Nackskadeförbundet och arbetsgruppen AMBU

Det finns mycket skojarverksamhet bakom försäkringsindustrins Potempkinkulisser. Med stora resurser kan snöd vinning ske med hjälp av medicinskt okunniga politiker, domare, myndigheters tjänstemän.

Pressmeddelande   •   Sep 21, 2010 03:32 CEST

Hur länge kan politiker i regering, riksdag, i EU, myndigheter som svenska domstolar, Försäkringskassan, EUdomstolen tysta stå vid sidan och bara se på, eller med sina blickar bortvända, med händerna för öronen låta detta fortsatt pågå år efter år?

I den grekiska mytologien fanns ett besynnerligt fantasifoster, Chimaira, som framtill var skapad som ett eldsprutande lejon, på mitten som en get och med en svans som var en giftig orm. Detta odjur var praktiskt taget omöjligt att besegra, men det gick till slut när Belleforon ridande på Pegasos kunde dräpa odjuret.

Försäkringsindustrin är inget fantasifoster. Dess makt att påverka kan tyckas vara oändlig med alla sina ekonomiska resurser. Dess kontaktnät är stort och den verkar till synes i det fördolda. I motsats till Chimairan ser den inte hotfull ut, den syns inte alls. Dess hantering drabbar både direkt och indirekt trafikskadade, något som leder till en mängd svårigheter både för drabbade och samhälle.

Denna lömska hantering sker med hjälp av illusionister med fina titulär som professor eller docent. Dessa jonglerar med medicinska termer varken utan stöd av internationellt accepterad vetenskap eller utan att diskutera faktiska samband med inträffade trafikolyckor. På vilket sätt kan de anses vara sakkunniga?

De styrande i samhället tar tacksamt mot den hjälp försäkringsindustrin kan prestera.
Samhället har till försäkringsindustrin delegerat hanteringen av trafikförsäkringen. Varför trafikförsäkringsbolag och Trafikskadenämnden fått status som myndigheter, med allt vad det innebär av skyldigheter.

Försäkringsindustrin och dess olika satelliter utgör tillsammans ett påtagligt hot för dem med nackskador. Satelliterna är oändligt många.. Där finns inte bara konstellationen Whiplashkommission, Trafikskadenämnd, utbildning av försäkringsläkare, samarbete med verksamheter som "Aj Personskador", påverkan av riksdagsledamöter under angenäma former i Finland när det var aktuellt att införa den finska modellen av trafikförsäkringen, utskick av Whiplashkommissionens rapport till sjukhus, apotek, försäkringskassor m m sätter sina spår.

Inte minst det skickliga reklamtricket att sätta förre statsministern Ingvar Carlsson som ordförande i Whiplashkommissionen var genialiskt. Han framstår för stora delar av befolkningen som hederligheten själv.

Den sammanlagda effekten har dock varit mycket påtaglig. Budskapet om att nackskador var "lindriga företeelser som bara behövde ge besvär under några veckor eller i värsta fall någon månad" gick lätt att prångla ut i det allmänna medvetandet. Det var inte vilket mynt som helst – rena guldgruvan för försäkringsindustrin och dess påhejare, vilka i de flesta fall helt saknade medicinsk kunskap.

Försäkringsindustrin önskade att detta dess skötebarn skulle komma att betraktas som vore det ett samhällsprojekt - politiskt och sjukvårdsmässigt önskvärt och grundat på sann vetenskap.

Här fanns möjligheten att kunna tjäna stora belopp, genom att radikalt kunna minska på de ersättningar som trafikskadade skulle få till följd av alla kroppsliga besvär, men också ekonomisk kompensation för inkomstförlust.

Sanningen är dock en helt annan.

