Nättidningen Payback / Payback Sverige

Dela! 18 tunga aktörers uttalanden om mc-kriminaliteten ställda mot polisväsendets “språkbruk”! Del 2

Pressmeddelande   •   Maj 10, 2014 14:40 CEST

I en tidigare publicerad men nu uppdaterad artikel nedan ställs 18 aktörers olika uttalanden och bevis för att bikerklubbarna inte är kriminella organisationer mot den enda parten som påstår motsatsen, Sveriges polisväsende. Frågan som osökt måste ställas i sammanhanget är då: Vilken part har mest trovärdighet? De många parter och aktörer som stödjer sig på fakta, erfarenhet, forskning och vetenskapliga belägg eller den enda part som har egna intressen i sak och ej förmår presentera ett enda konkreta bevis för sin sak mer än simpelt språkbruk? Ett svar som saknar all form av juridisk relevans och bärighet!

Artikeln är på grund av ämnet mycket lång men även mycket viktig för bikerkulturens sak då den påvisar hur många tunga aktörer som hävdar att bikerkriminaliteten dels är mycket överdriven och dels ett resultat av enskilda individers handlingar som aldrig kan härledas till klubbarna.

Amir Rostami

Amir Rostami är sociolog, forskare, kriminalkommissarie och expert på mc-klubbar och andra föreningar på Rikskriminalen.

I en artikel under sommaren 2013 gör Rostami följande uttalande rörande Hells Angels MC:

medelålders svenska män med tydliga regler för klubbmedlemmar och som, trots sitt rykte, samlas kring kärleken till motorcyklarna, enligt Amir Rostami.

Han menar att HA, trots sitt rykte, i första hand är en mc-klubb och i andra hand ett kriminellt nätverk.

- Hells Angels vilar fortfarande på bikerkulturen. Den måste man förstå för att förstå Hells Angels. Det handlar inte om att du står ­utanför lagen, utan om att du är en fri man, står på egna ben och lever på vägen. Det har man inte i andra mc-klubbar där det är kriminaliteten som styr, säger Amir Rostami.

Samtidigt råder det ingen tvekan om att Hells Angels medlemmar bryter mot lagen, menar han:

- Att deras medlemmar begår brott är inget sensationellt, det ­förekommer och man är verksam i en miljö där det är tufft och har tvingats anpassa sig. Då behöver man ett antal personer som kan ­möta fienden, slagskämpar som står i fronten och kan värna och försvara varumärket och befästa deras maktposition.

Länk till artikel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17203989.ab

Lennart Körnsveden

Lennart Körnsveden är polis och medlem i en  av polisens ryggmärkesklubbar: Blue Knights MC. I en brevväxling och intervju för Payback gjorde han bland följande uttalanden:

jag kan bara konstatera att begreppet att ”ställa sig utanför samhället eller lagen” inte praktiskt finns. Det är ju inte så enkelt att det finns något avtal att underteckna där man ställer sig utanför varken samhällets krav eller hjälp. En grundregel är ju att alla människor har ett lika värde och har rätt till samhällets skydd och hjälp, även om personen begått ett brott. I mitt jobb har jag att förhålla mig till det brott en person har begått och jag varken dömer eller fördömer personen även om jag tar avstånd från det brott eller handling han eller hon har gjort.

bikers i allmänhet inte är kriminella i större omfattning än andra är något varje polis mycket väl känner till även om det finns de som påstår motsatsen. 

kan mycket väl förstå den frustration det innebär att ständigt bli stoppad och kontrollerad vid de evenemang man besöker, för att så sker i dag är jag lika väl medveten om som du. Anledningen till detta är att man från myndigheternas ledning i dessa fall beslutat att det skall vara så. Det kan också för mig tyckas märkligt att man vid arrangemang tar in hundratals poliser, tom på övertid för att kontrollera ett fåtal. Kontroller som oftast ger ett mycket magert resultat, sett till insatsen. Det är inte omöjligt, till och med troligt att samma resurs på E4an en vanlig helgkväll skulle resulterat i ett betydligt större utfall av upptäckta brott, efterlysta personer och gjorda beslag. Tro inte annat än att de poliser som genomför dessa beordrade kontroller ofta frågar sig samma sak, är detta nödvändigt.

att rättsvårdande myndigheter och poliser i allmänhet inte bara skall hålla sig inom regelverket utan också uppträda korrekt och med omdöme. 

