Karolinska Institutet, KI

Effekten av screening för prostatacancer kan komma tidigare än man hittills trott

Pressmeddelande   •  Okt 09, 2003 12:47 CEST

En långtidsuppföljning av män som testats för prostatacancer visar att screening med sk PSA-test ger mycket goda möjligheter att upptäcka de allra flesta män som har prostatacancer i ett tidigt skede. I studien noteras också att den största delen män med lätt förhöjda PSA-värden inte utvecklar prostatacancer och att ca hälften av de som får sjukdomen har långsamväxande cancer.

En tredjedel av alla nya cancerfall hos män i Sverige år 2000 var prostatacancer, vilket innebär att det är den i särklass vanligaste cancerformen hos män. Sjukdomen svarade samma år för 5,6 procent av alla dödsfall hos män. Sverige har därmed bland de högsta dödstalen i världen i prostatacancer. Under den närmaste 15-årsperioden kan man befara en fortsatt ökning av antalet insjuknade. En förbättrad vård av män med hjärtkärlsjukdomar och den minskande rökningen bland män har gjort att färre dör av sjukdomar i cirkulationsorganen. Relativt fler män riskerar därför pga förlängd medellivslängd att få prostatacancer och även att dö av sjukdomen.

I Sverige har SBU avrått från tidigdiagnostik med PSA hos symtomfria män. Detta beslut baserades på att prostatacancer i de allra flesta fall är mycket långsamväxande och att, med tanke på den relativt höga åldern vid diagnos, många män därför skulle få en cancerdiagnos och eventuell behandling utan att vara hjälpta av den. Under de senaste åren har dock PSA-provtagning i oorganiserad form ökat kraftigt i Sverige.

I läkare Magnus Törnbloms aktuella avhandling har två populationer av män följts i 12 respektive 20 år efter blodprovstagning för PSA. Totalt har över 1600 män med medelåldern 67 år studerats. Resultaten visar att screening med PSA avsevärt tidigarelägger diagnosen av prostatacancer. Speciellt studerades män med PSA-nivåer i intervallet 3-10 ng/mL, dvs i det intervall där flertalet tumörer ännu inte spridit sig och således fortfarande är botbara. Inom 11 år upptäcktes prostatacancer, på grund av besvär, hos 20 procent av männen som levde så länge. Vid 20 års uppföljning hade ytterliggare 20 procent av männen inom detta PSA-intervall utvecklat prostatacancer. Tiden från det att en tumör kan upptäckas med PSA-testet till dess att symptom uppstår kan alltså variera kraftigt.

Även tiden till död i prostatacancer studerades. Det framgick då att prostatacancer i en ganska stor grupp av män, med lätt förhöjda eller normala PSA-nivåer, är mycket snabbväxande. Det första dödsfallet av prostatacancer kom redan 6 år efter blodprovstagning hos en man med ett lätt förhöjt PSA. Efter 6-10 år, 11-15 år respektive 16-20 år kom 60, 78 respektive 100 procent av dödsfallen i prostatacancer från gruppen av män med PSA nivåer under 10 ng/mL.

I USA där allmän PSA screening bedrivits i oorganiserad form sedan slutet på 1980-talet hade mer än hälften av männen över 65 års ålder PSA testat sig år 1994. Detta ledde initialt till en mycket kraftig ökning av antalet nya diagnostiserade fall. Sedan 1994 har dock dödstalen i prostatacancer sjunkit stadigt i USA. Det har diskuterats mycket om denna nedgång i dödligheten beror på tidigdiagnostik med efterföljande kirurgi eller strålbehandling eller om andra orsaker spelar in. Magnus Törnbloms avhandling stöder förmodandet att den minskade dödligheten i prostatacancer i USA kan förklaras av en utbredd PSA-screening, då många av de män som dör av sjukdomen har PSA värden inom behandlingsbara nivåer 6-10 år före dödsfallen.

PSA-screening ger således mycket goda möjligheter att identifiera absoluta majoriteten av män med prostatacancer i ett tidigt skede. Chansen att hitta elaka snabbväxande tumörer innan de spridit sig är stor men skall vägas mot att många tumörer (ca hälften i denna undersökning) utvecklar sig mycket långsamt (risk för överdiagnostik). Fortsatt forskning bör inriktas på att finna metoder som skiljer ut de potentiellt allvarliga fallen från de mer ofarliga. Utfallet av två stora pågående screeningstudier, kommer förhoppningsvis inom ett par år kunna ge ett tillräckligt beslutsunderlag för huruvida allmän screening för prostatacancer ska rekommenderas eller ej.

Avhandlingens titel:
The diagnostic performance of prostate-specific antigen (PSA) in early detection of prostate cancer: Considerations of sensitivity, specificity, lead-time and survival

Författare:
Magnus Törnblom, Centrum för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-585 877 81 eller 070 796 7218 alternativt mail: magnus.tornblom@cfss.ki.se

Disputation:
Fredag 10 oktober 2003, kl 9.00 Föreläsningssal C1-87, Huddinge Universitetssjukhus.

Hela avhandlingen (pdf) och abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-660-X/