Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Ekonomiskt oansvarigt att inte satsa på järnväg

Pressmeddelande   •   Apr 05, 2009 20:19 CEST

<!-- @page { size: 21cm 29.7cm; margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.21cm } -->

Oansvarigt att inte satsa på järnväg

I ett läge när ekonomin är i kris och oljan är på väg att sina är det oansvarigt att hålla igen på järnvägsinvesteringarna. Det finns bara 25-30 miljarder för väg och järnväg ihop till nya projekt för hela nästa tioårsperiod. Någon höghastighetsbana eller Norrbotniabana finns inte med, enligt en lista med förslag som SR fått ut, och som man beskriver som större satsningar på vägar än järnvägar. Man får hoppas att det inte blir riksdagens beslut i höst.

 

Lönsamma investeringar som Europabanan innebär inte ökade budgetunderskott utan bara att lånade pengar byts mot realkapital. Höghastighetsbanan beräknas vara återbetald på 30 år enligt konsultrapporten från Railize, och de 30 miljarder som föreslås vara statens andel kommer att bli värd mer. Banan minskar restiden från Stockholm mot Göteborg till två timmar och mot Malmö till tre timmar. Samtidigt kan mängden gods på stambanorna fördubblas.

 

Beträffande Norrbotniabanan är nu de företag som använder den beredda att ställa upp med pengar för att få den till stånd, eftersom deras kostnader för att transportera gods sjunker så kraftigt att det blir lönsamt för dem att göra. Alternativet är utflyttning.

 

Att spara på vad som kunde få igång sysselsättning och öka skatteinkomsterna är ingen ansvarsfull bugetpolitik. Det var sådan politik som på nittiotalet skapade dagens statskuld och depressionen på trettiotalet. I år tros budgetunderskottet bli 149 miljarder kronor.

 

Då förstår man inte att pengar inte är ett värde i sig, utan bara en symbol, en siffra på papper byggd på tilltro. Försvinner ekonomisk trygghet brukar färre pengarna, och vi får en undersysselsättning. Att spara i det läget ökar bara på arbetslöshet och statskuld mer än om staten hade underbalanserat budgeten.

 

Det skapar inte inflation att genom ökade utgifter kunna använda outnyttjade resurser. Lånar staten för investeringar kommer den att snabbare få inkomster som kan betala av på underskotten. Nu är rätta tiden att göra satsningar som samhället behöver, och som hade varit dyra och inflationsdrivande att göra i högkonjunktur.

 

Statsbudgeten behöver en investeringsbudget. Medel för investeringar förbrukas inte utan blir realkapital. Därför är det fel att behandla dem som driftskostnader och lägga dem under budgettak. Dit kan bara föras avskrivningar, räntor och underhåll, om man ska få en rättvis kostnadsbild, och de lönsammaste projekten skall bli gjorda först.

 

Det behövs kanske inte ens statliga pengar, utan bara en statlig garanti för att få lägsta ränta. Nu söker mycket kapital tryggare placeringsalternativ. Järnvägsobligationer skulle välkomnas att investera i. Från när järnvägen började byggas fram till första värdskriget satsades en procent av BNP varje år på lånade pengar, och Sverige blev rikt. Låt krisen bli en anledning att återjärnväga Sverige för att klara transporterna när bränsle till förbränningsmotordrift tryter. Då kommer vi att återvinna välstånd.

 

Hans Sternlycke

ordf Föreningen svenska Järnvägsfrämjandet

031-7729515