Näringsdepartementet

Energiforskning är viktigt – men kan inte ställa om Sveriges energisystem

Pressmeddelande   •   Sep 02, 2003 11:04 CEST

Staten bör fortsatt satsa på energiforskning. För omställningen av energisystemet har dock andra faktorer större betydelse. Det konstateras i ett betänkande från utredningen om det långsiktiga energipolitiska programmet (LångEn-utredningen) som idag överlämnas till näringsminister Leif Pagrotsky.

I syfte att stimulera omställningen till ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem beslutade riksdagen om ett antal åtgärder år 1997. Bland annat inrättades ett program för energirelaterad forskning, utveckling och demonstration. För detta program avsattes drygt 5 miljarder kronor under åren 1998-2004.- Utväxlingen av de resurser som staten sätter in i verksamheten måste öka, säger Peter Nygårds, som på uppdrag av regeringen har utvärderat programmet.

Utredningen föreslår därför ett antal förändringar. Bland annat anser Peter Nygårds att Sverige är för litet för att satsa stort inom särskilt många av energiforskningens områden. Verksamheten bör därför koncentreras, såväl tematiskt som organisatoriskt. Sverige bör också verka för en effektivare rollfördelning mellan olika länder.

Vidare bör Energimyndigheten göras till ensamt ansvarig för programmet, istället för att som idag dela detta ansvar med Vinnova, Vetenskapsrådet och Formas. Utredningen anser också att energiforskningen i högre grad än idag måste resultera i kommersiellt fungerande tekniker på marknaden.- Min bedömning är dock att verksamheten inom programmet i det stora hela är bra och värdefull. Det finns därför all anledning för staten att fortsatt göra liknande satsningar, säger Peter Nygårds.

Peter Nygårds konstaterar också att energiforskningen inte kan utgöra motorn för omställningen av energisystemet, andra styrmedel har större betydelse, till exempel skatter, allmänna ramvillkor för företagande och olika former av stöd. Utredningen redovisar därför även mer generella förslag om hur förutsättningarna för omställningen kan förbättras.

Om en svensk strategi för omställningen av energisystemet skall bli framgångsrik krävs att de förutsättningar som skall gälla är trovärdiga och uthålliga över tiden. Omställningen har ett mycket långt, förmodligen 50-årigt perspektiv. En svensk strategi måste även beakta att villkoren för energipolitiken i hög – och ökande – grad formas i internationellt samarbete, i synnerhet på europanivå. Detta gör det svårt att avvika alltför mycket från omvärlden.

Enligt utredningen är det viktigt att det fortsatta arbetet med omställningen genomsyras av en positiv och offensiv förändringskraft.- Jag anser att det måste formuleras en tydlig, övergripande vision om vad omställning och ett långsiktigt uthålligt energisystem bör innebära, säger Peter Nygårds.

Visionen måste ha brett politiskt stöd, och även stödjas av alla övriga i sammanhanget relevanta samhällsgrupper, såsom t.ex. näringslivet, konsumenter och miljörörelsen.

För att betona omställningsarbetets vikt föreslår utredningen också att regeringen bör inrätta en särskild energiomställningsberedning under ledning av näringsministern eller hans statssekreterare. I beredningen bör ingå representanter på hög nivå från näringslivet och från berörda myndigheter och intressegrupper.

Enligt Peter Nygårds kan omställningen endast komma till stånd om näringslivet aktivt deltar:- Ambitionen bör vara att omställningen i hela samhället skall ses som en möjlighet att öka tillväxten, utveckla svenskt näringsliv och förbättra Sveriges konkurrenskraft – istället för att uppfattas som en motvillig reträtt från dagens energisystem. Energiomställning är också ett område där Sverige skulle kunna ta en ledande roll i Europa.

Utredningens betänkande EFUD – en del i omställningen av energisystemet (SOU 2003:80) finns på www.naring.regeringen.se

Peter Nygårds, 070-690 16 00