Föreningen Sveriges Energirådgivare

Energideklarationerna måste bli ”Färdplaner för hållbarhet”

Pressmeddelande   •   Feb 07, 2010 20:24 CET

Dagens Nyheter skriver på nyhetsplats den 3 februari att energideklarationerna blivit ett fiasko. De genomförs inte, de innehåller inte de råd till energiförbättringar som de ska och kommunerna utövar inte den tillsyn som behövs.
Riksrevisionen har rapporterat att över hälften av deklarationerna inte ger tillförlitliga råd. En tredjedel gjordes utan besiktningar. Ändå gavs i 7 % av deklarationerna åtgärdsförslag – utan besiktning! Riksrevisionen menar att systemets legitimitet håller på att undergrävas.
Vi håller med. Systemet har blivit ett fuskverk!
Möjligheterna till effektivare energianvändning i det svenska byggnadsbeståndet är mycket stora; 50 % är fullt möjligt. Men omställningen tar tid och kan inte trollas fram ur en hatt. Det fordrar kompetent rådgivning. Vi menar att deklarationerna måste göras till ”färdplaner för hållbarhet” och visa hur byggnaden successivt ska förbättras.
Energiprisernas berg- och dalbana har visat hur sårbara kunderna är för händelser som ligger utanför deras kontroll. Det har dessutom blivit tydligt att klimat och miljö fordrar omfattande insatser i energianvändningen. Radikal effektivisering av energianvändningen bidrar till lönsamhet, minskar känsligheten och skapar robustare system med mindre miljöpåverkan.
Energirådgivarna och Energieffektiviseringsföretagen anser att energideklarationerna ska göras till ett aktivt instrument, till ”färdplaner för hållbarhet”. Först som sådana får de ett riktigt värde för byggnadsägaren och blir inte bara en lapp i trappuppgången. Då kan man successivt skapa ett uthålligt, robust och kostnads­effektivt energisystem. Men då krävs att:
1)    Åtgärdsförslagen är ”skarpa” och baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar, d.v.s. på besiktningar.
2)    Åtgärdsförslagen sätts in i ett planmässigt sammanhang för byggnadens framtida underhåll. Förslagen bör göras utgående från hur man kan halvera byggnadens energianvändning. Då kan man överväga under vilka förhållanden som åtgärderna kan göras lönsamma, t. ex. i samband med underhåll och ombyggnader.
3)    Märkningen måste EU-anpassas. Det svenska märket är unikt och kommunicerar inte kunskap om husets egenskaper på ett enkelt sätt så att en meningsfull diskussion kan föras mellan t. ex. boende och ägare eller mellan köpare och säljare. Det är förvånande att märkets egenskaper av handelshinder på den inre marknaden ännu inte uppmärksammats.
4)    Kommunernas tillsyn måste skärpas. Så att energideklarationerna får ett verkligt innehåll värdigt att tas på allvar av fastighetsägarna – istället för att upplevas som ett onödigt påfund som bara kostar tid och pengar.
Marknadens energieffektiviseringsföretag kan leverera de produkter och tjänster som behövs för att göra byggnaderna bättre och billigare. Men de kan göra det ännu bättre om de får beställningar som är ändamålsenliga.

Hans Nilsson
ordförande i EnergiRådgivarna och EnergiEffektiviseringsFöretagen
tel: 08 650 6733,  070 237 0862