Europaparlamentet

En marin strategi för EU

Pressmeddelande   •   Nov 14, 2006 17:34 CET

För att motverka hoten mot den europeiska marina miljön har kommissionen föreslagit en marin strategi och ett direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område. Parlamentet välkomnar ansatsen men vill stärka strategin och föreslår att Östersjön görs till pilotområde inom ramen för den marina strategin.


Kommissionen har inom ramen för det sjätte åtgärdsprogrammet för miljön för perioden 2002–2012 lagt fram ett förslag till direktiv om en ”marin strategi” i syfte att stärka den befintliga politiska ramen. Direktivet inrättar en rad förvaltningsenheter i form av ”europeiska marina regioner”, vilka förutsätter att medlemsstaterna utvecklar marina strategier som omfattar en inledande bedömning av staternas marina miljö, fastställande av miljömål, inrättande av ett program för kontroll av de pågående bedömningarna och en regelbunden översyn av målen, samt fastställande av ett åtgärdsprogram som gör det möjligt att nå ett gott miljötillstånd. Medlemsstaterna måste också slå fast vad som kännetecknar ett "gott miljötillstånd" för vattnen inom deras myndighetsområde.

Ett gott miljötillstånd
Parlamentet har inom medbeslutandeförfarandet antagit ett betänkande av Marie-Noëlle LIENEMANN (PSE, FR) om kommissionens förslag till ett direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område. Drygt ett åttiotal ändringsförslag antogs dock för att stärka förslaget. Ledamöterna vill att direktivet ska fastställa en ram genom vilken medlemsstaterna ska uppnå ett gott miljötillstånd i den marina miljön senast 2017 och inte 2021, och vidta åtgärder som

a) skyddar och bevarar den marina miljön eller möjliggör dess återhämtning eller, när detta är möjligt, återställer funktionen, processerna och strukturen för den marina biologiska mångfalden och för de marina ekosystemen,

b) förhindrar och eliminerar föroreningen i den marina miljön för att garantera att det inte finns någon betydande inverkan på eller betydande risk för den marina biologiska mångfalden, de marina ekosystemen, människors hälsa eller ett legitimt utnyttjande av haven,

c) bevarar utnyttjandet av de marina tjänsterna och tillgångarna och annan verksamhet som utförs i den marina miljön på sådana nivåer som är hållbara och som inte äventyrar kommande generationers utnyttjande och verksamhet och inte heller de marina ekosystemens kapacitet att reagera på de ändringar som orsakas av naturen och människan.

Parlamentet vill också att en rad avgörande begrepp ges enhetliga definitioner i direktivet däribland ”gott miljötillstånd” och "marina skyddsområden".

Direktivet ska vara tillämpligt på alla europeiska marina vatten och ska dessutom beakta behovet av att garantera kvaliteten på den marina miljön i associeringsstater och ansökarstater.

Marina regioner och åtgärdsprogram
Till de marina regioner som ska omfattas lägger ledamöterna utöver Nordöstra Atlanten, Östersjön, Medelhavet även till Svarta havet.

Medlemsstaterna ska definiera ändamålsenliga förvaltningsenheter inom sina europeiska marina vatten för varje marin region eller delregion. De ska allmänt uppnå ett gott miljötillstånd genom att upprätta och genomföra marina strategier. De ska senast 2012 (och inte 2016 som kommissionen föreslår) ha utarbetat ett åtgärdsprogram för att uppnå ett gott miljötillstånd. Detta program ska vara i kraft senast 2014 (istället för 2018).

Östersjön bör utses till pilotprojekt
Europaparlamentet vill med hänsyn till att ekosystemet i Östersjön är särskilt känsligt (inhav med bräckt vatten) att de medlemsstater som omringar Östersjön (åtta av nio stater runt Östersjön är EU-medlemmar) skyndsamt bör försöka ta itu med hoten från övergödning och introducerandet av invasiva arter och överfiske. Grannländerna måste inbjudas att delta i denna process. Ledamöterna anser dessutom att den marina regionen i Östersjön kunde utses till ett pilotområde för den marina strategin. Helsingforskommissionens (Helcom) kommande handlingsplan för Östersjön kunde vara en nyttig resurs om Östersjön skulle användas som ett pilotområde för att genomföra den marina strategin. Ett tillägg från parlamentet fastslår att medlemsstaterna i regionen senast 2010 ska utveckla ett gemensamt åtgärdsprogram för den marina regionen i Östersjön i enlighet med direktivet för att få till stånd ett gott miljötillstånd i Östersjöns marina region.

