IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

En metod för att i ett tidigt skede uppskatta resultatet av ett program

Pressmeddelande   •   Maj 28, 2004 10:09 CEST

Att utvärdera effekten av ett program kräver oftast några års uppföljningshorisont. Nu visar en ny IFAU-rapport hur man kan ge en uppskattning av det förväntade resultatet redan kort efter det att programmet introducerats. I rapporten används friårsförsöket som exempel på hur metoden kan användas.

När ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program introduceras är intresset stort att snabbt få veta hur det fungerar. Man vill t ex veta om programmet förbättrar deltagarnas framtida ställning på arbetsmarknaden. En sådan effekt kan dock inte mätas omedelbart utan oftast först efter några år. Det finns alltså en konflikt mellan forskarnas behov av lång uppföljningshorisont och politikernas önskan om snabba svar.

Nettobehandling
I den nationalekonomiska utvärderingslitteraturen talar man om att programmet ger deltagarna en viss ”behandling”. I en del fall är samma behandling tillgänglig även utanför programmet. Exempelvis skulle en person som erbjuds en period av subventionerat arbete ha kunnat fått viss arbetslivserfarenhet även utan subventionen. ”Nettobehandlingen” är då skillnaden mellan hur mycket erfarenhet personen får genom subventionsprogrammet jämfört med hur mycket erfarenhet denne skulle ha fått om han inte erbjudits subventionen. Studien föreslår att en skattning av nettobehandlingen ger en bra indikation på programmets effekt: ju större nettobehandling desto större förväntad effekt. En väletablerad metod inom utvärderingslitteraturen, ”propensity score matching”, kan tillämpas för att skatta nettobehandlingen. Med hjälp av matchningen kan man även studera hur förändringar i kriterier för vem som ska delta i programmet påverkar nettobehandlingen och därmed programmets förväntade effekt.

Metoden tillämpas på friårsförsöket
Metoden illustreras med resultaten från IFAU:s första delrapport om det svenska friårsförsöket (2003:7). Ett av syftena med friåret var att stärka vikariernas ställning på arbetsmarknaden. Med metoden kan man se att vikarierna ändå skulle ha arbetat ungefär hälften av den genomsnittliga programtiden även om de inte hade fått ett friårsvikariat. Dessutom hade vikarierna en relativt stark ställning på arbetsmarknaden redan innan vikariatet. Det visar sig att nettobehandlingen, eller effekten, av friåret på vikariernas arbetsmarknadssituation är liten. Genom att skatta nettobehandlingen kan man i ett tidigt skede se att den förväntade effekten skulle öka om urvalskriterierna ändrades.

Working paper 2004:7 ”Early indication of program performance: The case of a Swedish temporary employment program” är skriven av Laura Larsson och Oskar Nordström Skans, IFAU.

För mer information, kontakta Laura Larsson, tel: 018-471 70 82, e-post: laura.larsson@ifau.uu.se eller Oskar Nordström Skans, tel: 018-471 70 79, e-post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se.