Sveriges geologiska undersökning, SGU

En malmvulkan i Bergslagen!

Pressmeddelande   •   Apr 10, 2013 13:54 CEST

I en artikel i idag i Nature Scientific Reports visar en internationell forskargrupp ledd av svenska geologer att apatitjärnmalmerna i Grängesberg är av magmatiskt ursprung. Trots att denna typ av malm, där även Kirunamalmen ingår, står för 95 procent av Europas totala järnmalmsproduktion, så har dess ursprung alltid varit omdebatterat.

För nästan två miljarder år sedan var det vi idag kallar Bergslagen en övervägande marin miljö med en kraftfull och ofta våldsam vulkanism. Här finns tusentals större och mindre förekomster av järnmalm, av vilka en hel del har brutits genom åren. De absolut största av dessa järnmalmer är av en speciell typ, så kallade apatitjärnmalmer, som också kallas malmer av Kirunatyp. Trots deras stora vikt för svensk liksom internationell gruvindustri har bildningssättet för denna malmtyp under lång tid varit mycket omdebatterat, och inte blivit helt klarlagt.

Idag publicerar en internationell forskargrupp med geologer från SGU, Uppsala, Kapstadens och Stockholms universitet en artikel i förlaget Natures open-accesstidskrift Scientific Reports, som visar att malmer av Kirunatyp verkligen är av magmatiskt ursprung.

– Kirunatypens malmer och deras bildningssätt är och har varit en stor utmaning som det är spännande att jobba med. Samarbetet inom den här gruppen har gjort det möjligt för oss att få nya insikter om bildningssättet, säger Erik Jonsson, statsgeolog på SGU och adjungerad professor vid Uppsala universitet.

95 procent av Europas järnproduktion

Järnmalmer av Kirunatyp står idag för omkring 95 % av Europas totala järnmalmsproduktion.  Av alla järnmalmer i mellersta och södra Sverige utgör Grängesbergsmalmerna i nordvästra Bergslagen de allra största. Förutom järn är dessa malmer också en möjlig framtida resurs för sällsynta jordartsmetaller och fosfor. De bröts för utvinning av järn fram till 1989 och det finns planer på att nu återigen starta gruvdrift där.

De nya forskningsrönen från den Uppsalabaserade gruppen visar, utifrån systematiska analyser av sammansättningen på syreisotoper och geokemi, att järnmalmerna i Grängesberg bildades i en magmatisk, övervägande vulkanisk miljö, vid mycket höga temperaturer. Dessa data är unika och utgör ett starkt bevis i diskussionen om hur dessa viktiga malmer kom till.

Hett som lava

Grängesbergs järnmalmer bildades således i ett övervägande vulkaniskt system vid mycket höga temperaturer, minst 800 – 900°C. Detta är den temperatur som magma har, alltså den bergartssmälta som bildar exempelvis lava. Merparten av järnmalmen har sannolikt bildats i ett läge strax under en komplex, stor vulkan – en malmvulkan i Bergslagen!

Artikeln i Nature publishings open-accessjournal Scientific Reports har skrivits av E. Jonsson, V. R. Troll, K. Högdahl, C. Harris, F. Weis, K. P. Nilsson, & A. Skelton och heter Magmatic origin of giant ”Kiruna-type” apatite-iron oxide ores in central Sweden; Scientific Reports 3: 1644, DOI: 10.1038/srep01644). Studien utgör del av ett projekt som finansierats av SGU.

Vill du veta mer? Kontakta:
Erik Jonsson (SGU), erik.jonsson@sgu.se , Tel: 070-222 88 51
Karin Högdahl (UU), karin.hogdahl@geo.uu.se, Tel: 018-471 2571
Valentin Troll (UU), valentin.troll@geo.uu.se , Tel: 018-471 2570

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.