Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA

Den svenska handelsflottan växer

Pressmeddelande   •   Maj 28, 2004 10:00 CEST

Passagerarfartygsflottan ökade nettomässigt med sju fartyg medan lastfartygsflottan minskade med två. Lastfartygsflottan tillfördes 18 fartyg under året och 20 fartyg avregistrerades. För passagerarfartygsflottan var motsvarande uppgifter 11 nyregistreringar och 4 avregistreringar. Samtliga uppgifter avser fartyg med en bruttodräktighet på 100 ton eller mer.

Efter en lång period med trendmässig minskning av den svenska handelsflottan sedan storhetstiden under 1970-talets mitt har nu utvecklingen vänt. Uppgången som noterades 1989-1992 var till stor del en följd av tillförseln av ett antal stora tankfartyg till det svenska registret. Nedgången under åren därefter var följden av att desamma flaggades ut till andra register. 1994 började de nya skeppsmätningsreglerna att tillämpas fullt ut vilket fick till följd att 1994 års handelsflotta ökade med cirka 0,5 miljoner bruttoton.

Totalt nyregistrerades 29 fartyg i den svenska flottan under 2003. Tio av dem var till följd av flaggskifte, d.v.s. fartyg överfördes från ett utländskt till det svenska registret. Detta gjordes av såväl svenska som utländska redare. Ytterligare fyra fartyg bytte ägare och därmed också registertillhörighet till förmån för svensk flagg.

Fjorton fartyg var nybyggen som levererades till svensk flagg under året. Tretton av dessa byggdes i utlandet, varav åtta i Kina och ett byggdes i Sverige. Det sistnämna utgörs av ett replikabygge av ett medeltida handelsfartyg som byggts i Malmö.

Antalet avregistrerade fartyg 2003 uppgick till 24; 20 lastfartyg och 4 passagerarfartyg. Fjorton avregistrerades till följd av att fartygen såldes till utlandet med åtföljande registerbyte. Tio fartyg har bedömts ha skiftat flagg i samband med byte av juridisk ägare inom samma ägarstruktur. Ägarstrukturerna inom den internationella sjöfarten är ofta svåra att helt klarlägga så bedömningen är behäftad med viss osäkerhet. Vi har ändå valt att publicera den. Villkoren för sjöfartsverksamhetens bedrivande skiljer sig åt för de olika fartygsregistren och varje redare gör avvägningar i förhållande till sin verksamhet. De svenska villkoren har förändrats under senare vilket ligger till grund för flera beslut om byte till svensk flagg. Samma avvägningar görs även för nybyggen.

Ansvarig myndighet: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA.
Niklas Kristiansson, telefon: 08-506 206 77, e-post: niklas.kristiansson@sika-institute.se, www.sika-institute.se
Producent: Lloyd´s Register – Fairplay Research
Christopher Pålsson, telefon: 031-704 43 30, e-post: research@lrfairplay.com
Var god ange SIKA/Lloyd´s Register - Fairplay Research som källa när uppgifter ur denna pressinformation publiceras.


Förklaringar och definitioner

Den svenska handelsflottan omfattar svenskregistrerade handelsfartyg. Redovisningen begränsas huvudsakligen till fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. Fartyg som ägs av svenska företags utländska dotterbolag räknas däremot i förekommande fall som utländska och inhyrda. De få avvikelser som föreligger jämfört med föregående år redovisningar av handelsflottan kan förklaras med att vi från och med 2004 övergått till elektronisk behandling vilket möjliggjort en bättre totalbild.

Med handelsfartyg avses skepp som används för transporter av varor och/eller passagerare. Pråmar som används för godstransporter redovisas som specialfartyg.

Som passagerarfärjor redovisas fartyg som har beteckningen passagerarmotorskepp roll on, färja eller dylikt på registerutdragen.

Med specialfartyg avses skepp som används för stödtjänster inom sjöfarten eller för andra arbeten till sjöss. Som specialfartyg räknas förutom pråmar även offshoreplattformar, isbrytare som ej är statsskepp, bogser- och bärgningsfartyg samt övriga specialfartyg. Den sista gruppen omfattar olika typer av arbetsfartyg, forskningsfartyg, livräddningsfartyg m.m. Även skolskepp betraktas som övriga specialfartyg.

Med pråmar avses skepp utan egna framdrivningsmotorer.

Bruttodräktighet, Brd, är ett sortlöst storleksmått och avser volymen i ett fartygs slutna rum.

Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det använts.

Dödvikt, Dvt, är ett storleksmått som anges i ton och som visar vikten av den last som ett fartyg kan bära.