Örebro universitet

Enbart vetenskap löser inte miljöproblem

Pressmeddelande   •   Nov 06, 2013 11:02 CET

För att hantera miljöproblem räcker det inte med enbart den kunskap som vetenskapen ger oss. Vi måste också ta med kunskap som skapas av andra aktörer. Det här beskriver Karin M Gustafsson i sin doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet. Där studerar hon kunskapsproduktion i samband med ett av våra stora miljöproblem, hotet mot den biologiska mångfalden.

– Miljöproblem uppstår inte bara av sig själva i naturen utan utvecklas i förhållande till samhället och hanteras sedan av samhället, säger Karin M Gustafsson. För att vi ska uppmärksamma problem förknippade med den biologiska mångfalden, som förlusten av utrotningshotade arter, är vetenskapen central. Men den kunskap vetenskapen producerar är inte den enda, även andra aktörer skapar kunskaper. I sin avhandling The Importance of Trust. A study of knowledge production of biodiversity diskuterar hon hur hotet mot den biologiska mångfalden försöker förstås och hanteras av olika aktörer i samhället, som allmänhet, intresseorganisationer och expertis.

Karin M Gustafsson tar sin utgångspunkt i tre olika händelser. Den första är lokaliserad i ett område på Gotland där fjärilslarven tallprocessionsspinnaren ökat explosionsartat. Larven är sällsynt, men kan orsaka allergiska problem. Den andra är Naturskyddsföreningen årsbok från 2011 som handlar om biologisk mångfald, om vad en förlust av den får för konsekvenser och om vad som kan göras för att förhindra det. Den tredje är IUCNs Rödlista av hotade arter, ett vetenskapligt klassificeringssystem som används för att identifiera arter som riskerar att utrotas.

Olika kunskapsproducenter

I Gotlandsfallet har Karin M Gustafsson kunnat se hur lokalbefolkningen producerat kunskap om situationen för att få den hanterbar. Det har handlat om hur man ska förstå situationen, vad man kan och bör göra, vem som kan göra något och vilka risker som olika bekämpningsåtgärder innebär, bl.a. för de hotade arter som finns i området.

I studien av Svenska Naturskyddsföreningens årsbok från 2011 undersöker hon hur SNF besvarar frågor som hur och för vem förlusten av biologisk mångfald är ett problem, vem som kan göra något åt det och vilken kunskap som kan används för att besvara dessa och andra frågor. I studien visar hon hur biologisk mångfald talas om på olika sätt beroende på vem som talar i texten. Men studien visar också hur SNF använder sig av dessa olika bilder av den biologiska mångfalden för att skapa en sammanhållen förståelse för problemet.

Studien av IUCNs Rödlista handlar om hur vetenskapen och myndigheter konstruerar och använder sig av rödlistor av hotade arter för att försöka kartlägga den biologiska mångfalden, göra förlusten av den hanterbar för att förbättra läget för arter som hotas av utrotning. I studien gör hon det tydligt hur gränsen mellan vetenskap och politik är otydlig  och att fakta och värden är beroende av varandra när biologisk mångfald ska förstås och hanteras.

Förändrad relation

I tidigare studier av stora komplexa miljöproblem, har begreppet tillit blivit centralt. I dessa studier har man kunnat se hur tilltron till vetenskapen minskat, något som setts som ett hinder för att vetenskaplig kunskap ska kunna bidra till att lösa dessa problem. I sin avhandling ifrågasätter Karin M Gustafsson de orsaker som getts till misstron. Hon menar att misstron inte beror på att allmänheten är okunnig i dessa frågor utan att den i stället beror på att relationen mellan vetenskap och icke-vetenskap har förändrats.

– Då kunskap allt oftare produceras även utanför akademin ges tillit inte längre alltid till vetenskaplig expertis enbart på grund av den position de har i samhället. Tilliten riktas istället till den kunskap och de kunskapsprocesser som ses som tillförlitliga och trovärdiga oavsett vem som producerat den.

Att se tillit som något som vetenskap och ickevetenskap kan ha för varandras kunskap och arbetsätt, menar hon, ökar förutsättningarna för att se problemen från flera håll och bättre hantera inte bara förlust av biologisk mångfald utan även andra stora miljöproblem. 

Kontakt: Karin M Gustafsson Telefon: 019-303184 E-post: karin.m.gustafsson@oru.se

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell.
www.oru.se