  • Whiplashkommissionen var en ad-hoc företeelse, vilket bekräftats vid kontakt med Försäkringsförbundet. Den var ingen kommission - en statlig verksamhet - utan något som försäkringsindustrin organiserat och finansierat.
  • Medverkande läkare gjorde det inte som representanter för de institutioner där de arbetade, utan som privatpersoner. Kostnaden gick på omring 25 miljoner, då inklusive tryckkostnader och distribution av den rapport som hade producerats.
  • Whiplashkommissionen skapades efter en kanadensisk förebild. Ett stort försäkringbolag, som ville slippa ersätta trafikoffer med nackskador (s k whiplashskador), satte sina anställda försäkringsläkare att skapa ett konsensusdokument, som fick namnet Quebec Task Force QTF).
  • Whiplashkommissionen organiserades och finansierades av försäkringsindustrin i Sverige,troligen med samma syfte. Läkargruppen som utvaldes till att bli ”expertis” hade inte själva någon vetenskaplig produktion gällande nackskador, som publicerats i internationell fackpress, där varje bidrag granskades av internationellt ledande specialister. Detta bekräftades av Gunilla Brodda Jansen rehabilteringsspecialist och verksamhetschef på Smärtkliniken Capio S:t Görans Sjukhus, vid möte med Nackskadeförbundet.
  • Konsensus är inget annat än kompromisser mellan olika åsikter, medan vetenskap består i att man med på förhand bestämda regler studera vissa problem för att försöka förklara dem genom systematisk analys av skilda faktorer.
  • QTF har utsatts för kraftig kritik av internationellt ledande forskare för en exempellös hantering av materialet - uttalad manipulation genom att patientgrupper togs bort eller omklassades på ett sådant sätt att statistiken till sist kunde ge en grundfalsk bild av de drabbades skador och vilka konsekvenser som blev följden.
  • Inte heller Whiplashkommisionens rapport hade något med vetenskap att göra. Det hjälpte inte att professorer medverkade, eftersom de inte själva hade publicerat någon vetenskap gällande nackskador.
  • Vilken kunskap om internationellt fungerande metoder för att fastställa och behandla skador hade de? Hade de lyckats diagnostisera och behandla de patienter som drabbats av nackskador? Varför åkte så många till utlandet för att få hjälp för sina besvär?
  • Enligt uppgift hade de utsedda ”experterna” inte besökt de platser där metoderna användes, samtidigt som de sjukhus där de arbetade inte kunde fastställa skadorna. Professorn i radiologi vid Karolinska Institutet, Per Grane, utdömde funktionell magnetkamerateknik (fMRI) trots att han inte läst den handbok för neurokirurger där metoden beskrevs. Boken var tryckt på tyska.
  • På begäran av Nackskadeförbundet försökte professor Grane tolka undersökningar gjorda i Finland och Tyskland på patienter med tydliga skador - men misslyckades.
  • Samtidigt utdömde medverkande i expertgruppen undersöknings- och behandlingsmetoder som används inte bara i EU, utan även i fjärran länder.
  • Trafikskadenämnden (TSN) hade också organiserats och finansierats av försäkringsindustrin.
  • Till TSN kan inte den skadedrabbade, dennes advokater eller ombud komma för att kunna korrigera felaktigheter i de dokument som ligger till grund för det beslut som fattas där med hjälp av TSNs försäkringsläkare.
  • TSN fastställer de invaliditetstabeller som används vid bedömningarna. Tabellerna revideras av och till. Bygger dessa justeringar på medicinska fakta?
  • Vad vet försäkringsbolagsdirektörer egentligen om olika skadors inverkan på kroppsfunktioner?
  • Påverkar deras deltagande när tabellerna för invaliditets% vid nackskador fastställs? Är det därför som invaliditets% sjunkit under senare tid?
  • -----------------------------------------------------------------------------------------------
  • I grekisk mytologi beskrivs hur Jason, hjälten som skulle hämta det gyllene skinnet, (den tidens maktsymbol) tvingades slåss mot draksådd och bepansrade krigare av alla de slag.
  • En sten slängd in bland de bepansrade fick dem att börja slåss inbördes.

    I nackskadades värld är det inte ett gyllene skinn som gäller, utan de ersättningar i kronor och ören som trafikförsäkringen utlovar skall utbetalas till följd av alla problem som uppstår när trafikskador inträffat.

    Pengar som regelmässigt förvägras dem med skilda motiveringar.

    Byt ut draksåddens krigare mot dagens aktörer, försäkringsindustrin, Försäkringskassan, myndigheter av alla de slag.

