Fiskeriverket

Expertgrupp samlas för virushot mot kräftdjur

Pressmeddelande   •   Feb 25, 2010 11:57 CET

Virussjukdomen WSD, white spot disease, riskerar att slå hårt mot räka, kräfta, hummer och krabba i svenska vatten. Smittan sprids via råa importerade kräftdjur som därför varken ska slängas i vatten eller användas som agn. Det gäller också skal och andra rester.
Fiskeriverket ser allvarligt på hotet och samlar nu en expertgrupp för att få fram åtgärder. Nyligen anslogs dessutom fiskevårdsmedel för WSD-forskning.
Viruset som leder till WSD, white spot disease, har sitt ursprung i Asien och har därifrån nått USA, Australien, Sydamerika och Afrika. Viruset är ofarligt för människor men orsakar sjukdom hos alla tiofotade kräftdjur som räka, kräfta, hummer och krabba. Sverige och övriga EU-länder är fria från sjukdomen.
SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, bedömer dock att WSD sannolikt finns i svenska vatten inom fem år. Konsekvenserna för fisket och den biologiska mångfalden bedöms kunna bli mycket allvarliga.
- Svenska räkor, kräftor, humrar och krabbor bedöms ha extra stor risk för att drabbas av WSD. Viruset trivs bra i kallt vatten och överlever även om det är frysgrader. För att viruset ska oskadliggöras krävs att vattnet värms upp till 60 grader i minst en minut, säger fiskeribiologen Erland Lettevall på Fiskeriverket.
Expertgrupp analyserar hot mot skaldjur
För att åtgärda problemet samlar Fiskeriverket inom kort en expertgrupp med representanter från Jordbruksverket, SVA, Livsmedelsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Ambitionen är att få fram lämpliga åtgärder, riktlinjer och förslag i förhållande till gällande lagstiftning.
Expertgruppen kommer parallellt även att diskutera den parasit som nyligen identifierats i svenska blåmusslor och hotet från den främmande arten amerikansk hummer, med de smittsamma sjukdomar den kan bära med sig.
- Viktigt att poängtera är att förebyggande åtgärder nästan alltid är billigast och effektivast. Det är ofta mycket svårt att komma till bukt med en smitta som dessutom slår brett på många olika arter, i många olika miljöer och med negativa effekter på den biologiska mångfalden. Kräftpestens introduktion till Sverige är en viktig erfarenhet i sammanhanget, säger Erland Lettevall.
Fler åtgärder har redan vidtagits i WSD-frågan. I förra veckan beslutade Fiskeriverket om årets fiskevårdsmedel. Ett av projekten som får delfinansiering är ett forskningsprojekt i SVA:s regi som just ska undersöka virussjukdomen WSD i kräftdjur. Dessutom har ytterligare medel anslagits för undersökningar av kräftsjukdomar och bakteriesjukdomar.
Importerade kräftdjur kan vara smittade
En viktig smittoväg för viruset är via råa importerade kräftdjur, som exempelvis jätteräkor.
- Därför är det viktigt att man aldrig använder råa importerade kräftdjur som agn, säger Erland Lettevall.
Även andra organismer kan överföra smitta utan att själv blir sjuka. Kända smittobärare är musslor, borstmaskar, små kräftdjur (copepoder och isopoder), hjuldjur (rotatorier) och fluglarver som tillhör familjen vattenflugor.
- Så se även upp med att agna med dessa organismer, säger Erland Lettevall.
I broschyren ”Faror med levande agn” ges rekommendationer om vilka agn man bör undvika som fritidsfiskare. Bland annat ska man aldrig använda levande agn man köpt utomlands. Betesfisk ska endast tas från det område man fiskar.
På grund av spridningsrisken för WSD ska man heller inte slänga ut råa importerade kräftdjur eller någon form av restprodukt, som skal från jätteräkor, i vatten eller strandområden.

För mer information, kontakta Fiskeriverket:
Erland Lettevall, fiskeribiolog, tfn: 031-743 04 02.