdirektivet. Kommissionen måste hålla ställningarna och verka för det allmännas bästa.

- De gröna delar prioriteringarna som rör klimat, energi och transport. Vår grupp har överlämnat ett förslag till kommissionen med ett möjligt scenario för att uppfylla Kyotoprotokollet. EU måste ha fler bindande mål och förbättra handeln med utsläppsrätter. Sektoriella mål behövs också för energieffektiviteten, t.ex. när det gäller byggnader. Detta skulle dessutom skapa arbetstillfällen, påpekade Jonckheer, som också sade att man måste minska riskerna inom energiområdet, i synnerhet med tanke på kärnkraften.

Avslutningsvis efterlyste han gemensamma normer för tjänster av allmänt intresse och ett direktiv på området.

Gabriele ZIMMER (GUE/NGL, DE) sade att kommissionen presenterat ett noggrant arbete, men vi instämmer inte med inriktningen.

- EU har också ett ansvar vad gäller fattigdom, FN:s milleniemål, kampen mot social utslagning och ökande klyftor i samhället, kommersialisering och militarisering.

Hon sade att strävan efter ökad konkurrenskraft medför risker. Flexibilisering är ett vagt och brett uttryck och rymmer många fallgropar.

- Glöm inte att vi behöver en social inriktning på EU. Att införa en gemensam militär marknad är ett sätt att släppa in rustningsindustrin bakvägen, varnade hon.

För att EU ska kunna utveckla en politik som medborgarna kan relatera till måste denna bygga på demokrati och social hållbarhet. EU måste vara en fredsmakt. Det måste vara ett EU som demokratiskt och solidariskt löser gemensamma problem.

Brian CROWLEY (UEN, IE) sade att EU måste agera snabbare för innovation och teknik, men samtidigt förstod han att frågor kan sträcka över flera år, som exempelvis tjänstedirektivet.

För att Lissabonstrategin ska lyckas krävs enligt Crowley bindande lagstiftning och bestämmelser för patent och finansiering behövs också. Crowley var däremot misstänksam mot ett harmoniserat skattesystem. För mycket harmonisering kan hämma konkurrensen. Beskattning ska vara nationell. Här krävs enhällighet i rådet. Kommissionen ska vara försiktig med förslag på detta område, menade han.

När det gällde EU:s externa åtgärder ansåg han att EU i Afrika och i andra problemområden måste agera med större kraft.

Jens-Peter BONDE (IND/DEM, DK) sade att man i princip kan välkomna kommissionens förslag om mer frivillig lagstiftning, men befarade att detta bara ger EG-domstolen större makt. Bindande regler är i vissa fall bättre, särskilt om Europaparlamentet och nationella parlamentet får vara med och säga sitt.

Bonde lovordade att kommissionen börjat sända ut lagstiftningsförslag till nationella parlamentet så att dessa ska vara med och avgöra om närhets- och nödvändighetsprincipen respekteras. Han beklagade dock att inte många parlamentet reagerat och uppmanade till diskussion om detta vid nästa COSAC-konferens mellan organen för gemenskaps- och EU-frågor vid alla nationella parlament i EU i Helsingfors nästa vecka.

Bonde skulle välkomna om EU kunde styras nerifrån och upp och inte så centraliserat som nu.

Frank VANHECKE (NI, BE) sade att kommissionen säger sig vilja lyssna mer på medborgarna.

- Medborgarna i Nederländerna och Frankrike har ju sagt nej till författningen, men ändå säger kommissionen att kärnan måste bevaras. Är detta att lyssna till medborgarna?

Vanhecke nämde också Europaparlamentets ständiga pendlande som över en miljon medborgare motsatt sig i ett upprop. Även detta ignoreras, klagade han.

- Medborgarna förkastar också medlemskapsförhandlingar med Turkiet som ligger utanför Europa. Men det verkar som om EU:s ledare redan bestämt sig. Ekonomisk invandring är lika absurt, det kommer inte att lyckas.

Kommentar av kommissionen
José Manuel BARROSO höll med om att det var ett politiskt program. En klar inriktning måste finnas, sade han.

- Vårt arbetsprogram är årsbaserat. De 21 initiativen ska hanteras inom 2007, men vi visar dessutom prov på framförhållning för ytterligare sex månader för ökad flexibilitet för alla berörda parter.

