Statistiska centralbyrån, SCB

Den svenska tillväxten är inte överskattad

Pressmeddelande   •  Jul 03, 2003 16:00 CEST

I en debattartikel i DN den 3 juli 2003 hävdar professor Magnus Henrekson, Christina Håkansson och Ulf Jakobsson (IUI) att Sveriges BNP-tillväxt för högkonjunkturåren 1999 och 2000 är ”grovt överskattad”. Förklaringen skulle vara att produktionen för telekomsektorn överskattas med de prisindex som används i nationalräkenskaperna för att räkna fram produktionsvolym för den sektorn. DN-artikeln visar emellertid att författarna inte känner till vilka metoder som används vid SCB, för att få fram relevanta prisindex för exempelvis telekomsektorn, men även om hur BNP beräknas i de svenska nationalräkenskaperna (NR).

Statistik är till sin natur osäker och med den snabba utvecklingen av nya produkter, inte minst inom telekomsektorn, är det svårt att anpassa statistiken till förändringarna. Inte minst har det för samtliga statistikproducenter i världen varit svårt att mäta prisutvecklingen inom IT-sektorn. Även Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige har dessa mätproblem och arbetar för att lösa dem. I den statliga utredningen om den ekonomiska statistiken, som leddes av SCB:s generaldirektör Svante Öberg och som lades fram i januari, föreslås också ökade resurser för SCB att vidareutveckla prisindexar för IT-produkter och tjänster.

NR använder ett prisindex för telekomprodukter, som utvecklats inom producentprissystemet och i nära samarbete med framför allt Sveriges dominerande företag inom branschen. Uppgifter om prisutvecklingen hämtas från tekniker inom branschen, som kan ge de bästa uppskattningarna av prisutvecklingen på produkterna, med hänsyn tagen till kvalitetsförändringar.

Att uppskatta kvalitetsförändringar inom framförallt IT- och telekomindustri är problematiskt. De metoder som utnyttjas vid kvalitetsvärdering är dels en hedonisk modell (för datorer), dels kontakter med uppgiftslämnare. Eftersom prisindex i producent- och importled skall mäta prisutvecklingen i första försäljningsledet/importledet är det inte relevant att använda slutkonsumenternas värdering. Teknikerna i branschen anger hur stor andel av prisförändringen av varan som är kvalitetsförändring och hur stor andel som är prisförändring.

Eftersom produktionen av i synnerhet basstationer dominerar telekombranschen är Sveriges prisindex inte jämförbar med andra länders, exempelvis Finlands, som nästan uteslutande har mobiltelefoner i sin produktion av telekomprodukter.

Dessutom använder Finland och Sverige olika metoder för deflatering av förädlingsvärdet. I Sverige deflaterar vi nationalräkenskaperna med en outputprisindex och förbrukningen av varor och tjänster med en inputprisindex. I Finland däremot använder man ett outputprisindex för både output och förbrukning.

För telekombranschen i Sverige har utvecklingen för outputprisidexet legat på ungefär -9 procent för varje år 1998 till 2001 (dvs. ungefär som i Finland), medan däremot inputprisindexet legat på någon procent plus. Detta har fått till följd att det implicita prisindexet för förädlingsvärdet hamnat på mellan -30 och -45 procent per år för åren 1998
och 2001. De svenska NR följer de regler som rekommenderas i SNA (System of National Accounts) och ENS (Europeiska Nationalräkenskapssystemet 1995).

Artikelförfattarna hävdar att den svenska tillväxten skulle vara ”grovt överskattad” enbart på grund av vilket prisindex som används för en bransch, men det leder fel. De svenska nationalräkenskaperna beräknas inte enbart från produktionssidan utan även från användningssidan, dvs. där användningen av varor och tjänster inom landet minus importen, summerar till BNP. Normalt lutar sig NR mest mot användningssidan, som anses bygga på ett bättre dataunderlag. Användningssidan har alltså visat den starka BNP-tillväxt för 1999 och år 2000 på 4,6 och 4,4 procent, som NR publicerat. Det var också år med mycket stark efterfrågan. Den starka konjunkturuppgången de åren avspeglas bl.a. i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, som bygger på industriföretagens omdömen om konjunkturläget.

Förfrågningar
Hans Lindblom, överdirektör,
tfn 08-506 945 00,
e-post: hans.lindblom@scb.se

Lena Hagman, analysfunktionen
tfn 08-506 942 23
e-post: lena.hagman@scb.se

Bertil Klang, nationalräkenskaperna
tfn 08-506 946 78
e-post bertil.klang@scb.se

Cecilia Westström, prisprogrammet
tfn 08-506 946 40
e-post: cecilia.weststrom@scb.se

Statistikansvarig myndighet och producent:
SCB
Box 24 300, 104 51 Stockholm
Var god ange SCB som källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.