Stockholms Läns Landsting

Delårsbokslutet: Stark resultatutveckling och god kostnadskontroll (LSF)

Pressmeddelande   •   Okt 11, 2005 14:49 CEST

Resultatutvecklingen för Stockholms läns landsting är stark och prognosen för helåret 2005 indikerar att de långsiktiga finansiella målen kommer att uppnås. Det framgår av landstingskoncernens delårsbokslut som sammanfattar verksamheten per augusti, då två tredjedelar av året har gått. En viktig förklaring till den starka resultatutvecklingen är fortsatt stort ansvar för kostnadskontroll i organisationen.


Delårsresultatet är positivt och överträffar budget, trots lägre skatteintäkter än väntat. Genom ett omfattande arbete inom SL för att säkra intäkterna har biljettintäkterna från kollektivtrafiken blivit noterbart högre än budgeterat. Detta bidrar också till det goda resultatet.
Det ackumulerade resultatet per augusti är 1 820 mkr, vilket är 582 mkr högre än motsvarande period förra året. Så gott som samtliga verksamheter redovisar ett positivt resultat. Såväl hälso- och sjukvård som trafik- och fastighetsverksamheten redovisar också prognoser som överstiger budget.

Det prognostiserade helårsresultatet 2005 pekar mot ett överskott på 1 065 mkr. Det är 159 mkr bättre än utfallet 2004. Jämfört med budget 2005 innebär prognosen en förbättring med 635 mkr. Ökningen av verksamhetens bruttokostnader beräknas motsvara budgeterad nivå.

Nu börjar effekterna märkas av de förändringar som hittills genomförts efter beslutet om en ny sjukvårdsstruktur enligt den så kallade 3S-utredningen. Ett tydligt exempel på detta är att antalet besökare vid primärvården ökar samtidigt som besöken vid sjukhus och privata specialister minskar. Antalet besökare på Vårdguiden.se har också ökat markant hittills under året, liksom antalet samtal till Vårdguidens sjukvårdsrådgivning på telefon.

Skatteprognosen
Helårsprognosen för de samlade skatteskatteintäkter 2005 (skatteintäkter inklusive generellt statsbidrag och utjämning) är nedjusterad med 71 miljoner kronor sedan föregående månads prognos. Skatteintäkterna för helåret prognostiseras nu till 43 677 miljoner kronor. Det är 124 miljoner kronor, eller 0,3 procent, lägre än budgeterat. Jämfört med 2004 är det en ökning av skatteintäkterna med 6 procent.

Hälso- och sjukvård i siffror
Det ackumulerade resultatet januari-augusti för hälso- och sjukvården är 828 miljoner kronor. Det är 198 miljoner kronor sämre än samma period förra året.

Helårsprognosen för hälso- och sjukvården har förbättrats med 161 miljoner kronor sedan föregående månad och pekar mot ett helårsresultat på 234 miljoner kronor. Det är 184 miljoner kronor bättre än budgeterat. Kostnadsökningstakten inom hälso- och sjukvården har sjunkit sedan förra månaden och prognosen indikerar att kostnaderna på helåret kan bli något lägre än budgeterat. Nästan alla verksamheter inom hälso- och sjukvården, bortsett från Karolinska Universitetssjukhuset, prognostiserar ett helårsresultat som överstiger budget.

Verksamheten
Under våren antog landstingsfullmäktige förslaget om en ny sjukvårdstruktur enligt den så kallade 3S-utredningen. Under året har flera viktiga steg tagits mot en mer tillgänglig sjukvård:

- Från och med april ändrades uppdraget för Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning i Solna genom att viss akut bassjukvård förts över till andra sjukhus
- Flera nya närakuter har öppnats
- Allmänhetens bild av Vårdguiden som en första vårdnivå har stärkts
- Primärvården i Södertälje, Nykvarn och Salem har sammanförts i en gemensam organisation tillsammans med Södertälje sjukhus
- Arbetet med att skapa en gemensam vårddokumentation, GVD, har intensifierats

Trafikverksamheten i siffror
Det ackumulerade resultatet januari-augusti för trafikverksamheten är 353 miljoner kronor. Det är 285 miljoner kronor bättre än samma period förra året.

Då fyra månader av året återstår är helårsprognosen för trafikverksamheten 135 miljoner kronor. Det är 291 miljoner kronor bättre än budgeterat, främst genom förbättrade biljettintäkter tack vare intäktssäkring. Utöver detta bidrar också lägre kostnader för trafik och räntor till den positiva budgetavvikelsen. På grund av ökade kostnader för drivmedel är prognosen dock nedjusterad med 47 miljoner kronor sedan föregående månad.

SL har sedan förra året bedrivit ett omfattande arbete för att säkra intäkterna. Detta arbete visar nu tydliga resultat. Sammanlagt beräknas SL på helårsbasis, öka biljettintäkterna med 178 miljoner kronor jämfört med budget, trots att prognosen för resandet visar en minskning med 1,6 procent.

Verksamheten
SL-trafikens resenärer blir mer och mer nöjda. Augusti månads kvalitetsmätning (SLTF:s kollektivtrafikbarometer) visar att resenärer och länsinvånare är mer nöjda med SL-trafiken i år jämfört med förra året.

I augusti sattes det nya pendeltåget X60 i trafik Under augusti startade också en första fas av den utökade trafiken med anledning av det kommande försöket med trängselskatter.

Finansiering
Likviditeten uppgår till 1 514 miljoner kronor. Det är en minskning med 545 miljoner kronor sedan årsskiftet. Samtidigt har låneskulden, inklusive leasing, minskat med knappt en miljard kronor sedan årsskiftet och uppgår nu till 18 500 miljoner kronor. Fram till årets slut beräknas låneskulden åter öka med cirka 100 miljoner kronor. Prognosen inkluderar leasingfinansiering av bussar för 577 miljoner kronor med anledning av försöket med trängselskatt. Finansnettot beräknas uppgå till –787 miljoner kronor vid årets slut vilket är 275 miljoner kronor bättre än budgeterat, främst tack vare lägre marknadsräntor men även lägre upplåning.

Betalningsberedskapen är fortsatt god och uppgick per den 31 augusti till 52 dagar, vilket är betydligt högre än de 21 dagar som anges som minimum

Långsiktiga finansiella mål
Landstingsfullmäktige har beslutat om ett antal långsiktiga finansiella mål i överensstämmelse med regeringens proposition om God ekonomisk hushållning. Utgångspunkten för de finansiella målen är att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. För att klara av de finansiella målen måste landstinget i nuläget generera ett årligt överskott.

De finansiella målen innebär bland annat ett resultat i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader, till exempel pensionsskuld. De innebär också att alla investeringar, med undantag för väsentligt stora sådana, ska finansieras utan upplåning. Baserat på augusti månads prognos kommer Stockholms läns landsting att uppfylla de finansiella målen, vilket är en indikation på att landstingets verksamhet ur ett ekonomisk perspektiv är hållbar.