Barroso betonade att det inte rör sig om upprepningar av tidigare års program utan kontinuitet.

- Många ärenden löper över en längre period. Vi håller fast vid fastställda mål. Vi försöker driva utvecklingen i rätt riktning, sade han.

När det gällde den nya kommissonsportföljen för språklig mångfald klargjorde han att det var hans tanke att portföljen också ska omfatta interkulturell dialog. Mångspråkighet är ytterst viktig i EU, försäkrade han, och det berör naturligtvis också etniska minoriteter.

Barraso sade vidare att kommissionen ska studera De grönas förslag till åtgärder i kampen mot den globala uppvärmningen. Han betonade att det ofta råder enighet i EU om miljömålen, men inte alltid om åtgärderna.

- Europaparlamentet är ofta mer ambitiöst på miljöområdet, medan andra kanske prioriterar konkurrenskraften. Detta behöver inte utesluta vartannat, miljöinnovation utgör helt klart en konkurrenskraftspotential

Allmän debatt
Lena EK (ALDE/ADLE, SE) valde att uppehålla sig vid tre saker i kommissionens arbetsprogram; global konkurrenskraft, grön tillväxt och energi, alla tre avgörande delar i ett konkurrenskraftigt Europa.

- Europas framtid ligger i dess förmåga att konkurrera forskningens frontlinjer, sade hon och beklagade att det sjunde ramprogrammet, det viktigaste industripolitiska dokumentet på många år, delvis saknas i kommissionens arbetsprogram.

Hon fann rymdforskningen viktig, men undrade var ambitionerna för läkemedelsindustrin fanns. Och varför nämns IT bara i samband med IT-brottslighet? EK efterlyste en mer sammanhållen strategisk plan.

Vidare beklagade hon att miljö och tillväxt ofta framställs som varandras motsatser. Hon såg arbetet med kemikalielagstiftningen Reach som ett motexempel på detta.

- Under de kommande decennierna kommer världen att tvingas göra något åt klimatfrågan. Ny teknik kommer att behövas för att spara energi, driva bilar osv. Det kommer att finnas en gigantisk marknad för miljövänlig teknik och för energisnåla produkter. Detta ska våra europeiska företag kunna erbjuda, varför kommissionen måste ägna mer kraft åt att utveckla miljödriven tillväxt, fortsatte hon.

Hon påpekade slutligen att Europas konkurrenskraft står och faller med en trygg och ekonomiskt rimlig energiförsörjning.

Nils LUNDGREN (IND/DEM, SE) sade att rättssäkerhet innebär att maktutövning och rättsskipning kan förutsägas med stöd av rättsregler.

- Det framgår tydligt här av kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007 att kommissionen räknar med att författningsförslaget ska genomföras. Detta trots att stora majoriteter i Nederländerna och i Frankrike har sagt nej till detta förslag. Kampen mellan det politiska etablissemanget och de europeiska folken går alltså vidare. Det europeiska projektet är inne på en farlig väg.

Enligt Lundgren kommer EG-domstolen att förlora sin legitimitet eftersom den kör över medlemsstaternas folkvalda regeringar.

- EG-domstolen är i själva verket en självutnämnd makthavare. Den valde redan inför rådsmötet i Amsterdam 1998 att utnämna sig själv till väktaren av maktdelningsprincipen. Detta skedde utan att någon som helst demokratisk eller politisk förankring förelåg. EG-domstolen har också gjord klart för de nationella domstolarna att de inte kan betrakta sig som självständiga, de är den förlängda arm med vars hjälp EG-domstolen bedriver sin juridiska aktivism.

Lundgren sade att EU inte behöver ytterligare maktkoncentration utan folklig förankring.

- EU behöver konkurrens, inte bara mellan företag på marknaden för att skapa bättre produkter, utan mellan länder för att finna goda politiska lösningar på vår tids problem.


Omröstning: I december

Ref.: 20061113IPR12539
Kontakt:
Pernilla Jourde
Redaktion & information
E-postadress : press-sv@europarl.europa.eu
Telefonnummer i Bryssel : (32-2) 28 43411 (BXL)
Telefonnummer i Strasbourg : (33-3) 881 72420 (STR)