Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikel: Akut platsbrist för flyktingbarn

Pressmeddelande   •   Dec 22, 2009 11:46 CET

Trots debatten råder alltjämt akut brist på platser för ensamkommande flyktingbarn. Om inte fler kommuner tar sitt ansvar är tvingande lagstiftning nästa steg, skriver migrationsminister Tobias Billström, Dan Eliasson, Migrationsverket och Anders Knape, SKL.

Säkerhetsläget i delar av världen är sådant att många människor väljer att lämna sina länder för att söka fred och frihet på andra håll, bland annat i Europa. Våld och oro drabbar ofta barn särskilt hårt. Under senare år har allt fler barn kommit ensamma till Sverige för att söka skydd. I 22 procent av fallen handlar det om flickor. Majoriteten är 13-17 år.

De unga har ofta flytt från krig, förföljelse och svåra levnadsförhållanden. De flesta - 78 procent - kommer från de svårt våldsdrabbade länderna Somalia och Afghanistan. Inte sällan har de mist hela sin familj eller skilts från sina föräldrar. Med tanke på deras bakgrund, är det mycket angeläget att vi förmår att ge dem ett tryggt och humant mottagande i Sverige. Det kräver engagemang från många delar av samhället.

Sedan 1 juli 2006 råder en ny ordning för att ge dessa barn en så trygg tillvaro som möjligt i Sverige. Då tog kommunerna över ansvaret för mottagandet av barnen från Migrationsverket. Förändringen skedde i politisk enighet i riksdagen och i samförstånd med Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet var att se till barnens bästa genom att dra nytta av den kommunala kompetensen när det gäller att ta hand om barn som måste leva skilda från sina vårdnadshavare.

När den nya ordningen infördes visste vi inte att Sverige stod inför en kraftig ökning av antalet asylsökande barn. Bedömningen var att 15-20 kommuner skulle klara hela mottagandet och bygga upp den speciella kompetens som behövs. Sedan dess har världsläget förändrats och i år och nästa år väntas ungefär 2 400 ensamkommande barn söka asyl i Sverige. Det är sex gånger fler än för fyra år sedan.

Den kraftiga ökningen har lett till en akut brist på platser i landets kommuner. I dag har drygt 100 av Sveriges kommuner avtal med Migrationsverket om mottagande av barnen. Utöver detta bor barn hos släkt eller vänner i ytterligare ungefär 70 kommuner. Det är inte tillräckligt. Bristen på platser är stor och det är barnen som blir lidande.

För att råda bot på den ansträngda situationen är det nödvändigt att alla kommuner ser över möjligheten att hjälpa till. Ett positivt resultat av den senaste tidens debatt har varit att många kommuner tagit upp frågan om att ta emot, eller utöka mottagandet av ensamkommande barn.

Det finns gott om goda exempel som kan tjäna som inspiration för de kommuner som nu funderar på att starta ett mottagande:

I Östergötland samarbetar stora och små kommuner för att tillsammans, efter var och ens förmåga, göra sitt bästa för de ensamkommande asylsökande barnen.

Stockholms stad har arbetat fram riktlinjer för hur socialtjänsten ska arbeta med barnen. Stadsdelen Rinkebys framgångsrika metoder för att utreda och följa upp insatserna ligger till grund för riktlinjerna.

Lessebo har under flera år tagit emot ensamkommande barn och ungdomar och har lång erfarenhet och stor kunskap om hur mottagandet kan bedrivas på ett bra sätt. Många kommuner har varit där på studiebesök när de stått i begrepp att utveckla ett eget mottagande.

Många kommuner utöver dessa vill sprida sin kunskap och sina erfarenheter vidare. Här finns stora möjligheter till lärande och utveckling mellan kommunerna.

Regeringen har också tillsatt en koordinator, Björn Eriksson, med uppgift att i dialog med kommunerna se till att antalet platser snabbt ökar. Han ska också undersöka om det finns några praktiska bekymmer kring överenskommelserna som snabbt kan avhjälpas.

Dessutom har regeringen, efter förslag från (alt. diskussioner med) Migrationsverket och SKL, tagit initiativ till en översyn av mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. I uppdraget ligger att se över huvudmannaskapet och finansieringen. Om inte den samlade kommunsektorn är beredd att ta ett större ansvar för ensamkommande barn, så finns en risk att det blir en tvingande lagstiftning.

Vi ser optimistiskt på möjligheterna att komma till rätta med problem som kommunerna kan möta i mottagandet Men behovet av platser är akut och vi kan inte avvakta en översyn. I välfärdens Sverige är det ovärdigt att inte kunna bereda dessa barn och ungdomar den trygghet och den omsorg som de behöver. Därför behöver betydligt fler av landets kommuner snarast ingå överenskommelse med Migrationsverket.

Tobias Billström, migrationsminister

Dan Eliasson, generaldirektör, Migrationsverket

Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Artikeln har publicerats i Svenska Dagbladets på Brännpunkt 2009-12-22

> Läs mer om SKL:s arbete med ensamkommande flyktingbarn

Skriv ut Tipsa en vän

Ladda ner sidan som MP3

Läm