Källa: http://www.payback.name/?p=9572

Dick Sundevall

Dick Sundevall är en journlist och författare med ett antal uppmärksammade böcker bakom sig bland annat.

I boken Peter Rätz – Nio år som undercoveragent, sidan 238-242 gör han följande intressanta uttalanden rörande polisens insatser mot mc-klubbar samt angående polisens resurser:

Naturligtvis måste polisen vidta åtgärder mot de här organisationerna när de som klubbar eller som enskilda medlemmar eller anhängare begår brott, precis som mot alla andra medborgare som begår brott. Jag kan också förstå om man sätter in lite extra resurser  mot de här gängen eftersom de utgör en arrogant utmaning mot rättsstaten genom sitt agerande. Därtill kan ett antal rotlösa unga män se det här som ett romantiserat alternativt livsval. Men det måste vara några rimliga proportioner. Sannolikt står olika grupperingar av fotbollshuliganer för betydligt fler våldsbrott än vad de här gängen gör tillsammans. Och som sagt, våldet i hemmen mot kvinnor och barn är mångfalt mer omfattande.

För varje polis som sätts in mot de här mc-gängen blir det en mindre som kan lösa, eller helst förhindra, grova våldsbrott i hemmen, våldtäkter, mord och liknande grov brottslighet.

Men - för de jurister som sitter som höga polischefer i olika polisdistrikt i landet, är det de här gängen som ger de positiva rubrikerna när man då och då lyckas få några av dess medlemmar fällda.

Varje gång det kommer förslag om lagändringar som innebär hårdare tag i form av längre fängelsestraff, buggning av våra hem, kontroll av vår mejltrafik etc, så hänvisas till den “grova organiserade brottsligheten”. Riksdagsmän, många åklagare och polischefer återkommer till det här som en mantra. För att inte tala om alla tyckare inom journalistiken: ledarskribenter, kolumnister och andra som aldrig behöver kontrollera det kontrollerbara – utan bara tycker fritt. Det nya “sociala mediet”, alltså bloggarna – tycks också vara överbelastat av personer som kräver hårdare tag mot något som de inte kan definiera.

Leif G W Persson

Leif G W Persson behöver knappast någon närmare presentation såsom TV-personlighet, bästsäljande deckarförfattare och kriminologiprofessor vid Rikspolisstyrelsen. I  boken Peter Rätz – Nio år som undercoveragent, sidan 238-242, gör han följande uttalanden:

Föreställningarna om dom här gruppernas samhällsfarlighet och den kriminalpolitiska vikten av att satsa stora resurser på dom, är inte riktigt grundade i realitet. Dom är överdrivna. Man borde ta itu med våldtäkter och vanliga misshandelsfall där människor kan bli slagna sönder och samman. De har en omfattning som närmast är gigantisk i jämförelse med det här lite mer organiserade inslaget.

Dom här grupperna fungerar närmast som en polisiär kukförlängare. Man kan ligga och spana och man kan jobba under täckmantel och sånt. Det kan hålla på i åratal och blir en i det närmaste sekterisk verksamhet.

Mot detta invänds ofta att den “grova organiserade brottsligheten” hotar vittnen, vilket är mycket allvarligt för rättssäkerheten. – Det vanligaste hotet mot vittnen handlar om en banal gatumisshandel med vanliga offer och gärningsmän. Det är betydligt mer vanligt än att grabbar i lädervästar dyker upp och hotar vittnen. Men det är ju dom där killarnas verksamhet som det är enklast att få in mer pengar till polisen.

Rörande mc-kriminaliteten har även polisprofessorn Leif G W Persson uttalat sig enligt följande i TV-inslaget: “En polisiär kukförlängare”

“Det finns viktigare områden att satsa resurser på än den organiserade brottsligheten, anser polisprofessorn Leif GW Persson. – Föreställningarna om de här gruppernas samhällsfarlighet och den kriminalpolitiska vikten av att satsa stora resurser på just dom, dom är inte riktigt grundade i realitet, säger han till Kriminalkanalen.

