Sametinget - Sámediggi

DEBATTARTIKEL: Sverige kan göra mer för att underlätta och förbättra den samiska språkundervisningen!

Pressmeddelande   •   Jun 17, 2014 09:16 CEST

Hur vill vi att framtiden för samiskan ska se ut? De äldre modersmålstalarna försvinner och språköverföringen till yngre generationer brister. Det är ett problem som har funnits länge men nu är det dags att agera. Samerna är i svensk lag erkända som såväl urfolk som nationell minoritet. Förutsättningarna för att utveckla och bevara de samiska språken som starka urfolksspråk brister rejält inom utbildningssystemet. Läget är akut.

Sverige har vidtagit en rad åtgärder i syfte att stärka de samiska språken. Rätten till samiskan finns nu fastslagen i Lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk och Språklagen 2009:600. Denna minoritetsreform har bidragit till en nytändning men det är inte tillräckligt och kommer inte att vara det förrän utbildningssystemet är det kraftfulla verktyg för samisk revitalisering och språkutveckling som det borde vara.

Forskningen visar tydligt vilka undervisningsmodeller som ger bäst resultat för andra hotade urfolksspråk i världen. Dessa måste omedelbart kunna implementeras i den svenska skolmodellen. Starka modeller innefattar fullständigt språkbad det vill säga att all undervisning sker på målspråket. Men de starka modellerna är inte genomförbara i Sverige eftersom skolförordningen (2011:185 kap 9 §§ 12, 13) inte tillåter dessa. Undervisning på annat språk än svenska får bara ske högst 50 % av tiden och ska fasas ut helt innan årskurs 7.

Fullständigt språkbad skulle vara möjligt att genomföra inom förskolan men i praktiken sker det nästan aldrig. En av orsakerna är den låga ambitionsnivån som återspeglas i lagtextens skrivning enligt §§ 17, 18 Lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Där ges föräldrar inom förvaltningskommuner rätt till förskola där “hela eller delar av” verksamheten sker på samiska. Oftast väljs en låg ambitionsnivå, vilket innebär att barnen inte får den språkutveckling de behöver och har rätt till. Detta kommer om ingenting görs resultera i ytterligare en förlorad generation samisktalande. Samisk förskola med bemanning av samisktalande pedagoger och metoden fullständigt språkbad har avgörande betydelse.

Sametinget har enligt Sametingslagen (1992:1433) som uppgift att leda det samiska språkarbetet. Att främja utvecklingen av samisk utbildning är grundläggande inom det arbetet. Sametinget menar att de det är tydligt förutsättningarna inte ges för att intentionen med minoritetsreformen ska bli verklighet. Sverige måste anpassa lagtexten och tillförsäkra resurser till samiska språkens främjande, utveckling och bevarande.

I Unescos rapport från 2003 “Language Vitality and Endangerment” talas om hur mänskligheten för varje förlorat språk går miste om svar på grundläggande framtida frågor. Sametinget skulle önska att Unescos tankar och synsätt inspirerar myndigheter att känna större engagemang och större ansvar för de samiska språkens revitalisering i Sverige. Därför håller Sametinget, genom språknämnden och Samiskt språkcentrum, ett seminarium den 18 juni för riksdagsledamöter.


Josefina Lundgren Skerk   Ingegerd Vannar

Ordförande i Sametingets språknämnd  Arbetsledare Samiskt språkcentrum


Sametinget är både ett folkvalt organ med 31 ledamöter och en statlig myndighet under Landsbygdsdepartementet. Det övergripande uppdraget är att verka för en levande samisk kultur. Sametingets kansli finns i Kiruna med lokalkontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.