Europaparlamentet

Europas framtid

Pressmeddelande   •   Nov 30, 2006 10:49 CET

Europaparlamentet har idag debatterat EU:s framtid med Irlands premiärminister. Bertie Ahern är, efter Belgiens premiärminister Guy Verhofstadt, den andra i raden av stats- och regeringschefer som parlamentet ämnar bjuda in för debatt om unionens utmaningar och framtida behov. Krav på att de politiska ledarna bättre ska förklara EU:s betydelse för medborgarna utgjorde ett av debattens främsta ledmotiv tillsammans med krav på en lösning för konstitutionen


När Europaparlamentets talman Josep BORRELL välkomnade Irlands premiärminister Bertie AHERN meddelade han att debatten för första gången skulle tolkas till irländska som från den 1 januari 2007 kommer att tillhöra unionens officiella språk. Talmannen framhöll sedan Aherns långa erfarenhet av nationell och europeisk politik och påminde om hur Ahern i juni 2004 under regeringskonferensen lyckades ena regeringarna om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Innan talmannen överlämnade ordet till Irlands premiärminister påminde han om att parlamentsdebatten var den andra i den serie debatter med stats- och regeringschefer som inleddes i juni då Belgiens premiärminister Guy Verhofstadt talade i Europaparlamentets kammare.

Parallellt med detta initiativ har Europaparlamentet även inlett en rad interparlamentariska debatter om Europas framtid mellan Europaparlamentet och deltagare från nationella parlament varav nästa, "Europas framtid: Från tanke till handling, äger rum nästa vecka den 4-5 december i ett samarrangemang mellan Finlands riksdag och Europaparlamentet. (red amn)

http://www.futureofeurope.europarl.europa.eu/future/cms/lang/sv/


Irlands premiärminister
Irlands premiärminister Bertie AHERN inledde sitt tal om Europas framtid med att påminna om de stora fördelar Irland har dragit av sitt medlemskap i EU. När Irland trädde in i gemenskapen var den nationella välfärden cirka 60 procent av genomsnittet i Europa. Landet led också av utflyttning, arbetslöshet och hög inflation, problem som under de senaste åren i stort har försvunnit.

Han övergick till att tala om det växande ansvaret som EU har gentemot det internationella samfundet.

- Det är paradoxalt, sade Ahern, att i en tid då vi verkar vara osäkra internt när det gäller den riktning som den framtida utvecklingen av unionen ska ta, har vår externa roll aldrig varit viktigare eller tydligare".

Ahern betonade vikten av konstitutionen, men sade också att idag kan ingen förutsäga dess öde. Han sa att konstitutionen antogs av stats- och regeringscheferna därför att den var nödvändig. Behovet har sedan dess snarare ökat än minskat, men han tillstod att det finns betydande svårigheter att gå vidare i processen.

- Alla analyser om vad Europa behöver, om hur vi nått till det läge där vi är i dag och av möjliga alternativ övertygar mig om att det riktiga och mest realistiska alternativet är att vid lämplig tidpunkt gå tillbaka till innehållet och balansen i det konstitutionella fördraget som regeringarna enats om. Jag förstår att detta också är parlamentets syn i vid mening.

Premiärministern tog också upp några av de övriga utmaningar som EU står inför. Där finns frågan om EU:s konkurrenskraft på det internationella planet, men också EU:s roll när det gäller internationell solidaritet

- EU måste också, fortsatte Ahern, bemöta de negativa konsekvenserna av globaliseringen som människohandel och olaglig invandring. Slutligen, sade Ahern, är en av de viktigaste frågorna för EU i framtiden att bättre förankra EU hos sina medborgare.


Partigruppsinlägg
Hans-Gert PÖTTERING (EPP-ED, DE) framhöll också Irland som ett positivt exempel på ett land som dragit nytta av sitt EU-medlemskap. Oavsett landets regeringar har Irland alltid varit troget sitt EU-engagemang, sade han.

När det gäller konstitutionens framtid nämnde Pöttering Romfördragets femtioårsdag den 25 mars och de festligheter som kommer att anordnas i Berlin. Han hoppades att det tyska ordförandeskapet under våren ska lyckas driva frågan framåt så att man under toppmötet i juni ska kunna fatta ett konstruktivt beslut om konstitutionens framtid. Hans grupp skulle vilja behålla den kärna som finns och ha kvar texten om EU:s gemensamma värderingar och stadgan för de grundläggande rättigheterna, men han påminde om att EU måste kunna anta dagens utmaningar på det utrikespolitiska planet. Dessutom behövs bättre effektivitet och större insyn inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Martin SCHULZ (PSE, DE) välkomnade att Irlands premiärminister infann sig i Europaparlamentet eftersom det i dagsläget är berömvärt med regeringschefer som engagerar sig personligen i den europeiska debatten. Alltför många stats- och regeringschefer håvar in pengar från EU med ena handen och lägger skulden för nationella problem på EU med andra handen.