Att arbeta med organiserad brottslighet fungerar som en “polisiär kukförlängare” illustrerar polisprofessorn”

Källa: http://www.youtube.com/watch?v=99wttn6RMTM

Stig Grundvall

Stig Grundvall, fil dr, Göteborgs Universitet. Den ende i norden och en bland blott fyra i världen som doktorerat på bikerkulturen.

I en intervju med Nättidningen Payback uttalar Grundvall bland mycket annat följande:Forskningen hävdar samfällt, vare sig man fördömer kulturen eller inte, att det inte finns något belägg för att klubbarnas verksamhet handlar om kriminalitet”.

Grundvall resonerar även mycket initierat kring medias roll och polisens vilja att i egen sak uppförstora kriminaliteten inom miljön m.m. En intervju som i sin helhet noga bör genomläsas och bära med sig bagaget!

Källa: http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/payback-intervjuar-sveriges-enda-bikerforskare-603441

Lars Korsell, Chef för enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet på Brottförebyggande Rådet (Brå)

I en intervju för Sveriges Radio, Upplandsnytt, poängterar Brå-chefen Lars Korsell ett antal intressanta faktum som om man lägger ihop dem ger en väldigt klar bild över att Brå tar avstånd från förföljelserna mot mc-klubbarna, markerar att polisen ljuger när de målar upp en bild över att den organiserade brottsligheten ökar och att förbud mot gängemblem på krogar är ett exempel på när samhället gått för långt i sina försök att bekämpa gängkriminalitet. Och, viktigast av allt fastslår Brå-chefen mycket tydligt angående mc-klubbarna: Han tycker det är problematiskt att polis och media pratar om mc-gängskriminalitet: “Vår bild är nog den att de här mc-gängen är inte kriminella organisationer eller egentligen kriminella utan att det finns personer i gänget som är involverade i kriminalitet”.

Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4090647

Brottsförebyggande Rådet (Brå)

Brå har genom åren hållit en konsekvent linje och hävdat att mc-kriminaliteten dels är gravt överdriven och dels ett resultat av enskilda individers kriminalitet. Som bevis för det senare svarar hela rapporten MC-Brott 1999:6. Ur de övriga två nedan länkade rapporterna har jag här tänkt citera ett antal uttalanden:

Vi börjar med ett mycket intressant uttalande från Brå-rapporten 2002:7:
Sidan 42: “Denna utgångspunkt innehåller alltså den symboliska påföljden att en för brott dömd eller misstänkt individ tillskrivs en viss grupptillhörighet, att personen i fråga kategoriseras utifrån vem vederbörande är, och inte utifrån av vad han har gjort. Annorlunda uttryckt: medlemmen i en mc-klubb är inte farlig på grund av sitt brott, utan brottet visar hur farlig han är…..Genom en social kategori sker en kollektiv klassificering av individer som reducerar dem till medlemmar i en mc-klubb. När en av dessa individer begår brott beskrivs följaktligen denna brottslighet som brott av en medlem i en mc-klubb”.

Ur rapporten 2008:22 plockar jag följande citat:
Sidan 71: “Även om Brå inte gjort någon studie på senare år som tar sikte på mc-gängen utan mer kommit i kontakt med deras aktivitet genom en rad andra studier, talar mycket för att dessa grupperingars brottslighet ofta överskattas. De spelar exempelvis en roll som indrivare av skulder(Brå 2007c) och kan utföra andra uppdrag i företrädesvis byggbranschen där svart arbete sker i organiserade former (Brå 2007b) men även om samtliga personer i den kriminella mc-miljön skulle hamna i fängelse torde det inte nämnvärt påverka organiserad brottslighet i Sverige“.

Sidan 74:“Ändå är det troligen en begränsad del av organiserad brottslighet som i grunden påverkats. Det har att göra med att brottslighetens nätverksstruktur gör den särskilt motståndskraftig och därför svår att bekämpa. Det är i själva verket bristen på organisation och hierarkiska strukturer som gör den svår att motverka (Brå 2005). Om brottsligheten hade bestått av stora pyramidliknande kriminella organisationer med “medlemskap” hade de varit lättare att skada.Satsningen har haft ett begränsat fokus genom att exempelvis mcgängen eller andra namngivna gäng fått en större plats än vad deras brottslighet motiverar”.