    Deras beväpning och skyddande rustningar är regelverk, paragrafer, prejudikat, på lämpligt sätt omtolkade domslut om gränsöverskridande vård från EU-domstolen, samt hänvisning till inte längre giltiga svenska lagar om hälso- och sjukvård.

    Det är först när olika åsikter bryts mot varandra och fakta kommer med i bilden, som ett nytänkande kan uppstå och sanningen få en chans.

    ”Stenarna” idag måste vara alla fakta gällande vilka skador som finns, vilka regler som är fastställda enligt EU-domstolens beslut, vilka felaktiga slutsatser medicinskt okunniga domare, politiker, tjänstemän vid olika myndigheter fattar, att försäkringsindustrins välbetalda försäkringläkare antingen inte kan eller bryr sig om att senaste metoder fastställer drabbades skador.

    På falska grunder förvägras ersättningar enligt trafikförsäkringens bestämmelser. Det gäller även behandlingar, som lindrar eller botar.

    På Nackskadeförbundets hemsida, www.nackskadeforbundet.se, finns många berättelser om hur en modern draksådd kan se ut – vilka krafter skadedrabbade blir misshandlade av.

    Ständigt nya hot dyker upp i form av omtolkningar av regelverk, medvetet eller grundade på okunskap, önskade besparingar hos myndigheter, men även att nya aktörer dyker upp på scenen, när de känner vittring av pengar. Ser lättvindiga möjligheter att tjäna Mammon, när t ex Försäkringskassan (FK) skall spara in på sina utbetalningar.

    Inte bara mot FKs regelverk, dess försäkringsmedicinska rådgivares (försäkringsläkare brukar de omnämnas som) utsagor, dess till Visby utlokaliserade enhet för ersättningar gällande utlandsvård, men även den processjuridiska enheten måste drabbade kämpa.

    FKs medicinskt okunniga styrelse har fått hjälp av förre näringsministern Björn Rosengrens företag, vilka ägnar sig åt att friskskriva skadedrabbade. Verksamheten drivs med hjälp av läkare, vilka antingen saknar kunskap om nackskador som uppstått vid trafikskador eller lider brist på den etik läkare förutses ha. Där styr endast Mammon.

    Enligt uppgift har FK spenderat minst 100 miljoner kronor på Rosengrens lönsamma aktivitet att friskskriva personer vilka ännu inte fått sina skador fastställda. Intressant eller inte är det faktum att, enligt medlemmar i Nackskadeförbundet, läkare som tjänstgör i hans företag inte haft tillräckliga kunskaper om nackskador. Vem med nackskador vill bli bedömda av barnpsykiatriker eller gynekologer, när inte ens ortopeder, som i många fall kan alla nackens strukturer ända upp till den 3:e halskotan, inte klarar av det. Hur kan man då bedöma om drabbade behöver vård eller inte

    Friskskrivna med skador utan genomförd utredning, men behandlade med sjukgymnastik utan kunskap om vilka skador som föreligger, kan bara leda till en sak – risk för ökade besvär och permanent invaliditet. Var det så FKs verksamhet var tänkt?

    Vilka synpunkter kan Erik Åsbrink, den förre socialdemokratiske finansministern, numera ordförande i FKs styrelse, ha på en verksamhet som enligt uppgift hitintills kostat FK minst 100 miljoner kronor? Sagde Åsbrink borde ge besked om sina åsikter i dessa sammanhang.

    Nackskadeförbundet har informerat Åsbrink om dessa förhållanden, både i brev med och utan krav på diarienummer, men ännu inte fått något svar på dessa frågor. Borde inte Erik ta ett direktsamtal med Björn om dessa frågeställningar? De känner ju varandra väl enligt Google, då de tidigare arbetat sida vid sida i tidigare socialdemokratiska ministärer? Vore det inte värt att även konsultera Ylva Johansson, som numera är sambo med Erik? Hon aspirerade enligt medierna på att bli nästa socialminister.

    Hur många nackskadade skulle inte ha kunnat bli utredda och behandlade för 100 miljoner kronor?

