Socialstyrelsen

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar fortsätter att minska

Pressmeddelande   •  Jul 10, 2003 10:00 CEST

Epidemiologiskt centrum (EpC) vid Socialstyrelsen publicerar i dag dödsorsaksstatistiken för år 2001. Totalt avled 93 809 personer i Sverige år 2001. Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige sker i hjärt-kärlsjukdomar, där också dödligheten minskat kraftigt under hela decenniet. Antal döda per 100 000 invånare sjunker i dödsorsaker som sjukvården kan påverka, men ökar i dödsorsaker som kan förebyggas.

Antal döda per 100 000 invånare har minskat från 1 619 män och 1 002 kvinnor år 1987 till 1 290 män och 864 kvinnor år 2001. Talen är åldersstandardiserade, dvs. hänsyn har tagits till förändringar i befolkningens åldersfördelning. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, som är den vanligaste dödsorsaken, har minskat än snabbare än totaldödligheten. Hjärt-kärlsjukdomar svarade 2001 för 46 procent av samtliga dödsfall mot 54 procent 1987. Framför allt har minskningen i kranskärlssjukdomar – 45 procent för män och 39 procent för kvinnor – bidragit till den kraftiga minskningen av hjärt-kärldödligheten.

– Effektivare behandlingsmetoder för patienter som får hjärtinfarkt är en starkt bidragande förklaring, säger Måns Rosén vid Epidemiologiskt centrum.

Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken. Nästan vart fjärde dödsfall inträffar på grund av tumörer. Glädjande nog sjunker dödligheten för de två största tumörformerna; Kvinnornas dödstal i bröstcancer har minskat med 10 procent i förhållande till år 1987 och männens dödstal i prostatacancer sjunker något de två senaste åren efter en stadigt uppåtgående trend. Bland kvinnor ökar lungcancer och har så gjort under hela 90-talet. Sedan 1990 har dödstalet för kvinnlig lungcancer ökat med 52 procent.

Dödligheten i s.k. "sjukvårdsindikatorer", dvs. dödsorsaker som sjukvården anses kan påverka i större utsträckning (gäller åldrarna 1–74 år), har sjunkit sedan början av 1990-talet. Detta beror bl.a. på en kraftig nedgång i viss hjärt-kärldödlighet, såsom stroke och hypertonisjukdomar, men även på att dödligheten har sjunkit i cervixcancer, tuberkulos, astma och andra sjukdomar i andningsorganen. Dessa dödsorsaker utgör 9 procent av den totala dödligheten för denna åldersgrupp och nära 3 procent av dödligheten för samtliga avlidna.

De hälsopolitiska indikatorerna, sådana som är möjliga att påverka med hälsopolitiska insatser, har däremot ökat för kvinnor under det senaste decenniet. Till dessa hör levercirroser, cancer i matstrupe, motortrafikolyckor och lungcancer, s.k. livsstilssjukdomar.

– Den ökande dödligheten i lungcancer hos kvinnor är alarmerande. För att komma till rätta med detta problem är förebyggande insatser den enda framgångsrika vägen, säger Måns Rosén.

Plötslig spädbarnsdöd har minskat markant under hela 1990-talet. Under 2001 var det 28 barn som dog jämfört med 146 barn 1990.

Självmordens tidigare nedåtgående trend verkar nu också ha avtagit för män som den gjorde för kvinnor några år tidigare.

Hela publikationen finns på Socialstyrelsens webbplats www.sos.se.

Ytterligare upplysningar: Charlotte Björkenstam, EpC, 08-555 536 55 eller Curt-Lennart Spetz, EpC, 08-555 531 28.