Time PR AB

EU borde lära av Kina om hur man reglerar farliga substanser

Pressmeddelande   •   Jul 01, 2009 11:07 CEST

EU borde lära av Kina om hur man reglerar farliga substanser

Det finns mycket att lära från Kina gällande avyttring av giftiga ämnen i elektroniska produkter, säger Melvyn Wray, Vice President of Marketing, EMEA, Allied Telesis.

Det här är det "gröna" året. Inte ett enda datablad eller produkt kommer ut på marknaden utan att tillräckliga resurser lagts ner på marknadsföringen av produktens "gröna" fördelar. I tillägg till den lägre energiförbrukningen och elförsörjningen Energy Star, är det viktigt att ta hänsyn till de element man finner i respektive ände av produktens livscykel: har farliga ämnen använts vid tillverkningen av komponenterna, och kan den avyttras och återvinnas på ett ansvarsfullt sätt.

Delar av Kina har tidigare använts som "soptippar" för elektroniska produkter som datorer och nätverksutrustning vilket har lett till stora ekologiska konsekvenser. Det kanske är på grund av detta som Kinas regering har dragit upp ett antal riktlinjer som sätter en hög global standard för hur farliga ämnen i nätverksutrustning bör hanteras.

För det första: vilka riktlinjer gäller för närvarande inom EU?

RoHS-direktivet (Restriction of Hazardous Substances) (2002/95/EC) trädde i kraft inom EU i mitten av 2006. Direktivet, som ska gälla som lag i samtliga stater i EU, begränsar användningen av sex "farliga" material i elektronisk och elektrisk utrustning. I direktivet specificeras maxhalterna av bly, kvicksilver, kadmium och tre andra ämnen som tillåts i någon individuell komponent i en produkt.

Specifikt ställer direktivet upp regler för att minimera miljöförstöring vid spridning eller avyttring av produkten, ingen komponent i någon elektronisk produkt får innehålla över 0,1 viktprocent bly, kvicksilver, hexavalent krom, polybromerade bifenyler eller polybromerad difenyl. Kadmiumhalten är begränsad till 0,01 % av en komponent.

Men i praktiken, på grund av potentiella hållbarhetsaspekter, har nätverksbranschen (servrar, lagring och lagringssystem, nätverksinfrastrukturutrustning för; brytare, signalering och sändning samt nätverksadministration för telekommunikation) tillstånd att ignorera blybegränsningarna för att kunna fortsätta använda blybaserad lödning. Detta benämns i branschen RoHS 5 (eller ibland RoHS 5/6 eftersom bara 5 av de 6 kemikalierna är begränsade).

Kontraproduktivt? Jo, men det finns mer - EU-direktivet kräver heller ingen produktdeklaration som visar om produkten uppfyller antingen RoHS 5 eller 6. Men de flesta tillverkarna har sina egna deklarationer, antingen i marknadsföringen eller som visuellt hjälpmedel vid inventering. RoHS 5-undantaget är tidsbegränsat till 2010 och några få företag, däribland Allied Telesis, arbetar redan enligt RoHS 6-normen.

Men i Kina ser det annorlunda ut. Den kinesiska regeringens direktiv gällande kontroll av miljöförstöring på grund av elektroniska komponenter (Management Methods for Controlling Pollution by Electronic Information Products: Ministry of Information Industry Order #39) trädde i kraft den 1 mars 2007. Direktivet, som togs fram oberoende av EU:s RoHS-direktiv, reglerar samma sex ämnen som EU och har angivit samma sex maxhalter.

Om en produkt inte innehåller något av de sex giftiga ämnena i högre halt än de tillåtna måste den märkas med följande symbol.

Om en produkt innehåller något ämne i högre halt än den maximalt tillåtna bör följande symbol användas. Siffran i cirkeln är "Environment-Friendly Use Period" (EFUP) - en tidsangivelse för under hur många år som de farliga/giftiga ämnena inte, vid normal användning, kan läcka ut från produkten eller förändra produkten så att den kan leda till allvarlig miljöförstöring, hälsorisk eller större skada på egendom.

 

Alla produkter som har den ovanstående symbolen måste också ha en lista på farliga ämnen, Hazardous Substance Table, i produktdokumentationen som uppger vilka skadliga ämnen som finns i produkten och vilka komponenter som de finns i. Långt ifrån de luddiga certifikat på uppfyllelse av EU:s RoHS eller en e-postförsäkran att de använda delarna uppfyller EU:s RoHS. Dessutom är alla i produktionskedjan ansvariga för uppfyllelsen och straffbara.

Till skillnad mot EU:s RoHS kräver Kinas RoHS också att allt förpackningsmaterial märks och är återvinningsbart. En serie märkningar, enligt tabellen nedan, visar nivån på återvinningsbart material i förpackningen.

Deklarationer av produkter och förpackningsmaterial är en självreglerande företeelse som gör att köparna kan göra mer informationsun.derbyggda val av nätverksutrustning

Sammanfattningsvis kräver alltså EU ingen produktdeklaration - men Kina gör det. EU redovisar ingen förväntad livslängd för produkten - det gör Kina. EU kräver inte förpackningsmaterial som är återvinningsbart och deklarerat - men Kina kräver det.

Något att ta lärdom av?