Moderaterna

Fågelinfluensa har fått orimliga proportioner

Pressmeddelande   •   Okt 28, 2005 15:46 CEST

Liten risk för smitta, men vi måste vara beredda om viruset förändras. Skräcken för fågelinfluensa har fått fullständigt orimliga proportioner. Dagligen ser vi stora rubriker i tidningarna och lyssnar till tv om fågelinfluensan. Medias ansvar är inte att sprida skräckscenarion i allvarliga frågor som berör människors hälsa. Istället behöver svenska folket informeras på ett sakligt sätt.

Det skriver den moderata riksdagsledamoten Ewa Björling på Aftonbladet-debatt 28 oktober.


Fågelinfluensaepidemin bland fåglar i Sydostasien startade redan 1997. Sedan dess har det funnits miljarder smittotillfällen. Trots detta kan vi ännu inte se att det smittar från människa till människa. Enligt WHOs senaste rapport från den 10 oktober i år har totalt 120 människor blivit smittade efter att ha varit i kontakt med fåglar och 60 av dessa har avlidit.
Detta skräckscenario får än mindre relevans när man jämför med hur det varje minut smittas tio människor med hiv, nio av dessa tio lever i Afrika, och sammanlagt är detta ungefär 15 000 nya hiv-infekterade varje dag, året runt, världen över. Malaria, de fattiga afrikanska kvinnornas och barnens sjukdom där mellan en och tre miljoner människor dör varje år. Smittrisken för fågelinfluensa är oerhört liten.

Hotet mot människors hälsa är inte fågelinfluensan i sig, utan om den skulle ge upphov till en ny influensavariant med snabb spridning över världen mellan människor.
I dag finns prototyper som håller på att registreras för utveckling av fågelinfluensavaccin på några stora läkemedelsbolag, om det skulle börja smitta mellan människor. Dessa är firmaspecifika och patentbelagda. Vi har från svensk sida inte lagt några optioner på vaccinrättigheter vid eventuellt framtida behov. Detta borde vi göra snarast för att säkerställa garantier för en viss proportion vaccin om det skulle utvecklas.
Istället för inhemsk svensk vaccintillverkning, som vore mycket kostnadskrävande, skulle man kunna skapa ett mer långsiktigt ekonomiskt hållbart alternativ genom att etablera en vaccinproducent för hela Nordeuropa.

Med min bakgrund som virusforskare från Karolinska institutet kan jag bara beklaga den våg av information och rekommendation om ”hamstring” av antivirala medel som förekommit i media. Varken Smittskyddinstitutet eller Socialstyrelsen rekommenderar detta. Tamiflu har endast en måttlig effekt och kan skapa resistensutveckling vid för stor användning. Istället borde i så fall rekommenderas att vaccinera sig mot vanlig influensa.

Vi har i dag en låg influensavaccinationsfrekvens och dessutom stor länsvis variation på vaccintäckningen i Sverige, mellan 35 och 68 procent. Varje landsting har eget ansvar med smittskyddsläkare som ska genomdriva kampanjer för vaccin, upphandla egna doser vaccin, påverka politiker och förhandla om priser. Detta gagnar definitivt inte den enskilda individens säkerhet vid ett smittoutbrott. I flera andra länder tänker man mer nationellt i den här frågan och det gör att man uppnår en 75–80 procents vaccintäckning tillsammans med en jämlik distribution oavsett var i landet man bor.

Sverige satsar förhållandevis väldigt små resurser på adekvat långsiktigt smittskydd. Tio miljoner kronor satsas för att utveckla akut smittskyddsberedskap. Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen ska tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten, som enbart har en stödjande roll utan operativ förmåga, hantera beredskap mot smitta. Lyckligtvis har Sverige aldrig behövt testa beredskapen för smitta i någon större skala.
Detta scenario kan jämföras med Kanada där man efter sars-epidemin satsat omräknat ungefär 2 miljarder svenska kronor på ökad beredskap. Där kräver man nu en bättre kontroll av sjukdomar och bygger upp ett effektivt långsiktigt grundläggande system. En nödvändighet för att beredskapen ska vara optimalt operativ i en akut situation.

Slutligen, vi behöver arbeta för att korrekt information delges i media samtidigt som vi håller fågelinfluensan bland fåglar under bevakning. Frågorna om en nordeuropeisk vaccintillverkning, optioner för vaccinrättigheter och ett effektivt bassystem för smittskydd behöver också belysas närmare politiskt.

Ewa Björling
Moderat riksdagsledamot, utrikesutskottet Docent i virologi