Vägverket

Den säkra resan till arbetet

Pressmeddelande   •   Aug 04, 2003 10:14 CEST

Röda tråden i Vägverkets nationella vägplan 2004 - 2015

- Genom satsning på mötesseparerade vägar har antalet trafikolyckor med dödade och svårt skadade minskat kraftigt. 85 procent av trafiken på det högtrafikerade vägnätet kommer att köra på mötesseparerade vägar år 2015, sa Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö när han på måndagen presenterade förslaget till nationell plan för vägtransportsystemet 2004 - 2015.

Förslaget till nationell plan för vägtransportsystemet (NPVS) 2004–2015 överlämnades på måndagen till regeringen. NPVS har remissbehandlas av kommuner, län och näringsliv. Förslaget redovisar hur Vägverket och övriga aktörer kan ge landets medborgare och näringsliv den bästa samlade nyttan inom de planeringsramar som regeringen angivit – 149 miljarder kronor.

Planen väntas ge följande resultat:

Trafiksäkerheten väger tungt vid valet av investeringar i vägnätet. Stora delar av de högtrafikerade vägarna mötessepareras, vilket kraftigt minskar risken för olyckor med dödade och svårt skadade människor.

Viktiga näringslivsvägar förstärks framför allt i glesbygdslänen och nästan alla broar på det utpekade näringslivsvägnätet har full bärighet 2011. Planen lägger också särskild vikt vid vägar som är av stor betydelse för arbetspendling och möjligheterna att välja boendeort. Åtgärderna är viktiga för den regionala utvecklingen, särskilt i glesbygden.

Lätta fordon (under 3,5 ton) kommer fram på samtliga statliga vägar året runt. Även vissa tyngre fordon som skolbussar och mjölkbilar har dispens och kommer därmed fram året runt. De vägar som näringslivet pekat ut som viktiga sätts främst och de allra flesta av dem kommer att kunna trafikeras av tung trafik året runt. Även framkomligheten på de stora vägarna ökar utanför de största tätorterna.

Planens åtgärder ökar tillgängligheten för många i tätorterna och ger särskilt barn, gående och cyklister en säkrare trafikmiljö. Kollektivtrafiken anpassas till funktionshindrades behov. I de största städerna består däremot trängseln i trafiken, med bristande framkomlighet både för distributions- och kollektivtrafik samt personbilar.

Samhällets ekonomiska utveckling, trafikens omfattning och tillväxt är de viktigaste faktorerna för hur väl de transportpolitiska målen kan nås med de åtgärder som föreslås i planen.

Drift och underhåll

- I planen prioriteras drift- och underhållsinsatserna på det befintliga vägnätet. En prioritering som vi har fått starkt stöd för från remissinstanserna. Den anvisade planeringsramen till drift och underhåll, i kombination med bärighetssatsningen, innebär att dagens tillstånd på vägnätet kan bibehållas de fyra första åren. Därefter måste ytterligare medel avsättas för drift och underhåll på de statliga vägarna, framhåller Ingemar Skogö

Hög avkastning

- Vi har tagit med 23 objekt med hög avkastning i planen med byggstart under åren 2004 – 2011, som ej är utpekade av regeringen. Dessa objekt är mycket angelägna inte minst från trafiksäkerhetssynpunkt. De samhällsekonomiska beräkningarna visar på en genomsnittlig nettonuvärdeskvot 3,9 för dessa objekt, sa Ingemar Skogö. Den genomsnittliga nettonuvärdeskvoten (NNK) för alla objekt som föreslås startas under planperioden har beräknats till 1,6.

NNK erhålls från samhällsekonomiska nyttokostnadskalkyler. NNK = 0,5 innebär att på varje satsad 100-lapp återfås denna plus ytterligare en 50-lapp.

Transportpolitiska mål

Regeringens och riksdagens övergripande transportpolitiska mål för ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem har varit styrande för utformningen av förslaget till nationell plan. De transportpolitiska delmålen om tillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, säker trafik, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem, är de mål mot vilka planens åtgärder och förväntade resultat ska mätas.