Schulz höll med Ahern om att man ska försöka behålla kärnan i konstitutionen, men påminde om att Irland tillhör de länder som fortfarande inte ratificerat konstitutionen.

- 18 länder har redan i princip ratificerat fördraget. Endast en liten minoritet blockerar. Jag förväntar mig att regeringarna i de länder som röstat nej bidrar till debatten om hur EU ska gå vidare, sade han avslutningsvis.

Graham R. Watson (ALDE/ADLE, UK) hänvisade till kommissionär Margot Wallströms varningar om att bristerna i EU-kommunikationen hör samman med den konstitutionella krisen. EU riskerar att mista medborgarnas förtroende eftersom EU inte förmår bemöta deras behov, bl.a. när det gäller den demografiska utvecklingen och globaliseringen.

- EU har bidragit till den globala ekonomin, men nu måste EU också se till att vissa av dess negativa sociala konsekvenser kan motverkas. Det behövs också mer EU när det gäller internationell brottslighet, särskilt med tanke på att det finns vissa brottsliga organisationer som är mäktigare än nationella regeringar.

Watson sade att författningen skulle ha inneburit ett svar på många av EU:s aktuella utmaningar och han beklagade att nationella politiker misslyckats med att förklara nyttan med konstitutionen. Han uppmanade särskilt politiska ledare i Frankrike och Nederländerna att infinna sig i Europaparlamentet för att redogöra för sina planer för EU:s utveckling.

Watson underströk att EU:s politiska ledare måste visa för medborgarna att EU fungerar, att man kan skapa en energipolitik, komma tillrätta med roamningkostnader och få till stånd ett verkligt samarbete när det gäller rättsliga och inrikesfrågor, exempelvis tack vare övergångsklausulerna i fördraget. Watson uppmanade till samarbete mellan de kommande tyska, portugisiska och slovenska ordförandeskapen.

Johannes VOGGENHUBER (De gröna/EFA, AT) sade att efter 18 månaders tankepaus måste de nationella regeringarna agera.

- Varför finns det ingen som ställer sig frågan varför Nederländerna och Frankrike röstade nej och varför medborgarna är besvikna på EU? Politiker brukar älska att låta genomföra och att citera opinionsundersökningar. En undersökning som gjordes av Eurobarometern sade att 62 % av dem som röstade nej i Nederländerna och 65 % av dem som röstade nej i Frankrike egentligen tyckte att EU behöver en författning men med ett annat innehåll. De ansåg bl.a. att EU ska ha större befogenheter på det sociala området. Varför kommenterar ingen detta?

Gabriele ZIMMER GUE/NGL menade att EU står vid en återvändsgränd. Bertie Ahern hänvisar till författningen, men denna kan ju inte träda i kraft. Medborgarnas farhågor och förväntningar måste bemötas först.

- EU har en unik kulturell mångfald, men vad ska vi göra med mångfalden, hur ska vi skapa en gemensam politik som engagerar medborgarna? Vi måste lyfta fram resultaten i vardagen som EU-medlemskapet innebär. EU måste också ta sig an de sociala problem som medborgarna har i sin vardag.

Brian CROWLEY (UEN, IE) talade om EU:s ekonomiska utmaningar, globaliseringen och den gemensamma utrikes-och säkerhetspolitiken. EU måste satsa mer på innovation för att säkra Europas ställning internationellt.

- EU är en modell för fred och ekonomiskt välstånd för många av våra grannländer och vi får inte svika våra vänner på Balkan, sade han sedan.

Kathy SINNOTT (IND/DEM, IE) uppskattade en ärlig diskussion om EU, men instämde inte helt med Irland som en sinnebild för en framgångshistoria i EU. Enligt henne välkomnade Irland företag men var förhållandevis stängt för människor. Hon sade också att man dragit ner på utgifter för sociala frågor och att det fanns sjukvårdsköer och problem med handikappade att åtnjuta sina rättigheter. Irland är också en miljöbov, ansåg hon med en regering som godkänner farliga industrier trots medborgarnas motstånd. Sinnott sade att självmordsstatistiken skjutit i höjden och att EU hotar Irlands sockerindustri och stöder forskning på foster.

Jim ALLISTER (NI, UK) ansåg att Aherns besök var egennyttigt och syftade till att putsa hans bild som statsman av internationell rang inför valen hemma i Irland.

Allister påpekade att vissa länder skjutit upp folkomröstningen av rädsla för ett nej. Enligt honom är författningen döende och det är lönlöst att som Ahern hålla brandtal.

-Men snart faller Dina nationella väljarnas dom, sade Allister avslutningsvis.



Ref.: 20061129IPR00709
Kontakt:
Pernilla Jourde
Redaktion & Information
E-postadress : press-sv@europarl.europa.eu
Telefonnummer i Bryssel : (32-2) 28 43411 (BXL)
Telefonnummer i Strasbourg : (33-3) 881 72420 (STR)

Helle Larssen
Redaktion & Information
Telefonnummer : (32-2) 28 43411
E-postadress : press-sv@europarl.europa.eu