Och slutligen väljer vi citat ur rapporten MC-Brott 1999:6:

Sidan 7: “Brottsligheten är alltså ojämnt fördelad. Detta stärker hypotesen om att de svenska mc-gängens brottslighet främst begås av vissa grupper av medlemmar och då inte i organiserad form. De åtgärder som samhället vidtar mot mc-gängen bör således, för att vara effektiva , främst riktas mot de medlemmar som begår brott i organiserad form”.

Sidan 8: “…så begås merparten av vad som brukar kallas mc-relaterad brottslighet endast av någon eller några medlemmar. Dessa mindre grupper agerar ibland tillsammans med personer utanför gängen. Enligt KUT ska mc-gängen alltså inte förstås som brottsorganisationer i traditionell mening”.

Sidan 30:” I material hos Rikskriminalpolisen i Sverige, framstår inte mc-gängen som brottsorganisationer av klassiskt snitt. Organiserad brottslighet sägs dock förekomma. Det kan till exempel handla om att grupper av medlemmar – ibland tillsammans med personer utanför gängen – ägnar sig åt illegal verksamhet. Men den grupp som ägnar sig åt organiserad brottslighet är i sådana fall inte liktydigt med mc-gänget”.

Sidan 35: “Enligt KUT får såväl polis som medier ta på sig en del av skulden för denna omotiverat stora rädsla. De har båda dramatiserat gängen och på så sätt medverkat till att spä på rädslan. Möjligen lever mc-gängen i större utsträckning upp till denna dramatisering idag, än tidigare”.

Sidan 36: “Även om hänsyn tas till de brott för vilka det finns skäliga misstankar, ger det sammantagna utdraget ur PBR-registret inga belägg för att mc-gängen i sin helhet kan likställas med traditionella brottsorganisationer“.

Källor: Brå-rapport 2002:7,Organiserad brottslighet-lösa maskor eller fasta nätverk?
Brå-rapport 2008:22, 14 projekt mot organiserad brottslighet
Brå-rapport: MC-Brott 1999:6

Lena Melin, Kriminalunderrättelsetjänsten

Lena Melin, analytiker på den regionala kriminalunderrättelsetjänsten vid polismyndigheten i Umeå, uttalade så sent som den 15 december 2009 fölljande i Länstidningen, Östersund: Men det finns inte några kriminella mc-klubbar, det finns möjligtvis kriminella medlemmar i mcklubbarna. Kriminella individer förekommer i de flesta föreningar. Men mc-klubbmedlemmar märks ju, de är inte som en frimärksklubb eller en bridgeklubb. De är synliga på ett annat sätt”.

Källa: http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.1648795-mc-klubbs-intresse-skapar-stor-forvaning-hos-polisen

Statens Offentliga utredningar, SOU 2000:88

Såsom nästa del i Paybacks plädering för att mc-klubbarna inte är några kriminella organisationer har jag valt SOU 2000:88, “Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella m.m.

SOU 2000:88 är den ökända s.k. kriminaliseringsutredningen som förutom direktivet att utreda huruvida framförallt mc-klubbar och rasistiska organisationer skulle förbjudas också därutöver tog till sin uppgift att analysera vilken typ av brottslighet som begicks av de angivna organisationerna samt om brottsligheten var styrd av organisationerna.

Jag citerarSidan 34: “Vi har valt att undvika det inte sällan förekommande begreppet “kriminella mc-gäng”, eftersom det faktum att medlemmar i mc-gängen begår brott inte med nödvändighet innebär att klubben som sådan kan anses som en brottsorganisation”.

Sidan 87: “Det finns inga belägg för att brottsligheten är organiserad i den meningen att brotten skulle begås för mc-klubbarnas räkning eller på order uppifrån. Brotten begås av en eller flera medlemmar för egen räkning, ibland i samarbete med personer utanför mc-miljön”.

Sidan 89: “Från att mc-gängen tidigare mera uppfattats som ett ungdomsproblem, har den offentliga bilden av mc-gängen genom denna process successivt kommit att ändras så att det i dag tycks råda någon sorts allmän enighet om att s.k. rocker-kriminalitet är liktydig med organiserad brottslighet. Bay menar att detta är en utveckling som inte har någon förankring i verkligheten”.