Planeringsramen på 149 miljarder kronor har lagts fast av regeringen för det nationella vägtransportsystemet varav :
¤ 87 miljarder drift och underhåll av statliga vägar samt
¤ 39 miljarder avser investeringar och trafiksäkerhetsåtgärder på det nationella stamvägnätet
¤ 17 miljarder tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion
¤ 6 miljarder till sektorsuppgifter.

- Behoven av vägåtgärder är stora. Många angelägna objekt har inte kunnat inrymmas i planen. Den planeringsram och de tilläggsdirektiv (april 2003) som regeringen tilldelat Vägverket räcker till att åtgärda ca 60 procent av de inventerade bristerna i vägtransportsystemet. Under den första fyraårsperioden har den största delen av tillgängliga investeringsmedel intecknats av nu pågående objekt. Utrymmet för start av nya objekt är därför mycket begränsad. Under nästa fyraårsperiod kommer i första hand de av regeringen utpekade och ”långt komna” objekten att kunna påbörjas. Planen blir ”baktung” och projekten senareläggs i genomsnitt sex år i förhållande till nuvarande plan, enligt Ingemar Skogö.

Stark trafiktillväxt

- Vi räknar med en fortsatt stark trafiktillväxt på de svenska vägarna. Vägverket arbetar för att stimulera och underlätta överflyttningen av personbilsresenärer till kollektiva färdmedel och till ökad samåkning Prognoser för perioden 1997 till 2010 pekar på en tillväxt av personbilstrafiken med 29 procent och av lastbilstrafiken med 37 procent. Vi befinner oss långt ifrån etappmålet för trafiksäkerheten, där antalet dödade i trafiken ska halveras och understiga 270 personer år 2007. Med hittills planerade insatser i kombination med trafiktillväxten bedöms väsentligt fler än 270 dödas i trafiken år 2007, menade Ingemar Skogö.

Vägverket löser inte ensamt bristerna i vägtrafiksystemet. För att närma sig etappmålet 2007 fordras långtgående gemensamma ansträngningar från alla parter i vägtransportsystemet. Samspelet mellan bland annat åklagaren, polisen, väghållare, väg- och trafikmyndigheter, kommuner, landsting, fordonstillverkare, transportnäringen, företag och trafikanter måste utvecklas och fördjupas för att kunna nå målet.

Alternativ finansiering av E 6

- Den genomförda planeringen visar att många av målen för perioden inte kommer att nås samtidigt som det finns stor risk för att vägkapitalet kommer att urholkas ytterligare på grund av otillräckliga ekonomiska ramar för såväl investerings- som underhållsåtgärder. De brister och förväntningar som Vägverket kunnat konstatera under planeringsarbetet kan inte åtgärdas med den verksamhet som planförslaget medger. För att närma sig målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet föreslår Vägverket att gällande ramar ökas med vad som kan betalas genom sådana alternativa finansieringsformer som inte belastar stadsbudgeten. Som ett första steg föreslås att sträckan Värmlandsbro-Hogdal på norra E6:an avgiftsfinansieras, avslutade Ingemar Skogö.

Ytterligare information:
Generaldirektör Ingemar Skogö. Vägverket tel 0243 – 751 40
Ekonomidirektör Lena Erixon, Vägverket tel 0243 – 75 575
Direktör Hjalmar Strömberg, Vägverket tel 0243 – 755 41
Regionchef Anna-Stina Nordmark-Nilsson, Vägverket Region Norr tel 0920 – 24 37 01, 070 – 526 50 00
Regionchef Christer Agerback, Vägverket Region Mitt tel 0611- 44 010
Regionchef Hans Rode, Vägverket Region Stockholm tel 08 – 757 66 70
Regionchef Roland Forsberg, Vägverket Region Mälardalen tel 016 – 15 70 10
Regionchef Rolf Johansson, Vägverket Region Sydöst tel 036 – 19 20 01
Regionchef Per-Erik Winberg, Vägverket Region Väst tel 031 – 63 52 00
Regionchef Susanne Lindh, Vägverket Region Skåne tel 044 – 19 50 72