FAO

Energismart jordbruk nödvändigt för att minska beroendet av fossila bränslen

Pressmeddelande   •   Nov 30, 2011 11:59 CET

FAO-rapport vid COP 17 belyser hur livsmedelssektorn kan tackla energiutmaningen

Världens livsmedelssystem måste minska sitt beroende av fossila bränslen för att säkerställa livsmedelsförsörjningen i framtiden. Det framgår i FAO-rapporten om energismarta livsmedel, Energy-Smart Food for People and Climate, som presenterats vid FN:s klimatkonferens i Durban.

”Det finns skäl att tvivla på huruvida en livsmedelssektor med sitt nuvarande beroende av fossila bränslen kan möta den globala efterfrågan på mat. Utmaningen består i att frikoppla livsmedelspriserna från de stigande och fluktuerande priserna på fossila bränslen”, enligt en FAO-rapport som presenteras vid COP 17.

Enligt rapporten betyder höga och volatila priser på fossila bränslen, i kombination med osäkerheten kring deras framtida tillgänglighet, att livsmedelsproduktionen inom jordbruket måste bli energismart.

Livsmedelssektorn kräver energi, men har även möjlighet att producera den. En energismart ansats inom jordbruket erbjuder ett bättre sätt att ta vara på fördelarna av denna ömsesidiga relation mellan livsmedel och energi, fortsätter rapporten.

Till livsmedelssektorn räknas tillverkning av insatsvaror, produktion, förädling, transport, handel och konsumtion. Enligt rapporten förbrukar den cirka 95 exajoule (), vilket är ungefär 30 procent av den globala energikonsumtionen. Sektorn står även för 20 procent av världens växthusgasutsläpp.

Jordbrukets direkta energianvändning uppgår till sex exajoule per år, arbete från människor och dragdjur ej inräknat, varav OECD-länderna står för dryga hälften.

På gårdar används energi inom en rad olika områden, bland annat för att pumpa vatten, i utrymmen för boskap, odling och skörd av grödor, uppvärmning av växthus samt torkning och lagring. Efter skörd används energi inom förädling, paketering, lagring, transport och konsumtion.

Nytt tankesätt inom jordbruket

“Den globala livsmedelsektorn måste lära sig att använda energi på ett smartare sätt. Dagens metoder kan anpassas vid varje steg i livsmedelskedjan, så de bli mindre energiintensiva,”, säger FAO:s undergeneraldirektör på avdelningen för naturresurser, Alexander Müller.

Effektivitetsvinster kan uppnås till ingen, alternativt en ringa kostnad genom modifieringar av dagens jordbruks- och förädlingstekniker, tillägger han.

På produktionsnivå kan jordbruket anpassas för en smartare energianvändning. Ett par exempel är bränsleeffektivare motorer, kompostering och precisionsgödsling, bevattningsövervakning och precisionsbevattning, minskad plöjning (no-tilling) och användande av grödor och boskapsraser som inte är lika beroende av insatsvaror.

Efter skörd kan förbättrad transport och infrastruktur, bättre isolerade förvaringsanläggningar, färre förpackningar, mindre matsvinn och mer effektiv matlagningsutrustning göra att energianvändningen minskar.

Räknat på både produktionsnivå och efter skörd, uppgår förlusterna och svinnet till att omfatta ungefär en tredjedel av allt livsmedel som produceras. Då tillkommer också förlusten av energin som går åt vid produktionen av dessa varor, noterar FAO-rapporten.

Minska fossilbränsleberoendet inom jordbruket

FAO:s rapport uppmärksammar också de stora möjligheter jordbruket har att producera mer av den energi som behövs för att trygga livsmedelsförsörjningen och främja landsbygdsutvecklingen.

”Om lokal förnybar energi används genom hela produktionskedjan kan det ge en förbättrad energitillgång, en diversifiering av inkomsterna från lantbruket och förädlingsindustrin, mindre svinn, minskat beroende av fossila bränslen och lägre växthusgasutsläpp. Sammantaget skulle detta innebära ett steg mot att uppnå målen för hållbar utveckling”, säger rapporten.

Sol-, vind-, vatten- och bioenergi, liksom geotermisk energi kan ersätta den fossila energin inom lant- och vattenbruk. Den förnybara energin kan också användas vid förvaring och förädling av livsmedelsprodukter. Redan idag tas till exempel restprodukterna från sockerframställning tillvara för att alstra värme och elektricitet. Så kallat ”vått förädlingsavfall”, som defekta tomater och skinn eller fruktkött från juicetillverkning, kan rötas till biogas. Det finns nu miljontals småskaliga biogasanläggningar som används av självförsörjande lantbrukare i låginkomstländerna för att producera biogas för hushållsbehov.

Slutligen bör tillgängligheten till moderna energisystem förbättras för de miljoner människor som fortfarande använder biomassa för matlagning och uppvärmning.

En lång väg att gå

Övergången till ett energismart jordbruk är en enorm utmaning. Det kommer krävas långsiktigt tänkande och processen behöver starta redan i detta nu, säger FAO.

Under veckans klimatförhandlingar i Durban, argumenterar FAO för ”Energismart mat för människor och klimat”. Ansatsen är baserad på tre grundprinciper, den första är att ge den breda allmänheten, särskilt landsbygdsamhällen, tillgång till energi, den andra är att förbättra energieffektiviteten inom alla steg i livsmedelskedjan och den tredje är att byta ut fossila bränslen mot förnybara energisystem i livsmedelssektorn.

”Huvudfrågan vi står inför är inte om eller när vi borde börja övergången till energismarta livsmedelssystem, utan snarare hur vi kan komma igång och påbörja en gradvis och stabil förändring”, säger Müller.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

FAO Norden

FAO på COP 17 i Durban: rapporter, aktiviteter m.m.

Rapporten Energy-Smart Food for People and Climate

Sammanfattning för beslutsfattare: The Case for Energy-Smart Food Systems

Intergrerade livsmedels- och energisystem