Sidan 169 “Av de i kapitel 5 redovisade uppgifterna framgår visserligen att det i hög grad är tveksamt om det finns belägg för att det här skulle röra sig om organiserad  brottslighet bedriven i mc-gängens regi”.

http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/15/b6a1e1ee.pdf 

Norsk Maffia

Boken “Norsk Maffia” är skriven av Ole Martin Kristiansen.
http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=quickfirstpage&quickvalue=norsk+maffia&title=norsk+maffia&fromproduct=False

En bok, som trots att den speglar densamma kultur och desamma klubbar, kommer till en diametralt motsatt slutsats än Lasse Wierup i Svensk Maffia. Nämligen att mc-klubbar är inte kriminella. Enskilda individer är det ibland.

Det är några få individer som står för brottsligheten. De kriminella handlingar som utförs av medlemmar i en-procentklubbarna är inte ófficiella klubbangelägenheter. Det finns ruttna äpplen överallt, men det kan vara att dessa klubbar har attraherat särskilt många med ett brokigt förflutet. Hursomhelst, det är inte klubben utan medlemmarna som bryter mot lagen.”
(Citat saxat ur artikeln: “Norsk Maffia”, Scanbike 2/2009)

Politidirektoratet (POD)

Såsom nästa plädering för mc-klubbarnas oskuld väljer jag att publicera två utdrag direkt ur Norska Politidirektoriatet (POD) rapport: “Tendenser i kriminaliteten- utfordringer i Norge i 2007 – 2009″ och riktar samtidigt ett stort tack till ABATE Norge för informationen.

Sidan 12: “1 % MC miljøet” består av et begrenset antall medlemmer. Erfaringer viser at det er enkelte medlemmer innen klubbene som er svært aktive kriminelle, og at de samarbeider med personer utenfor klubben”.

Sidan 27: “Kriminaliteten begås i all hovedsak av uavhengige grupper eller enkeltmedlemmer, i samarbeid med nettverk utenfor klubbene”.

Joi Bay

Nästa del i Paybacks artikel om olika personers eller organisationers uttalande ikring begreppet “kriminella mc-gäng” omfattar Joi Bay. Joi är  förmodligen den mest kända personen i Norden som forskat på men även delvis levt inom mc-kulturen. Han var tidigare verksam som kriminolog på Köbenhamns Universitet.

Jag saxar från den första nedan länkade artikeln:
Den danske kriminologen Joi Bay som vistats flera år i “bikerkretsar tyckte att medierna hade fel utgångspunkt och var ensidiga i sin granskning. – Själva beteckningen “kriminell mc-klubb” är i sig missvisande, sa han. Den är ett resultat av en felöversättning av engelska frasen “Outlaw biker gangs”, som inte betyder “kriminell”, utan “fredlös”.
- Över huvud taget går det inte att använda sig av fakta om de amerikanska förlagorna för att beskriva de skandinaviska klubbarna eftersom dessa har sin egen historia, ansåg han.

Och att definiera klubbarna som kriminella organisationer är även det felaktigt. Den typen av organisationer har en profitmotiverad kriminalitet som mc-gängen saknar, hävdade han.

- Kriminalitet är bara en del, och en underordnad sådan, i den här subkulturen. Personerna är inte kriminella på heltid. Det finns också medlemmar som är tatuerare, mc-mekaniker eller syssla med inkasso och svartjobb – bara försörjningssättet stärker deras identitet och utanförskap.

Lika fel har medierna när de rubricerar våldsamma konflikter mellan Hells Angels och Bandidos som krig om narkotikamarknaden sa Bay.- Deras konflikter bör snarare definieras som fejder, där klubbarnas anseende står på spel. Det rör sig om en långsam process, där våldet eskalerar och kulmen blir sammanstötningar med dödlig utgång.

Han poängterade att mc-klubbarna är en del i ett politiskt spel där både medier och politiker deltar, något han tyckte journalister verkade vara ointresserade av att skriva om”.

Från den andra, nedan länkade artikeln citerar Payback följande uttalande från Joi:

“Den danske kriminologen Joi Bay, vid Köpenhamns universitet, anser att polisens syn på vad som driver de kriminella så kallade outlaw-klubbarna, med Hells Angels och Bandidos i spetsen, är fel. Detta leder till en felaktig taktik från polisens sida.