Marina skyddsområden
Ledamöterna definierar i direktivet ”marina skyddsområden” som områden där verksamhet som avsevärt belastar och/eller påverkar den marina miljön ska begränsas eller förbjudas. Skyddsområdena ska fastställas av medlemsstaterna under den marina strategins förberedande skede och ska utgöra en del av ett system för den fysiska planeringen av havsmiljön som är enhetlig på gemenskapsnivå samt på regional och delregional nivå och förenlig med internationella åtaganden som gemenskapen förpliktat sig att följa.

Medlemsstater som delar på en marin region ska enligt ledamöterna garantera att en enda gemensam marin strategi utarbetas per region eller delregion för de vattenområden som faller inom deras suveränitet eller jurisdiktion inom ifrågavarande region. Vid behov ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att införa slutna marina naturreservat i syfte att skydda och bevara de mest sårbara marina ekosystemen och den biologiska mångfalden. Skyddsåtgärder ska vidtas inom den fysiska planeringen, inklusive användningen av särskilda bevarandeområden i enlighet med tillämpliga direktiv.

Enligt parlamentet ska medlemsstaterna se till att dessa områden formar ett sammanhängande och representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012 bestående av tillräckligt stora områden som är fullständigt skyddade från all utvinning och där bland annat lekområden, uppväxtområden samt födosöksområden skyddas och ekosystemens struktur och funktion kan bevaras eller återupprättas. Senast 3 år efter att direktivet trätt i kraft ska medlemsstater upprätta register över dessa skyddsområden och allmänheten ska ha tillgång till informationen.

Utöver detta vill ledamöterna att kommissionen avlägger en lägesrapport om skyddsområdena senast 24 månader efter det att direktiv trätt i kraft. På grundval av detta ska kommissionen vid behov i enlighet med de förfaranden som fastställts i föredraget föreslå ytterligare gemenskapsåtgärder som behövs för att nå målet att skydda ett representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012.

Kommissionen ska se över direktivet senast 10 år efter dagen för dess ikraftträdande och ska vid behov föreslå för Europaparlamentet och rådet nödvändiga ändringar.

Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast två år (och inte tre) efter dagen för dess ikraftträdande.

Strategi för skydd och bevarande av den marina miljön
Parlamentet har också med 573 röster för, 8 emot och 13 nedlagda antagit ett betänkande av Aldis KUŠĶIS (EPP-ED, LV) om kommissionens förslag till en temainriktad strategi för skydd och bevarande av den marina miljön. Parlamentet insisterar på att direktivet ska innehålla en för hela EU gemensam definition av gott miljötillstånd, vilket enligt parlamentet kan anses föreligga då hanteringen av alla marina ekosystem inom en viss marin region gör att de fungerar på ett balanserat, självunderhållande sätt trots miljöförändringarna, och är förenlig med både den biologiska mångfalden och mänsklig verksamhet

I betänkandet välkomnas grönboken ”Unionens framtida havspolitik”, där havens hållbara utveckling ses ur ett helhetsperspektiv, men ledamöterna varnar för ett alltför utpräglat ekonomiskt grepp på problematiken. De yrkar på en balans mellan ett ekonomiskt och miljörelaterat synsätt.

Kommissionen uppmanas också i detta betänkande att undersöka möjligheterna att göra Östersjön till ett pilotområde, i och med att Östersjön är ett särskilt känsligt havsområde och medlemsstaterna kring detta hav sannolikt kommer att gå med på ett snabbare genomförande av planerna och projekten genom det arbete som utförs inom HELCOM och andra organ.

Debatt som föregick omröstningen
Carl SCHLYTER (De gröna/EFA, SE) välkomnade under debatten de båda betänkandena som förbättrar kommissionens förslag, bl.a. genom att kräva att ett gott miljötillstånd ska uppnås 2017 istället för 2021 och betonade vikten av marina reservat.

