Stiftelsen Skansen

Dukat för jul i hus och gårdar

Pressmeddelande   •   Nov 16, 2011 07:34 CET

Under hela julen på Skansen kan man besöka hus som rustat för jul. I Delsbogården, Ekshäradsgården, Oktorpsgården och Statarlängan står borden dukade så rikt som hushållet hade råd med. I Väla skola och Posthuset står också granen prydd med dåtidens finaste juldekorationer.

Till vardags förr åt man enkelt. Bröd och gröt var basen i de dagliga måltider, och fick man kött eller fisk på tallriken så var den oftast rökt eller saltad. Därför var det fest när julen kom med färsk mat och många olika rätter att välja på.

I Delsbo kan man se ett julbord dukat med brödhögar, smörstakar, brännvinsskål i silver och målad trästånka för judrickat. Högst upp på brödhögen ligger "julkorset", ett speciellt julbröd som  bakas i korsform som en lussekatt. Allt bröd utom tunnbrödet förr var skådebröd. Det skulle stå orörda över helgen för att samla på sig av julens goda kraft. Senare under året kunde de användas till att bota sjukdomar eller ges till djur som behövde extra kraft.
På ett riktigt julbord i den här trakten skulle det finnas en färsk kalvstek. Huvudrätten var lutfisk med mjölksås och till efterrätt serverades korngrynsvälling smaksatt med kanel.
Det fanns inga bestick på borden. Man använde den egna kniven och vid behov skedar. Tunnbrödet som bakades till jul veks i sex delar och fungerade som tallrik på julbordet.
Till maten drack man julöl och "söp" brännvin från en supsked.

Oktorpsgårdens julbord visar en julafton omkring 1860 i södra  Halland. Vid den här tiden hade man börjat använda enkla, vita porslinstallrikar. På bordet fanns den traditionella brödhögen men också ett fat med uppskuret bröd som man åt av under helgen. Mitt på bordet stod ett hög träfat, "sömatsfatet", med julmaten - kok skinka, salt fårbog och hackepölsa. Till maten drack hembrygd juldricka och brännvin. Till efterrätt åt man julgröt kokad på risgryn och garnerad med socker och malen kanel.

I den värmländska Ekshäradsgården visas hur häradsdomaren Per Larsson och hans familj firade jul i slutet av 1800-talet. Här är dukat med porslin, kniv, gaffle och silversked. Mitt på bordet står ett stop av porslin som alla drack ur. Smör och bröd, köttkorv, fläskkorv, sylta och rullsylta ingick i julmåltiden liksom julost, lutfisk med vitsås, skalad potatsi och risgrynsgröt med hela kanelbitar. Efterrätten var en pudding av risgryn, ägg, mjölk, socker och smör som serverade med sylt av lingon, krusbär eller röda vinbär.

På 20-talet, i den fattiga Statarlängan, dukade man upp det finaste man hade av porslin, enkla bestick och udda glas. Här serverades smör och bröd, lutfisk och skalad potatis, bogfläsk istället för skinkan som man kunde sälja till stadsborna, och så drack man svagdricka och snaps till maten.

Från första advent kan man besöka julborden på Skansen.