Hans resonemang går ut på att polisen behandlar Hells Angels som en professionell kriminell verksamhet som följer kapitalistiska principer. Om förhållandet mellan omkostnader och förtjänster minskas, exempelvis efter en polisrazzia, så förväntar polisen sig att verksamheten stängs.

Men polisens antaganden håller inte, enligt Joi Bay. Han anser att mc-gängen är en subkultur, där varken kriminaliteten i sig själv eller avkastningen i form av pengar eller makt är drivkraften för gängmedlemmarna. Drivkraften är istället värden som ära, stil, respekt och brödraskap, kombinerat med intresse för bland annat speciella motorcyklar och tatueringar.

De brott de svenska medlemmarna i Hells Angels och Bandidos är dömda för är framförallt misshandel, olaga hot, trafikbrott och fusk med tull och avgifter. Brott som vanligen förknippas med organiserad brottslighet har det funnits få bevis för. Polisen har emellertid långtgående misstankar om att medlemmar i Hells Angels och Bandidos sysslar med organiserad brottslighet – inte minst för att flera av dem driver inkassofirmor, vaktbolag och dörrvaktsverksamhet.

Men Joi Bay argumenterar att gängmedlemmarna inte startar firmor för att begå brott, utan för att utnyttja sina kvalifikationer och skapa sig ett sammanhang mellan förvärvslivet och livet som bikers”.

Källor: http://www.journalisten.se/artikel/631/tt-journalister-pa-graev-98-medierna-goer-mc-gaengen-farligare-aen-vad-de-aer

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=404&module_instance=12

Hells Angels

Hells Angels är en av de “stora klubbarna” vars s.k. organiserade brottslighet oftast dras fram och används såsom exempel och slagträ för att bevisa mc-klubbars kriminalitet. Men hur många vet egentligen att klubbens organiserade brottslighet varit föremål för prövning i bland annat Spanien, Holland,Tyskland, Belgien, Canada, Usa och Schweiz! Och, att domstolarna i samtliga fall konstaterat att Hells Angels inte är en kriminell organisation?

Detta är exempel på sådan information som aldrig kommer allmänheten till godo då den skulle kunna bevisa att bikerkulturen har rätt när de säger att det finns inga kriminella mc-klubbar! Det finns bara enstaka individer inom klubbarna som begår brottsliga handlingar vilka aldrig kan ledas tillbaka till klubbarna! Såsom är fallet i stort sett vilken förening som helst!

Tidningarnas Telegrambyrå (TT)

Ett artikelutdrag som påvisar att journalister för några år sedan hade en betydligt mer sansad och nyanserad bild av mc-klubbarna än idag. Utdraget pekar också på ett antal faktorer vi i inom bikerkulturen länge försökt få dagens journalister att förstå och arbeta utefter. Nämligen:
- Gräv själv fram fakta i målet
- Prata med folk från bägge lägren
- MC-klubbarna är inga brottsorganisationer. Enskilda medlemmar begår brott
- Polisen överdriver mc-gängens farlighet i syfte att skaffa sig större resurser
Peter Wallberg och Anders Wahlund från TT har studerat mc-gäng i både Kanada och Sverige och menade att man inte får nöja sig med att enbart ha polisen som källa.
- Snabbt såg vi att mycket av faktamaterialet som cirkulerade i pressen kom från ett fåtal poliskällor från Sverige och Kanada. Vi har försökt hitta eget material; tittat på domar, protokoll, pratat med andra journalister utomlands och med folk ur mc-kretsar, sa Peter Wallberg.

De beskrev också hur mediernas bild av mc-gängen glidit över från rumlande outlaws till rena brottssyndikat.

- En organisation som Hells Angels innehåller en del obehagliga figurer, men den är ingen renodlad kriminell organisation. Det finns det inga belägg för, tyckte Anders Wahlund och menade att man i samband med artiklar om mc-gäng borde gå djupare och diskutera vad som krävs för att beskriva en organisation som kriminell.

De tyckte också att det fanns tendenser till att polisen överdrev gängens farlighet inför medierna, för att enklare få utökade resurser i bekämpningen av gängens kriminalitet. De ställer upp med information om de här grupperna på ett sätt som inte är vanligt annars, tyckte reportrarna från TT.