- Nationalparker har vi i alla länder, men marina reservat lyser med sin frånvaro där de bäst behövs. Det finns överväldigande statistiska bevis för att marina reservat ger skydd som både ökar fisket och den biologiska mångfalden i närområdena. När fisk får växa till sig skyddat sprider sig de äldre fiskarna och ger bättre fångster. Speciellt Östersjön är ett väldigt känsligt hav med bräckt vatten. Länderna runt Östersjön måste alltid ha rätt att införa hårdare krav på vattenskydd om de anser det nödvändigt och detta utan att hotas av långvariga rättsprocesser om att den inre marknaden ska gå före skyddet av haven.

Schlyter vill också framhålla parlamentets krav på att bidrag inte får ges till jordbruk som läcker stora mängder näringsämnen till haven. Mina ändringsförslag 81 och 82 (båda antogs) syftar till att reglera utsläpp av avfallslagring på ett seriöst sätt eftersom ursprungsförslaget är för svagt. Schlyter motsatte sig ändringsförslag 90 som syftar till att ta bort referensen till radioaktiva ämnen. Detta skulle strida mot det ursprungliga målet från 2002. (Ändringen antogs).

Åsa WESTLUND (PSE, SE) ansåg också att Lienemann och Kušķis gjort ett väldigt förtjänstfullt jobb.

- Jag bor själv vid Östersjön och har tyvärr därför på väldigt nära håll fått se vad det innebär för enskilda, men också för jobb och tillväxt när havens ekosystem är ur balans. Jag vet också att människor förväntar sig att vi i det här huset tar ett krafttag och gör någonting åt de problem som de upplever varje dag.

Westlund sade att det krävs en kraftigt uppsnabbad process där åtgärderna sätts in tidigare. Parlamentets tidtabell om när målet om ett gott miljötillstånd i våra hav ska nås är betydligt mer ambitiöst än vad kommissionen har föreslagit. För det andra, krävs tydligare definierade målsättningar för att garantera att vi faktiskt uppnår någonting. För det tredje, att det hav som kanske har den sämsta situationen, Östersjön, blir ett pilotområde för den här strategin, där åtgärderna ska sättas in särskilt tidigt och gärna då grunda sig på Helsingforskonventionen. Det behövs för att rädda Östersjön.


Olle SCHMIDT (ALDE/ADLE, SE) underströk att det är allas vårt ansvar att se till att våra hav kan överleva de påfrestningar som havsmiljön utsätts för.

- Ett extra stort ansvar hänger på den här församlingen och på EU för att vi ska kunna finna formerna för ett gränsöverskridande arbete med insatser som är samordnade och kraftfulla. Tiden är som många har påpekat knapp, ytterst knapp.

Han sade att i norra Europa är Östersjön det viktigaste havet och det hav som utsatts och utsätts för de största hoten.

- Vi ser med stor oro ser på den planerade gasledningen från Ryssland till Tyskland. De detaljerade planerna ska presenteras den 14 november. En gasledning i den känsliga Östersjön utgör ett stort miljöhot. Gasledningen kan skadas av fartyg, av kvarvarande gamla minor och kan utsättas för terrorangrepp. Gasledningen utgör ett hot mot miljön och fisket, både när den byggs och under driftstiden. Riskerna är enligt min mening påtagligt större än fördelarna. Europa behöver förvisso energiförsörjning, men denna naturgasledning ska inte gå på Östersjöns botten. Ska gasledningen byggas, ska den gå på land. För havsmiljöns skull, för Östersjöns skull.


Föredragande: Marie-Noëlle LIENEMANN (PSE, FR) och Aldis KUŠĶIS (EPP-ED, LV) Betänkanden: A6-0373/2006 och A6-0364/2006 Beslutsförfaranden: Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I) och intiativbetänkande Debatt: 13.11.2006 Omröstning: 14.11.2006

Ref.: 20061113IPR12517
Kontakt:
Pernilla Jourde
Redaktion & information
E-postadress : press-sv@europarl.europa.eu
Telefonnummer i Bryssel : (32-2) 28 43411 (BXL)
Telefonnummer i Strasbourg : (33-3) 881 72420 (STR)