LRF i Västra Sverige

Det är inte okej att ingen vet vad skötseln av alla naturreservat kommer att kosta framtida skattebetalare!

Pressmeddelande   •   Jul 18, 2013 10:44 CEST

Pressmeddelande från LRF Västra Götaland 18 juli 2013

Fortfarande saknar samhället en bild av vad det i framtiden kostar att sköta all natur som idag skyddas med skattemedel, så oansvarig kan inte skyddspolitiken fortsätta att vara!

En än högre grad av frivillighet i skogsskyddet har efterfrågats av regeringen. Mot den bakgrunden gav man i december 2007 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att föreslå vilka delar av det finska biodiversitetsprogrammet Metso som kunde vara lämpliga att introducera i Sverige som ett komplement till befintliga arbetsmetoder. 2009 beslutade därefter regeringen att utse fem områden i Sverige till så kallade Komet-områden (kompletterande metoder för skogsskydd) som bygger på markägarens initiativ och frivillighet. Dalsland är ett av områdena i landet som ingår i försöket som är femårigt och kommer att ta slut 2014.

-Vad vill regeringen göra vidare är en fråga som måste upp på dagordningen nu, menar Paul Christensson, ordförande i LRF Västra Götaland.

Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren uttryckte i en intervju i september 2010: "Det nuvarande försöket i fem län ger erfarenhet, sedan kör vi för fullt."

De båda expertmyndigheternas utredning till regeringen 2007 pekade särskilt på citat:

"Behoven av restaurering och skötsel är i regel väl identifierade i skötselplaner, bevarandeplaner och målbeskrivningar. Det sammanlagda behovet, kvantifierat i areal och uppskattad kostnad, är dock inte närmare känt. Med tanke på den viktiga psykologiska aspekten att markägare och före detta markägare ska uppleva att staten också tar ansvar för de områden som man har skyddat så kan en tydlig satsning på skötsel ge större trovärdighet för myndigheterna. Ett ökat förtroende kan leda till en större vilja till skydd hos markägare och ett förbättrat samarbetsklimat.

Av ca 95 000 hektar produktiv skogsmark skyddad inom naturreservat 1998-2005 bedömdes cirka en tredjedel av arealen ha behov av naturvårdande skötsel i någon form, en bedömning som dock är mycket osäker. Det totala skötselbehovet, när målet är nått, för biotopskyddsområden uppgår till 3000-5000 hektar och till mellan 17 000 och 23 000 hektar för områden som omfattas av naturvårdsavtal. Däremot saknas en fullständig bild av det sammanlagda skötselbehovet i övrigt, såväl på skogsmark som på övriga naturtyper."

- Vi har i åtskilliga sammanhang försökt få ansvariga myndigheter att besvara frågan om vilka framtida löpande kostnader, diskonterade till nuvärde, den förda naturvårdspolitiken medför för samhället, utan att få svar, konstaterar Paul Christensson.

När sker det en översyn av naturreservaten i länen och uppdatering av skötselplanerna till naturreservaten - d v s hur väl naturreservatsbesluten med dess syften upprätthålls genom den skötsel som skall ske enligt skötselplanerna.

-Går det att dra några slutsatser om hur naturvärdena har utvecklats i områdena sen de blev reservat, undrar Paul Christensson.

-Hur stora löpande kostnader den förda politiken medför är mycket viktiga fakta när politikens effekter och effektivitet skall utvärderas, säger Paul Christensson.

- Vi finner det intressant men otillständigt att ansvariga myndigheter, fortsatt sex år efter denna utredning ännu saknar dessa kunskaper, betonar Paul Christensson.

- Att skötselplanen fullföljs är grunden för att allmänintresset och att den kollektiva nyttigheten som man åberopar skall kunna övervinna den enskildes äganderätt, hävdar Paul Christensson.

- Därför är det orimligt att statens skötselåtaganden är en årlig budgetfråga i Riksdagen.

- Vi uttrycker en stark förväntan på att Riksdag och regering i allmänhet och miljömålsberedningen i synnerhet att nu tydligt visa sitt långsiktiga ansvar genom att redovisa, till nuvärde diskonterade, framtida skötselkostnader och lägga det som en skuld, precis som man exempelvis gör med pensionsavsättningarna i en kommunal budget, avslutar Paul Christensson.

Frågor och kommentarer: Paul Christensson, ordförande LRF Västra Götaland, 070-659 97 05