- Informationen i svenska medier om mc-gängen är oftast saklig, men många artiklar ger en bild av att problemet är större än vad det egentligen är.

Källa: http://www.journalisten.se/artikel/631/tt-journalister-pa-graev-98-medierna-goer-mc-gaengen-farligare-aen-vad-de-aer

http://www.payback.name/20093.html#Intervju

Vidare saxar jag uttalanden från Ulf Kristiansson ur artikeln: Red Devils – So What?
http://www.vk.se/Article.jsp?article=270838 

Det är heller inte så att en liten grupp okända män kommit till Umeå för att ställa till ett levandes helvete för befolkningen. Enkelt uttryckt kan man säga att de som är med i Red Devils MC är de som var med i den lokala klubben tidigare.

Tyckte man att de var fähundar tidigare, så är de antagligen fortfarande fähundar. Begick medlemmar i den lokala mc-klubben brott, så gör de nog det även sedan de fått ett nytt ryggmärke. Och de som inte begick brott tidigare kommer sannolikt inte att göra det bara för att de bytt ryggmärke. Så enkelt är det.
Och något har jag lärt mig. Bland annat att inte skapa rädsla i onödan, att göra mc-gängen farligare än de är. Det som nu hänt i Umeå har sannolikt ingen praktisk betydelse för vanligt folk, men är en stor grej för mc-gänget. De är nu del i en internationell gemenskap och har fått högre status i bikerkulturen.

Den lokala klubben har bytt namn och polisen vet exakt vilka dess medlemmar är.

Svårare än så är det faktiskt inte.

Domslut: Brott begås av enskilda medlemmar och polisen stigmatiserar mc-klubb helt utan belägg!

Oslo Tingsrätt fastslog i april 2014 i målnummer: 13-176606MED-OTIR/08 följande:

Hells Angels – i Oslo og internasjonalt – synes å ha foretatt et strategisk valg som innebærer at Hells Angels som klubb eller organisasjon ikke skal stå bak eller organisere grov kriminalitet. Dette underbygges bl.a. av Hålogaland lagmannsrett i dom av 5. desember 2013 som etter seks ukers hovedforhandling la til grunn “som bevist, at de straffbare forhold som de tiltalte er domfelt for ved lagrettens kjennelse, ikke er utøvd i regi av Hells Angels som klubb”, og dette selv om dommen bl.a. omfattet flere personer med tilknytning til Hells Angels,

Videre har Høyesterett i dom av 6. februar 2002 lagt til grunn at det ved den narkotikainnførselen som den saken gjaldt, og der to medlemmer av Hells Angels i Oslo ble dømt til meget lange fengselsstraffer, “ikke (kan) legges til grunn at Hells Angels står bak innførselen”. Heller ikke i USA der Hells Angels ble grunnlagt, er den definert som en kriminell organisasjon. Konsekvensen av dette er at i den grad Hells Angels-medlemmer utfører alvorlig kriminalitet, er dette i utgangspunktet som enkeltpersoner – og da gjerne med hjelp av kontakter eller nettverk utenfor Hells Angels.

Etter bevisføringen i vår sak synes Kripos i det materialet som bl.a. blir presentert overfor norske kommuner, å fremstille Hells Angels i Norge på en nærmest stigmatiserende måte uten noen form for kvalitetssikring av påstandene knyttet til organisasjonen.

Domstolen slår således fast: MC-klubbarna är inga kriminella organisationer! Enskilda individer begår brott i egen regi! Polisen stigmatiserar klubbarna men kan inte presentera några som helst bevis i sak när de ställs mot väggen!
Se: http://www.payback.name/?p=13267

Svenskt Polisväsendes belägg

Mot dessa 14 tunga aktörers belägg och uttalanden skall i rättvisans och allsidighetens namn också ställas polismyndigheternas belägg vilka utgörs av följande fyra uttalanden:
Polisen ställdes under 2010 mot väggen i Förvaltningsrätten mål nr 386-10, där vi var juridiskt ombud, och tvingades redovisa vilka bevis de kan förete för begreppet ”kriminella mc-gäng”. Fallet avsåg en persons rätt att inneha vapenlicens då han var medlem i en klubb som enligt polisen hade kopplingar till en specifik sfär. Polisens svar blev i Förvaltningsrätten: “Polismyndigheten har använt begreppet “kriminella mc-gäng” i målet. Begreppet har inte använts i någon särskild juridisk betydelse utan det har begagnats genom ett mer allmänt språkbruk (och användningen torde inte heller avvika från sedvanligt språkbruk)”.

