Tedestrand coaching AB

En karta är ingen "metod" enligt den gamla meningen!

Pressmeddelande   •   Okt 13, 2012 12:27 CEST

Förvirringen är ohyggligt stor idag om vad som krävs för en effektiv och varaktig utveckling - eller lösning av komplexa problem. Vi är vilse i vårt sökande efter en lösning som fungerar för flertalet som fastnat i svårare tillstånd oavsett vilket.

När en karta är skapad behövs inte längre några "metoder" enligt den gamla meningen. Kommunikationen och språket om - och kring detta är oerhört komplext, trots enkelheten i det jag vill visa.

Ju mer jag förklarar om den karta jag skapat desto större verkar förvirringen bli. Jag tror mig kunna se åtminstone en del i det som skapar denna förvirring samt ett motstånd tydligare i takt med att förvirringen och motståndet växer. Jag tvingas till att tänka längre!

När jag talar om min "metod" så sätter motståndet direkt igång. "Det kan inte bara finnas "en metod" vi är alla "olika" vi måste ha "mångfald" osv. Jag förstår den förvirring som uppstår om man tror att den karta jag skapat också är en "metod".

Jag kallar det jag gör för Tedestrand-Metoden och Visuell samtalsterapi eller kartterapi.

Det här skapar ett missförstånd utifrån tänkandet kring metoder. Det kognitiva, det systemiska, det psykodynamiska osv. är metoder. En karta är egentligen ingen metod, utan en karta är en helhetsbild över det "metoderna" försökt lösa. Även detta blir någon form av "trixande" med ord. Men det måste beskrivas på det här sättet om någon ska kunna förstå den skillnad jag visar.

Så när en karta är skapad inom ett komplext/komplicerat område så upphör alla "metoder" att vara intressanta. Kartan gör att det bara finns "ett vettigt sätt" att lösa problemet på, effektivt. Det innebär inte att man inte kan använda de gamla metoderna trots att kartan finns. frågan blir då, av vilket skäl ska man fortsätta använda gamla metoder som i princip aldrig lyckas skapa ett fullgott slutresultat, när man istället kan släppa metoderna och följa kartan och nå ett fullgott slutresultat i varenda process där kartan följs.

Av vilket skäl skulle man använda gamla metoder inom andra komplexa områden där man i en utvecklingsprocess skapat en karta, en ritning, ett flödesschema, en röntgenbild som alla leder processen noggrant och effektivt från start till mål? Jag frågar verkligen; varför skulle man det när överblicken som styr processen är den enda verkligt effektiva processen i jämförelse med "alla gamla metoder".

Jämför med vad kartan blir när den används praktiskt som en vägledare för processen och metoder som egentligen har alla delar utspridda utan den nödvändiga överblicken - hela bilden - vilket innebär att man famlar sig fram i blindo oavsett hur många bitar man har i sin påse...

När kartan är skapad över ett komplext område så har man bara skapat just det, en karta. Man har skapat en spegelbild över den process som ska lösas innan man löser problemet. Kartan i sig är något utöver alla metoder, kartan är den optimala bilden om hur - och i vilken ordning problemet ska lösas. Ingen metod utan denna karta kan komma i närheten av att visa vad en hel överblick - karta - visar. det är skillnaden mellan att misslyckas - och lyckas i komplicerade frågor.

Kartan kan när den är skapad användas för att snabbt och effektivt skapa en förståelse för helheten vilket gör att jag själv kan sätta igång och lösa problemet. Tedestrand-Metoden som inte egentligen är en ny metod utan en karta som innebär att man slipper fortsätta att misslyckas med metoderna som inte kan ge rätt hjälp.

Om vi jämför med andra komplexa problem så förhåller det sig exakt på samma sätt. När IKEA skapade enkla ritningar över sina möbler då kunde man börja sälja möblerna i delar eftersom ritningen - kartan - gjorde att i princip varenda människa kunde sätta ihop möblerna själv.

Tedestrand-Metodens karta fungerar precis likadant. När man lärt sig kartan och fått den i sin hand så kan i princip alla människor sätta igång att sätta ihop sig själv igen.

Detta är givetvis en förenklad förklaring. Att sätta ihop mänskliga psyken är mer komplicerat än att montera IKEA-möbler. Det bekräftar bara det jag säger; om en IKEA-möbel för att kunna sättas ihop av mig som människa kräver en karta först, är det ju naturligt att något så komplext som vårt psyke kräver något liknande om det ska vara möjligt att få ihop.

Detta var ytterligare ett försök att förklara den karta som skapats inom psykologins område som nästintill ingen verkar kunna ta emot information om. Och sannolikt så kommer många att uppleva fortsatt förvirring, gamla föreställningar är ohyggligt svåra att släppa.

Min uppmaning är att inte stanna där! Jag vet vilken skillnad det blir när kartan används. Var mer nyfiken, ifrågasätt gärna men inte på avstånd, våga närma dig den lösning jag talar om. Så många behöver denna karta helst från och med nu.

- Kan en orienterare orientera utan karta?

- Kan en snickare/betongarbetare bygga skyskrapor utan en ritning?

- Kan hjärnkirurgen/hjärtkirurgen, ortopeden operera utan en röntgenbild?

- Kan blomman återskapa sig själv utan kartan i sitt DNA?

- Skulle du eller jag se ut som vi gör utan denna karta i vårt DNA som styr skapandeprocessen?

Stanna upp och tänk efter; är mångfald bra för ovanstående? ska man för mångfaldens skull överge överblicken, eller överge den för att varje hus är olika - eller för att varje hjärtpatient har olika personlighet och bakgrund.

Är det inte så att illusionen om vi är unika - och att mångfald ska styra processen kring komplex problemlösning - blir en sanning bara när ingen överblick är skapad?

Blandar vi ihop begreppen? För att återställa funktionen i hjärtat hos patienten krävs en överblick - en röngenbild. Hjärtat för var och en kan se lite olika ut, liksom personlighet och bakgrund. Fråntar det behovet av en överblick? Eller är det precis tvärtom?

Anders Tedestrand

TEDESTRAND-METODEN - Visuell samtalsterapi och coaching

www.tedestrandmetoden.se

anders.tedestrand@gmail.com

mobil: +46738108235