    Istället för att dyra pengar används på onödiga administrationskostnader och rättegångskostnader kunde många av dem återgå till arbetsmarknaden.

    Var det inte delvis därför som FK skapades?

    Att både försäkringsindustrin och FK låter sina försäkringsläkare fungera på likartat sätt har akademiska juridiska avhandlingar konstaterat.

    När Nackskadeförbundet gått igenom vilka företag som arbetar med syftet att minska samhällets kostnader för trafikskadade visar det sig att försäkringsläkare, vilka tjänstgör hos försäkringsbolag, också driver likartade verksamheter. Föreligger det inte dubbla lojaliteter även där, eller står dessa mer eller mindre på försäkringsindustrins sida

    Nackskadeförbundet försöker likt Jason kämpa för att dess nackskadade medlemmar skall få rätten att bli botade.

    Vi hittar hela tiden nya intressanta infallsvinklar för att påtala med vilken okunskap i medicinska frågeställningar myndigheter och deras tjänstemän försöker slingra sig ifrån inte bara medicinska problem, utan även de rättsfrågor som numera råder, när Sverige är med i EU.

    EU-domstolen har fastställt hur svensk sjukvård och svenska myndigheter skall förhålla sig till gränsöverskridande vård, samt sjuk- och hälsovårdsfrågor, men det vill inte staten Sverige, dess myndigheter eller politiker veta av.

    SUMMERING: Försäkringsindustrin kan med stora resurser skapa föreställningar hos ledande politiker som inte stämmer med verkligheten. Med hjälp av olika konsensusdokuments starkt manipulerade statistik eller vägran att erkänna moderna och internationellt accepterade vetenskapliga metoder använda utomlands skapas hos allmänheten och domarkåren en bild att skador som startade i själva krockögonblicket inte är orsaken till uppkomna besvär.

    Så skapas en Potempkinkuliss, som blir övertygande för den utan korrekt kunskap om vad som egentligen gäller.

    Drabbade måste kämpa mot försäkringsindustrin, som använder försäkringsläkare, vilka via Försäkringsförbundets utbildningar inskolats i lämplig retorik för att kunna förneka ersättningar samt uppträda i domstolar med ”rätt form av budskap” för att ersättningar skall utebli till de drabbade.

    Varför missar svenska radiologer vid olika sjukhus i Sverige skador hos nackskadade, som sedan undersökningar utomlands kan konstatera?

    Varför förnekar svenska neurologer att symptom typiska för s k ”whiplashskador” skulle ha med trafikhändelser trots att drabbades besvär de facto startade i krockögonblicket?

    Hur kan en verksamhet, som den Björn Rosengren driver, få tillåtas pågå?

    Hur kan försäkringsindustrin och dess efterföljare Försäkringskassan tillåtas hantera trafik-, fall- och arbetsplats olyckor på nuvarande sätt, medan medicinskt okunniga politiker och myndigheter bara ser på, eller snarare vänder bort sin blick och vägrar lyssna?

    I dessa ärenden föreligger ingen skillnad när det gäller vilka partier som styr i Sverige! I alla fall märker inte vi nackskadade det!

  • Om dessa saker går det att mer utförligt läsa på Nackskadeförbundets hemsida www.nackskdeforbundet.se

    Bert Magnusson

    Ordförande Nackskadeförbundet

    Bo Sonnsjö

    vice ordförande

    Styrelsen


    Vår målsättning är att arbeta för

    • en ökad sakkunskap om nackskador.

    • Idag finns möjligheten att få ta del av moderna undersökningsmetoder genom

    Nackskadeförbundet, som verkligen visar vilka skador patienten har, därmed få en rättvisande

    medicinsk bedömning, med efterföljande adekvat vård.

    • en sjukvård som hjälper, och inte stjälper patienten.

    • ett ur patientens synvinkel fungerande försäkringsläkarsystem, ställd under socialstyrelsens kontroll.

    • en opartisk myndighet, dit patienterna kan vända sig med sina klagomål.

    • att stödja enskilda i sjukvårdsprocessen samt i kontakter med myndigheter och rättsväsendet.

    • lagstadgade patienträttigheter.

    Mer finner du på www.nackskadeforbundet.se