När samma fall 2011 prövades i Kammarrätten, mål nr: 4450-10, försökte polismyndigheten med en ny variant:“Polismyndighetens återkallelsebeslut utgör inte något hinder för Xxx Xxxx att delta i vad myndigheten valt att kalla kriminella mc-gäng”. Återkallelsebeslutet ogillades på grund av polismyndighetens obefintliga bevis i sak för någon mc-klubbs kriminalitet!

I ett helt annat fall angående en klubbmedlems rätt att avtjäna sitt straff med fotboja bestod polisens argumentering av att personen tillhörde ”De sammanslutningar som av rikspolisen sorteras in under grov organiserad brottslighet”.

Källa: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.589003-bandidosboss-slipper-inte-fangelse

Payback Sverige skickade ett Öppet brev till polisen i vilket vi frågade med vilken rätt de använder begreppet ”kriminella mc-gäng”? Svaret från Rikskriminalens underrättelsesektionen blev: Begreppet kriminella MC-gäng är även en direkt översättning av det engelska begreppet “outlaw MC-gangs” (författarens kommentar: Outlaw översätts med fredlös) vilket är det vedertagna begrepp som används av brottsbekämpande myndigheter över hela världen…De brottsbekämpande myndigheterna inklusive Rikskriminalpolisens underrättelsesektion använder sig systematiskt av begreppet kriminella MC-gäng i olika rapporter, lägesbilder etc som beskriver den organiserade brottsligheten i Sverige.

Källa: http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/rikskriminalen-svarar-payback-inklusive-paybacks-motkommentar-625990

När Polisen i april 2014 försökte få Hells Angels MC till att vara en kriminell organisation i Oslo Tingsrätt underkände domstolen helt polisens påstående och fastslog i domen enligt följande: Etter bevisføringen i vår sak synes Kripos i det materialet som bl.a. blir presentert overfor norske kommuner, å fremstille Hells Angels i Norge på en nærmest stigmatiserende måte uten noen form for kvalitetssikring av påstandene knyttet til organisasjonen.

Källa: Oslo Tingsrätt, målnummer: 13-176606MED-OTIR/08

Sammanfattningsvis

Vi har nu ingående redovisat vilka belägg och erfarenheter 18 stycken mycket tunga aktörer har för att mc-klubbarna inte är några kriminella organisationer och mot dessa uttalanden ställt polismyndigheternas så kallade belägg för motsatsen som endast utgörs av språkliga beskyllningar. Anser ni det att när så många tunga aktörer med sådan tyngd uttalar sig emot bikerklubbarnas kriminella status att det är korrekt att kriminalisera och stigmatisera klubbar endast utefter språklig användning?

Det är nu upp till er att göra bedömningen av de olika parternas tyngd och trovärdighet i såväl argumentering som faktiska konkreta belägg för sin sak. Vi tackar för ordet och för ert visade intresse för ämnet!

Peter Schjerva för Payback Sverige (www.payback.name)


Payback Sverige är en riksorganisation för bikers rättigheter vad avser alla former av trakasserier, förföljelser och övergrepp gentemot enskilda bikers och bikerklubbar så kallad negativ särbehandling på grund av föreningstillhörighet.

Payback är också en samnordisk bikerorganisation med representation i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Organisationerna drivs under namnen Payback Sverige, Payback Norge, Payback Danmark och Payback Finland. Organisationerna är självständiga enheter som tillkommit i avsikt att skapa en större styrka och tyngd gentemot media och politiker samt för att kunna utväxla information och erfarenheter emellan länderna på ett enklare vis. De olika ländernas Paybackorganisationer kommer också att samordna och driva gemensamma rättsliga mål och aktioner.

De respektive ländernas organisation finns alla representerade på MyNewsdesk samt har Nättidningen Payback som gemensam portal och officiellt organ.

Nättidningen Payback är en webbtidning vars huvudsakliga mål är att verka för att öka förståelsen kring och informera om bikerkulturen, dess olika företeelser och drivkrafter. Nättidningens adress är: http://www.payback.name