Statens folkhälsoinstitut

Dyr ohälsa motiverar investeringar i folkhälsa

Pressmeddelande   •   Nov 15, 2010 08:29 CET

Kostnaden för den påverkbara ohälsan uppgår lågt räknat till 120 miljarder kronor per år. En bra start i livet, ”folkhälsofonder” och en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård är viktiga insatser både för att minska samhällets kostnader och för att förbättra hälsan. Det redovisar Statens folkhälsoinstitut till regeringen idag.

Den sammanlagda samhällskostnaden för ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall, i form av bland annat utebliven produktion och direkta sjukvårdskostnader, är lågt räknat 120 miljarder kronor per år. Det framgår av nya beräkningar i ”Folkhälsopolitisk rapport 2010” som överlämnas till regeringen idag. Kostnaderna kan minskas betydligt, exempelvis genom förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet samt minskad konsumtion av alkohol och tobak.

En analys av utvecklingen under perioden 2004-2009 visar förbättringar på två viktiga områden: Allt färre röker dagligen och totalkonsumtionen av alkohol har minskat något. Det är också här som regeringen har haft en tydlig inriktning med nationella handlingsplaner, relativt stora ekonomiska och personella resurser samt satsat för att inrätta samordningsfunktioner.

Den viktigaste insatsen för att skapa en god folkhälsa på sikt är att ge barn och unga en bra start i livet och förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg, och därmed goda möjligheter på arbetsmarknaden. Tidiga åtgärder för barn och unga med särskilda behov i exempelvis skola och förskola ger både minskade samhällskostnader och bättre hälsa. Omvänt kan brist på tidiga åtgärder istället orsaka stora kostnader.

Ett hinder i folkhälsoarbetet är att tidiga insatser från kommunerna i exempelvis skola och förskola ofta innebär att andra skattefinansierade aktörer minskar sina kostnader i ett senare skede. Kommunerna saknar därmed ofta tydliga ekonomiska argument. Vi föreslår därför att regeringen på försök inrättar ”folkhälsofonder” för tidiga och långsiktiga insatser för barn och unga. Det kan ge förutsättning för långsiktig budgetplanering, fler tidiga insatser, bättre hälsa och minskade kostnader.

Kommunernas ansvar för folkhälsoarbete kan också behöva tydliggöras. I dag finns inga tydliga lagkrav på att kommuner ska driva ett samlat folkhälsoarbete. Vi föreslår att regeringen utreder möjligheten att lagfästa kommunernas roll och ansvar för folkhälsofrågor.

Hälso- och sjukvården behöver utveckla sitt hälsofrämjande arbetssätt. I Västerbottens läns landsting har regelbundna hälsokontroller och aktiv rådgivning till invånarna lett till förbättrade kostvanor, minskad rökning och minskade hjärt-kärlsjukdomar. Trots positiva resultat är det få landsting och regioner som valt att arbeta på detta systematiska sätt. Vi föreslår därför att regeringen anslår stimulansmedel till några landsting eller regioner som vill testa och utvärdera ”Västerbottensmodellen”.

Totalt presenteras ett sextiotal förslag i den folkhälsopolitiska rapporten för framtidens folkhälsa.

För mer information:
”Folkhälsopolitisk rapport 2010” finns tillgänglig på www.fhi.se.

För ytterligare information:
Anita Linell, projektledare, 08-566 135 36, e-post: anita.linell@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, 063-19 97 69, e-post: johan.landin@fhi.se